Föreliggande uppsats är en studie om ämneslärarstudenters potentiella böjelse för auktoritarianism vid ämneslärarprogrammet på Mälardalens högskola i syfte att undersöka hur auktoritarianismen kan te sig i skol- och utbildningssammanhang. En böjelse för auktoritarianism kännetecknas av tre egenskaper: viljan att lyda en auktoritets order, aggressivitet mot de som inte underkastar sig auktoriteten och uppfattningen om att alla ska följa den auktoritära ordningens normer och lagar. För att undersöka detta har ett beprövat mätinstrument (Right-Wing Authoritarianism scale) ämnat att mäta förekomsten av sådan böjelse bland olika grupper via ett frågeformulär. Studiens resultat visade att ämneslärarstudenterna inte skiljde sig från en kontrollgrupp bestående av andra studenter vid Mälardalens högskola i böjelse för auktoritarianism. Varken ämneslärarstudenternas ämneskombinationer, avklarade verksamhetsförlagda utbildningar eller terminer vid programmet hade en effekt på deras böjelse för auktoritarianism. Däremot hade åldern en signifikant effekt på sagd böjelse: De som var i åldrarna 19-25 hade en högre grad av böjelse jämfört med de som var 30 år eller äldre. Dessutom korrelerade högre grad av böjelse för auktoritarianism med en negativ attityd till genuspedagogik, positiv attityd till användandet av disciplinära åtgärder i skolan och en positiv attityd till betyg i ordning och uppförande. Resultatet diskuteras i relation till forskning och litteratur om skolans utveckling under 2000talet.

This essay examines the changing behavior of young Swedish voters in the 2022 election, showing a shift towards right-wing parties compared to older voters. Focusing on the period from 2010 to 2022, it analyzes the influence of gender and education on subjective political alignment and party choice of young voters in parliamentary elections. The study relies on a statistical analysis of exit poll surveys from Swedish Television, from the elections that took place during the period. Previous research suggests that today's younger generations lean towards post- materialistic or libertarian values due to improved material and economic security, while older generations lean towards materialistic and authoritarian values. As older voters pass away and young people gain voting rights, support for libertarian parties is expected to increase while backing for authoritarian parties should decline. However, this essay challenges the previous research, suggesting that despite increased opportunities for higher education and affluence, certain demographic groups, particularly young men who opt out of these opportunities, are more likely to adopt authoritarian values. The results disclose that both gender and education significantly impact the political alignment and party choice of young people throughout the studied period, with the most significant changes observed among the youngest men.

The purpose of this paper has been to describe the change of governance in Turkey from 2005 until 2018. The method that has been applied is a comparative study as well as a case study where a theory of democracy was used to describe and compare the changes of governance in Turkey between 2005 and 2018. Robert Dahls theory of democracy was used for this paper to determine the change in governance between the relevant years. The analysis of each institution for each year was than compared to finally determine any change in governance. The study showed that the governance of Turkey has taken further backsliding steps of democracy compared to the situation in 2005. The changes consist of a centralization and increase of power within the presidency and further limitations within some rights and freedoms. The possibility for citizens to engage in politics in different ways, to express the opinions whether good or bad, to search for alternative information and to have the right to vote in free and fair elections have all worsened in 2018 compared to 2005.