Denna studie bygger på sex nya fritidslärares uppfattningar om sin yrkesroll. Fritidslärare är ett yrkesom genomgått stora förändringar på kort tid. Den tidigare forskning som vi redogjort för i studienvisade ett yrke som påverkats av förändringar som stora barngrupper, integreringen i skolan och dendubbla professionen vilken inneburit en lärarlegitimation i ett praktisk/estetiskt ämne. Forskningenvisar också på en yrkesroll som blivit mer otydlig trots förtydligande styrdokument. Syftet med studienblev att tolka ett antal nya fritidslärares uppfattningar av yrkesrollen där våra frågeställningar omyrkespositionen och yrkesfunktionen blev centrala i studien. I studien har vi intervjuat sex styckennyutexaminerade fritidslärare och resultatet har visat varierade uppfattningar angående enfritidslärares yrkesfunktion under skoldagen där några hamnat i en resursroll medan andra fårmöjlighet att arbete fritidspedagogiskt. En annan uppfattning som påträffades var att tiden i skolanupplevdes påfrestande och ofta går ut över fritidshemmet. När det gällde yrkespositionen uppfattaderespondenterna sig underordnad klassläraren och åsikter om en frånvarande ledning uppkom. Idiskussionen kom vi fram till att resultatet på det stora hela stämde väl överens med den tidigareforskning om att fritidslärarens yrkesroll är komplex och påverkas av olika faktorer. / <p>Godkännadne datum: 2019-06-07</p>

Syfte: Syftet med vår studie är att undersöka hur specialpedagogens kompetens används i grundskolan. Vi avser att undersöka vilka likheter och skillnader som finns i uppfattningar, hos lärare och specialpedagoger, om det specialpedagogiska uppdragetsinnehåll och funktion.Metod: Litteraturgenomgång samt kvalitativa intervjuer med tre specialpedagoger och sex lärare, verksamma på tre olika skolor, ligger till grund för vår studie.Resultatet: Intervjuerna visar att uppfattningen om specialpedagogens uppdrag skiljer sig åt på skolorna. Enligt specialpedagogerna är deras huvudsakliga uppdrag att ha ett övergripande ansvar för det specialpedagogiska stödet både på individ- grupp- ochorganisationsnivå. Det stämmer väl överens med Utbildningsplanen för Specialpedagogprogrammet vid Malmö högskola (2008). Enligt lärarna är emellertidden viktigaste funktionen att specialpedagogen ska finnas till för eleverna på individnivå. Vår slutsats är att specialpedagogen kan ses som en viktig kugge i hjulet för att förbättra hela skolans lärmiljö, utifrån visionen om att skapa ”en skola för alla”.Nyckelord: lärare, kompetens, specialpedagog, yrkesfunktion / Purpose: The purpose of our study is to examine how special education skills are used in primary school. We intend to examine the similarities and differences in the way teachers and special education teachers perceive the content and function of the special education assignment.Method: Literature review and interviews with three special education teachers and six teachers, working in three different schools, represents the basis for our study.Results: The interviews show that the perception of special education assignments differ in the schools. According to special educators their main mission is to have an overall responsibility for the special education support at the individual, group and organizational level. This fits well with the curriculum of the Special Education Teacher program at Malmö University (2008). According to the teachers, however, the primary role of the special educator is to be available to help students on an individual level. Our conclusion is that the special educator can be seen as an important player in the effort to improve the school learning environment, based on the vision of creating a school for all.Keywords: teachers, skills, special education, vocational functioning

