Den kapitalistiska organiseringen av ekonomin och det liberaldemokratiska representativa styrelseskicket har de senaste årtiondena blivit så cementerade och ”objektifierade” att denna ideologiska konstruktion i många avseenden inte längre betraktas som en produkt av det mänskliga medvetandet utan presenteras mer eller mindre som en naturgiven totalitet. Trossatsen att mänskligheten inte längre kan hoppas på något bättre än det liberal-kapitalistiska institutionella arrangemanget – med det individuella ekonomiska subjektets fria förfogande över privategendomen, fri konkurrens, ekonomisk tillväxt, fri kapitalrörelser samt ett indirekt och representativt styrelseskick – har blivit ett vedertaget sakförhållande inom den offentliga diskussionen. I det föreliggande arbetet utgår vi ifrån uppfattningen att den liberal-kapitalistiska världsbilden, liksom alla andra världsbilder, är en kognitiv konstruktion. Vårt syfte är att, med avstamp i Thomas Kuhns paradigmteori, försöka dekonstruera denna världsbild för att förhoppningsvis kunna skönja den historiska och samhälleliga bakgrunden till det rådande paradigmet, samt att synliggöra hur det ideologiskt orienterade liberala samfundet genom olika mekanismer och modifieringar försökt försvara och bevara denna världsbilds legitimitet och parametrar. De teoretiska och metodologiska ramverken i detta arbete vägleds i stor utsträckning av den begreppsapparat som finns representerad i Thomas Kuhns paradigmteori. Vi gör i detta arbete gällande att begreppet ”framåtskridande” som uttryckte en optimistisk tilltro till en ljusare framtid, möjliggjord av ackumulationen av ny kunskap och nya vetenskapliga innovationer, har spelat en avgörande roll i det liberala samfundets förståelse av det egna paradigmet. Genom att koppla samman sin världsbild med det ”objektiva” begreppet om framåtskridande, lyckades det liberala samfundet omvandla sin ideologiska konstruktion till en ”naturgiven och universell referensram” ur vilken alltfler samhälleliga förhållanden hämtade sin legitimitet men också ”objektivitet”.  Genom att inte sky några ansträngningar för att tvinga in sin förståelse av världen inom ramen för den egna världsåskådningen, har det liberala samfundet framgångsrikt assimilerat olika anomalier och oregelbundenheter till det förväntade inom det egna paradigmet. De samhällsformationer som har uppstått till följd av assimileringsförsöken, har syftat till att motverka upp/återkomsten av allvarliga anomalier, men de har i lika stor utsträckning avsett att begränsa massans inträde på och inflytande över den politiska scenen. / The capitalistic organization of the economic system and the liberal democratic representative form of government has in recent decades become so cemented and "objectified" that this ideological construction in many ways no longer is regarded as a product of the human mind, but presented more or less as a natural given totality. The dogma that humanity no longer can hope for something better than the liberal-capitalistic institutional arrangement - with the individual economic subject´s free disposal of private property, free competition, economic growth, free capital movement, and an indirect and representative government - has become an accepted fact in the public discussion. In this essay, we assume that the liberal-capitalistic worldview, like all other worldviews, is a cognitive structure. Our purpose is to try to deconstruct the liberal-capitalistic worldview by using Thomas Kuhn´s paradigm theory and our ambition is that we can be able to discover the historical and social background to the current paradigm. Our aim in this present work is to highlight how the ideologically oriented liberal community through various mechanisms and modifications has defended and preserved the paradigm´s legitimacy and the continuity of this worldview. The theoretical and methodological framework of this essay is guided by the concepts, which are represented in Thomas Kuhn's theory of paradigm. In this essay, we argue that the term “progressive” who expressed an optimistic belief in a brighter future, which was made possible by the accumulation of new knowledge and scientific innovation, has played a crucial role in the liberal community's understanding of its own paradigm. By linking their world with the "objective" notion of progress, the liberal community managed to transform their ideological construct as a "natural given and universal frame of reference" from which more and more social relations collected its legitimacy and "objectivity". The liberal community has successfully assimilated various anomalies and irregularities into the expected in their own paradigm by forcing their understanding of the world within the context of their own worldview. The social formations that have arisen as a result of assimilations attempts, has aimed to counteract the upraise and return of serious anomalies, but they have just as much intended to limit the entry of the masses and its influence on the political scene.

