Den allmänna bilden av kvinnligt ledarskap verkar vara att den utgörs av en uppsättning mjuka egenskaper och att den skiljer sig kraftigt från bilden av manligt ledarskap. För att beskriva kvinnligt ledarskap, eller vad som är kvinnligt överhuvudtaget, ställs det ofta i relation till manligt. Syftet med den här studien är att undersöka hur en kvinnlig ledarskapsidentitet kan se ut, utan att jämföra den med en manlig bild. Empirin utgörs av intervjuer med fyra högt uppsatta kvinnliga ledare som publicerats i de tre största svenska dagstidningarna och i tre stora affärstidningar. Intervjuerna gjordes i samband med att kvinnorna utnämnts till årets mäktigaste affärskvinna. Uppsatsens teoretiska referensram beskriver identitet ur individperspektiv och ur grupperspektiv och söker sig vidare fram till identitet i förhållande till organisation, arbetsplats och slutligen olika aspekter av ledarskap. Ur den teoretiska referensramen härleds också en analysmodell och med hjälp av den görs en diskursanalys av intervjuerna. Den kvinnliga ledarskapsidentiteten som uppvisas ger bilden av en mycket självständig, hårt arbetande, kvinna som har tydliga inslag av ett flertal mer manligt ansedda egenskaper såsom att vara effektiv och resultatinriktad. Hon kan i flera hänseenden inte ses som en kvinnorepresentant och är diplomatisk i sina uttalanden om kvinnofrågor. Hon drivs av att få bestämma och att vara framgångsrik och lycklig är livets stora mål. Familj kommer i andra hand eftersom hon är ett med företaget, något som också kräver kontroll. Den slutliga bilden av den kvinnliga ledarskapsdiskursen tolkas först som härledd framför allt till en manlig ledarskapsdiskurs, men tydligare koppling görs sedan till en mer övergripande businessdiskurs. Businessdiskursen är starkt präglad av vad som anses manligt, men utgör förväntningar på ledarrollen som också män måste leva upp till. De utmärkelser kvinnorna erhållit tolkas som ett bevis på att de lyckats nå businessdiskursens förväntningar, förväntningar som alltså visar sig påverka den kvinnliga ledarskapsidentiteten i större utsträckning än vad kvinnorna själva tror. / Program: Civilekonomprogrammet

Tjänsten förstelärare skapades när Karriärstegsreformen implementerades i Sverige 2013. Den innebär att byta roll från att vara enbart lärare till att vara även ledare med uppdrag att verka för skolutveckling. I en kvalitativ studie där intervjuer med sex förstelärare ingår undersöks denna förändring. Syftet är att få en bättre förståelse för hur anställda i skolan upplevde processen att byta roll från att vara lärare till att bli förstelärare. Datainsamlingen har skett genom intervjuer och urvalet består av sex förstelärare. Resultatet bygger på det empiriska materialet och med stöd av teorin framgår det att omgivningens stöd är avgörande för förstelärares möjligheter att utföra sitt uppdrag. Studien visar också att försteläraren drivs av en inre övertygelse att jobba för skolutveckling på sin arbetsplats. Deras egna korståg är viktigare än alla hinder som kommer i vägen i form av avundsjuka kollegor eller kontrollerande chefer.