Sammanfattning/AbstractGrevskog, Izabella (2018). Förstelärarnas yrkesroll kontra specialpedagogernas och speciallärarnas. Specialpedagogprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp.Förväntat kunskapsbidragI dagsläget talas och skrivs det mycket om förstelärarens vara eller icke vara samt tvetydigheten kring specialpedagogernas och speciallärarnas olika roller, vilket gör ämnesområdet högaktuellt. Genom en jämförelse mellan de olika yrkesrollerna utifrån olika policydokument samt en inblick i deras arbete ute på skolorna utifrån intervjuer, vill jag kunna ge ett bidrag och djupare förståelse till denna diskussion.Syfte och frågeställningarSyftet med studien är att undersöka hur förstelärares, speciallärares och specialpedagogers yrkesroller är utformade på två skolor i en kommun jämfört med olika uppdragsbeskrivningar och policydokument. Jag vill även ta reda på om det finns ett samarbete mellan yrkesrollerna och hur detta samarbete fungerar. Jag har valt att använda mig av följande fyra övergripande frågeställningar:• Vilka skillnader och likheter finns det mellan specialpedagogens, speciallärarens och förstelärarens uppdragsbeskrivningar enligt policydokument?• Vilka huvudsakliga funktioner har de tre yrkesrollerna ute på skolorna utifrån intervjuerna?• Samarbetar de olika yrkesrollerna eller uppstår kompetensträngsel enligt informanterna?• Vilka likheter och skillnader kan rektorerna se mellan de olika yrkesrollerna?TeoriMin studie har sin teoretiska utgångspunkt i speciallärarnas och specialpedagogernas examensförordningar samt förstelärarnas uppdragsbeskrivingar. Dessa policydokument är till hjälp för att kunna göra en jämförelse mellan teori och praktik gällande de olika yrkesrollerna, men även för att kunna göra en jämförelse mellan yrkesrollerna, vilket är mitt huvudsakliga syfte. Jag utgår även från systemteorins uppdelning i organisation- grupp- och individnivå, för att få en tydligare översikt över hur de tre olika yrkesrollerna arbetar ute på skolorna.MetodI min studie har jag valt att använda mig av en kvalitiativ ansats och ett induktivt synsätt genom att använda intervjuer som utgångspunkt för arbetet. Jag har intervjuat två speciallärare, två specialpedagoger, två förstelärare och två rektorer på två olika skolor inom en och samma kommun, vilket har resulterat i fyra olika yrkesroller på varje skola. På så sätt har jag kunnat få olika synvinklar från olika professioner. Då jag valt att genomföra studien i en enda kom-mun går det inte att påstå att studien är generaliserbar. På Skolverkets, Regeringens, Utbildningsdepartementets och Malmö universitets hemsidor har jag fått tag på olika föreskrifter, propositioner och förordningar som varit viktiga för mitt arbete. Lokala uppdragsbeskrivningar har också varit viktiga utgångspunkter för studiens resultat.ResultatStudien visar att avsaknaden att statligt styrda uppdragsbeskrivningar leder till att specialpedagogernas, speciallärarnas och förstelärarnas yrkesroller blir tolkningsbara för skolhuvudmän och rektorer och därmed ser olika ut beroende på arbetsplats. Genom en jämförelse med specialpedagogernas och speciallärarnas examensförordningar och deras uppdrag i arbetslivet kan man se att deras kompetenser och förmågor inte till fullo tas tillvara ute på skolorna. Förstelärarnas uppdrag sträcker sig däremot över samtliga tre systemteoretiska nivåer: organisation, grupp och individ, vilket gör att de har svårt för att hinna med både sin vanliga lärartjänst och de uppdrag som de får som förstelärare. Resultatet visar även att det inte förekommer kompetensträngsel mellan de tre yrkesrollerna på de skolor som ingår i min studie, trots att många kompetenser och uppdrag sammanfaller vid en jämförelse mellan de olika policy-dokumenten. Detta beror till största del på rektorernas syn och kunskap vad gäller yrkesrollernas olika funktioner.SlutsatserMina slutsatser är att specialpedagoger och speciallärare måste få sina yrkesroller förankrade i statligt styrda dokument, för att få det mandat de behöver och kunna utöva det yrke som de är utbildade till. Båda yrkesrollerna måste även få stöd i Skollagen (2010:800), vilket de inte har idag. När det gäller förstelärarreformen måste denna ses över utifrån den utredning gällande karriärsstegsreformen som Regeringen genomfört under år 2017. De brister som framkommer måste åtgärdas, för att få till en fungerande reform och för att kunna ge förstelärarna en dräglig arbetssituation. Regeringen måste även se till att nytillsatta yrkesroller inte krockar med redan befintliga ute på skolorna.

