Syftet med den här studien är att beskriva och förstå lärares professionella lärande i kollegiala gemenskaper. Forskningsfrågorna behandlar hur lärandet kan förstås utifrån ett socialt perspektiv samt hur ett deltagande i ett sådant lärande kommer att påverka verksamheten och läraren som individ. För att kunna besvara studiens frågeställningar och uppnå syftet genomfördes en kvalitativ fallstudie. Fallet består av en skola som aktivt arbetar med kollegial undervisningsutveckling. Datainsamlingen skedde genom framför allt intervjuer men också genom observation. Studiens teoretiska utgångspunkt är Wengers (1998) sociala teori om lärande, vilken ligger till grund för både bearbetning och analys av det empiriska materialet. Ur resultatet framträder en bild av hur lärare gemensamt utvecklar undervisningen genom att förhandla om erfarenheter och utmana varandra kring vad som är bra undervisning och vad eleverna behöver urskilja för att skapa en djupare förståelse. Lärandet visar sig vara mångfacetterat och i vilken omfattning ett professionellt lärande sker är beroende av en rad olika komponenter. Det visas att en organisation med upparbetade metoder skapar en trygg kontext, inom vilken lärarna ges möjlighet att utvecklas med hjälp av gemenskapens olika rutiner, utarbetade dokument och mallar för pedagogiska samtal. Vidare visas att en gemensam övertygelse om att arbetet leder till ett meningsfullt resultat har stor betydelse vad gäller allas engagemang att vilja delta och att skapa en så inkluderande miljö som möjligt. Detta är viktigt då en persons hela deltagande med erfarenheter, tankar och värderingar anses berika undervisningsutvecklingsarbetet. Vad gäller vilken påverkan lärarna upplever att deras deltagande i ett professionellt lärande i en kollegial gemenskap får för verksamheten visas en övervägande positiv bild. Det talas om lugnare stämning på skolan, likvärdighet och upplevda förbättrade elevresultat. För individen betyder ett deltagande i detta lärande ett roligare och mer utvecklande sätt att arbeta på men också i relation till de andra i gemenskapen, ett omprövande av den egna rollen.

Syftet var att utifrån ett systemteoretiskt perspektiv undersöka hur lärarledare beskriver sitt uppdrag i relation till lärarkollegor och skolledning, för att skapa en djupare förståelse av hur ett lärarledarskap konstrueras i praktiken. Empirin utgjordes av fokusgruppintervjuer som genomfördes med lärare som blivit tilldelade lärarledarrollen i samband med deltagande i ett forsknings- och utvecklingsprogram. Genom att använda ett systemteoretiskt perspektiv studerade jag hur den nyinsatta lärarledarrollen förhöll sig till andra nivåer i systemet, skolorganisationen. Resultaten visar att lärarledarna tog ansvar för att samtliga på deras skolor skulle utveckla sin undervisning. De beskrev sin roll som en del i processen att driva undervisningsutveckling. Analysen visade att en utmaning för lärarledarna var hur de skulle motivera och engagera lärarkollegor som var negativa till den förändringsprocess de ledde. Studiens slutsats blev att eftersom lärarledarrollen utgjorde en ny nivå i systemet fanns fortfarande en osäkerhet kring vad rollen omfattade och var gränsen mot lärarnivån gick. Att lärarledarrollen ingick i organisationsupplägget för ett FoU-program bidrog till att etablera relationer till andra nivåer, vilket främjade lärarledarnas förutsättningar att leda sina kollegor. Rektors ledarskap och engagemang var centralt för hur väl lärarledare skulle lyckas i sin roll och med sitt uppdrag.

Denna uppsats tar utgångspunkt i begreppet kollegialt lärande som de senaste åren har blivit ett välbekant inslag i svenska skolor. Studien riktar sig mot att undersöka hur kollegialt lärande beskrivs, initieras och används på huvudmannanivå i några svenska kommuner. Den akademiska litteratur som behandlar kollegialt lärande är begränsad. Med den utgångspunkten tar litteraturdelen form av en begreppsanalys. Begreppet kollegialt lärande är ingen vetenskaplig term och kan sägas vara ett paraplybegrepp för olika former av lärande och kunskapsutveckling i skolan. Begreppet myntades i samband med ett regeringsuppdrag till Skolverket i början 2010-talet om att utveckla underlag för undervisningsutvecklande insatser till skolorna för att vända den neråtgående resultattrenden bland svenska ungdomar i PISA- undersökningarna. Undersökningen i denna uppsats följer en kvalitativ forskningsansats och utförs som en kvalitativ innehållsanalys. De data som ligger till grund för analysen är dokument från de valda kommunernas hemsidor och som sökts fram genom begreppet kollegialt lärande. Resultatet av undersökningen visar stora variationer i förhållande till både hur begreppet kollegialt lärande beskrivs och hur det förekommer på huvudmannanivå i de olika kommunerna. Gemensamt för de olika huvudmännen förefaller vara föreställningen om att lärarnas kompetens kan höjas genom kollegialt lärande och att detta kan stärka elevernas måluppfyllelse.

No description available.