Syftet med denna studie är att undersöka hur begreppen demokrati och diktatur beskrivs över tid i sex läroböcker i samhällskunskap. Tidsperioden sträcker sig från 1990-talet till 2010-talet och analysenheterna består av två läroböcker från vardera årtionde. Genom att undersöka hur begreppen beskrivs över tid är syftet att lyfta eventuella skillnader årtiondena emellan. En frågeställning behandlar även om begreppen, vilka är varandras motsatser, beskrivs i relation till varandra. Ett av skolans främsta uppdrag, som ensam institution i samhället, är att fostra demokratiska medborgare, den undervisning som behandlar begreppen är därför centrala och i och med det även innehållet i de läroböcker undervisningen bygger ofta på (Ekman och Pilo 2012). Läroböcker bidrar till att strukturera upp elevernas kunskaper och genom att lära sig om demokrati i relation till dess motsats diktatur kan ny kunskap utvecklas (Selander 1988). Studien genomförs genom en kvalitativ innehållsanalys där läroböckernas redogörelse analyseras efter ett på förhand bestämt analysschema indelat i tre kategorier, metoden gör det möjligt att söka efter olika teman i texten. Analysschemat är uppbyggt av begreppens teoretiska kärna, empiriska referenser samt om det förkommer någon form av problematisering av demokrati och diktaturbegreppet. Undersökningens resultat visade att det inte finns påtagliga skillnader i hur begreppen demokrati och diktatur beskrivs i läroböcker över tid. Grunden för hur begreppen beskrivs är densamma medan de empiriska referenserna samt redogörelser för aktuella händelser knutna till begreppen skiljer sig något, vilket faller sig naturligt med hänsyn till att läroböckerna behandlar olika tidsperioder. Undersökningen visar att det även finns vissa skillnader i läroböcker skrivna inom samma årtionde.

Det finns en omfattande forskning som undersöker om en stats styrelseskick, ofta mätt i graden av demokratisering, påverkar dess militära effektivitet och därmed möjligheterna att vinna mellanstatliga krig. Denna studie bidrar inom detta forskningsfält genom att undersöka om konsolidering av en stats styrelseskick påverkar sannolikheten för att vinna mellanstatliga krig. Utifrån teorier om hur stater påverkas av perioder av konstitutionella förändringar, vilka enligt vissa forskare kännetecknas av inre splittring och reducerad nationell ledningsförmåga, skapas ett antal hypoteser utifrån huvudtesen att en ökande konsolidering bör leda till en ökande sannolikhet för att vinna krig.  Studien använder en kvantitativ metod för att utifrån data över samtliga stater som deltagit i mellanstatliga krig i perioden mellan åren 1816 och 2007 pröva studiens hypoteser och besvara forskningsfrågan. Resultatet visar att konsolideringen sannolikt inte har en påverkan på statens förmåga att vinna mellanstatliga krig när sambandet undersöks under kontroll för demokratisering och ekonomisk styrka. Däremot visar studien att styrelseskicket har en effekt på konfliktutfallet, även under kontroll för alternativa förklaringar, så att en ökande grad av demokratisering tenderar leda till en ökande sannolikhet för vinst. Studien lämnar ett vetenskapligt bidrag genom att framtida forskning kan exkludera konsolideringen som en förklaringsfaktor samtidigt som den finner stöd för forskningen som visar på att styrelseskicket påverkar den militära effektiviteten.

The purpose of this paper has been to describe the change of governance in Turkey from 2005 until 2018. The method that has been applied is a comparative study as well as a case study where a theory of democracy was used to describe and compare the changes of governance in Turkey between 2005 and 2018. Robert Dahls theory of democracy was used for this paper to determine the change in governance between the relevant years. The analysis of each institution for each year was than compared to finally determine any change in governance. The study showed that the governance of Turkey has taken further backsliding steps of democracy compared to the situation in 2005. The changes consist of a centralization and increase of power within the presidency and further limitations within some rights and freedoms. The possibility for citizens to engage in politics in different ways, to express the opinions whether good or bad, to search for alternative information and to have the right to vote in free and fair elections have all worsened in 2018 compared to 2005.