<p>Forensic psyhiatric care protects the society by giving patients care to diminish risks of serious crimes. In their work the nurses use different care methods to help and support the patient in managing his or her life situation. To clarify how a group of nurses describe the nursing process in forensic psychiatric care. A qualitative study based on interviews. Six nurses were interviewed about their work in four different forensic psychiatric care units. The nursing process in is divided into four categories: evaluation, planning, implementation and assessment. The results are based on the way the interviewed nurses described the essential roles of nurse-patient relationship and structured routines in nursing process. The study also shows some specific difficulties in nursing work, for example the mental dysfunctions of patients, the level of competence among staff and the patients need for social interaction and existence beyond their specific needs.</p>

Forensic psyhiatric care protects the society by giving patients care to diminish risks of serious crimes. In their work the nurses use different care methods to help and support the patient in managing his or her life situation. To clarify how a group of nurses describe the nursing process in forensic psychiatric care. A qualitative study based on interviews. Six nurses were interviewed about their work in four different forensic psychiatric care units. The nursing process in is divided into four categories: evaluation, planning, implementation and assessment. The results are based on the way the interviewed nurses described the essential roles of nurse-patient relationship and structured routines in nursing process. The study also shows some specific difficulties in nursing work, for example the mental dysfunctions of patients, the level of competence among staff and the patients need for social interaction and existence beyond their specific needs.

<p>Abstract</p><p>Since 1990, special needs educators have been working in both primary and junior school. It has not been easy for the special needs educators to take authority when working with broader educational issues due to the varying requirements placed upon them. The object of this study is to examine how certain primary and junior school teachers describe their expectations of special needs educators and their professional role.</p><p>I have conducted individual interviews with three primary school teachers and three junior school teachers, who have at least five years experience of working within their respective fields. The interviews have been scrutinized, and the results are presented with the help of five different themes. The results were then analysed in accordance with the two perspectives of special needs education described by Persson (2001) those of both the relational and the categorical perspective.</p><p>Amongst other things the results show that the view of primary and junior school teachers with regards to special needs educators differ one from another. Primary school teachers have more expectations that the special educator will provide them with support for the whole working team, and how they can proceed to work with their pupils. Junior school teachers in contrast place more emphasis on the special educator working directly with the pupils, and not simply as a source of advice on working methods.</p><p>From the analysis we can conclude that primary school teachers have a viewpoint which lies much nearer to that of the relational perspective, whilst the junior school teachers’ are more recognizable as having a categorical viewpoint.</p><p>Keywords: Special needs educator, special education, one school for all, professional role, profession.</p> / <p>Sammanfattning</p><p>Sedan 1990 utbildas det specialpedagoger som arbetar i såväl förskola som grundskola. Det har inte alltid varit enkelt för specialpedagoger att få mandat att arbeta med sina uppdrag och förväntningarna på dem varierar. Syftet med denna studie är att undersöka hur några förskollärare och grundskollärare skolår 1-5, beskriver sina förväntningar på specialpedagogens yrkesfunktion.</p><p>Jag har genomfört individuella intervjuer med tre förskollärare och tre grundskollärare samtliga med minst fem års erfarenhet inom yrket. Intervjuerna har bearbetats och resultatet presenteras i fem teman. Resultatet analyserades sedan i relation till de två perspektiv på specialpedagogisk verksamhet som bland annat beskrivits av Persson (2001), det relationella perspektivet och det kategoriska perspektivet.</p><p>Resultatet visar bland annat att förskollärares och grundskollärares syn på specialpedagogens yrkesfunktion skiljer sig åt i denna studie. Förskollärarna ger i högre utsträckning uttryck för en syn på specialpedagogen som en resursperson för arbetslaget som de kan använda som stöd i sitt arbete kring barn i behov av särskilt stöd. Grundskollärarna däremot ger i högre utsträckning uttryck för en syn på specialpedagogen som en resursperson som utför det direkta arbetet med eleverna.</p><p>Av analysen framgår att förskollärarna i högre grad ger uttryck för ett synsätt på specialpedagogisk verksamhet som ligger nära det relationella perspektivet, medan grundskollärarna i högre grad ger uttryck för ett synsätt på specialpedagogisk verksamhet som motsvarar ett kategoriskt perspektiv.</p><p>Nyckelord: Specialpedagog, specialpedagogik, en skola för alla, yrkesfunktion, profession.</p>

Abstract Since 1990, special needs educators have been working in both primary and junior school. It has not been easy for the special needs educators to take authority when working with broader educational issues due to the varying requirements placed upon them. The object of this study is to examine how certain primary and junior school teachers describe their expectations of special needs educators and their professional role. I have conducted individual interviews with three primary school teachers and three junior school teachers, who have at least five years experience of working within their respective fields. The interviews have been scrutinized, and the results are presented with the help of five different themes. The results were then analysed in accordance with the two perspectives of special needs education described by Persson (2001) those of both the relational and the categorical perspective. Amongst other things the results show that the view of primary and junior school teachers with regards to special needs educators differ one from another. Primary school teachers have more expectations that the special educator will provide them with support for the whole working team, and how they can proceed to work with their pupils. Junior school teachers in contrast place more emphasis on the special educator working directly with the pupils, and not simply as a source of advice on working methods. From the analysis we can conclude that primary school teachers have a viewpoint which lies much nearer to that of the relational perspective, whilst the junior school teachers’ are more recognizable as having a categorical viewpoint. Keywords: Special needs educator, special education, one school for all, professional role, profession. / Sammanfattning Sedan 1990 utbildas det specialpedagoger som arbetar i såväl förskola som grundskola. Det har inte alltid varit enkelt för specialpedagoger att få mandat att arbeta med sina uppdrag och förväntningarna på dem varierar. Syftet med denna studie är att undersöka hur några förskollärare och grundskollärare skolår 1-5, beskriver sina förväntningar på specialpedagogens yrkesfunktion. Jag har genomfört individuella intervjuer med tre förskollärare och tre grundskollärare samtliga med minst fem års erfarenhet inom yrket. Intervjuerna har bearbetats och resultatet presenteras i fem teman. Resultatet analyserades sedan i relation till de två perspektiv på specialpedagogisk verksamhet som bland annat beskrivits av Persson (2001), det relationella perspektivet och det kategoriska perspektivet. Resultatet visar bland annat att förskollärares och grundskollärares syn på specialpedagogens yrkesfunktion skiljer sig åt i denna studie. Förskollärarna ger i högre utsträckning uttryck för en syn på specialpedagogen som en resursperson för arbetslaget som de kan använda som stöd i sitt arbete kring barn i behov av särskilt stöd. Grundskollärarna däremot ger i högre utsträckning uttryck för en syn på specialpedagogen som en resursperson som utför det direkta arbetet med eleverna. Av analysen framgår att förskollärarna i högre grad ger uttryck för ett synsätt på specialpedagogisk verksamhet som ligger nära det relationella perspektivet, medan grundskollärarna i högre grad ger uttryck för ett synsätt på specialpedagogisk verksamhet som motsvarar ett kategoriskt perspektiv. Nyckelord: Specialpedagog, specialpedagogik, en skola för alla, yrkesfunktion, profession.