The purpose of this paper has been to describe the change of governance in Turkey from 2005 until 2018. The method that has been applied is a comparative study as well as a case study where a theory of democracy was used to describe and compare the changes of governance in Turkey between 2005 and 2018. Robert Dahls theory of democracy was used for this paper to determine the change in governance between the relevant years. The analysis of each institution for each year was than compared to finally determine any change in governance. The study showed that the governance of Turkey has taken further backsliding steps of democracy compared to the situation in 2005. The changes consist of a centralization and increase of power within the presidency and further limitations within some rights and freedoms. The possibility for citizens to engage in politics in different ways, to express the opinions whether good or bad, to search for alternative information and to have the right to vote in free and fair elections have all worsened in 2018 compared to 2005.

<p>The purpose of the thesis is to present how twelve women from different segments of society define democracy and how they experience democracy in their daily life. Through meetings and interviews I wanted to learn what these women consider democracy in India to be, how they recognise democracy and rights associated with democracy in their daily lives and how they reflect upon gender equality in relation to democracy.</p><p>This thesis is the result of a two-month field study in Maharashtra and interviews with twelve women from different segments of society. The women have been divided into three different groups based on educational level, aiming to find patterns of similarities and differences in how democracy is defined and recognised.</p><p>Women from the first group, illiterate or with only a few years in school, are aware of their right to vote in elections but not all of them have heard the word democracy. None of them are involved in any kind of organisation or self-help group, they either lack interest in politics or have relatives not allowing them to enter the public sphere. Democratic rights and gender equality are not recognised in their daily lives. Their opportunity to change their situation is limited.</p><p>Women from the second group are active in either politics or in an organisation. They know the word democracy and their rights associated with the concept. All of these women have basic education and families supporting them in their political engagements. Family is very important in India, in all endeavours of a woman’s life; education, job and whom to marry.</p><p>The third group includes women with higher education, a vocational degree. They are much aware of their democratic rights, but recognise difficulties for women to claim upon them in different stages and situations of their lives. The situation of women is complex, they have the possibility to enter the public sphere, but women with careers inevitably have two jobs: the employment and the responsibility over the household. Women can enter the public sphere earlier dominated by men, but men entering the private sphere and taking part in household chores seem not to be possible in the near future.</p> / <p>Syftet med denna uppsats är att presentera hur tolv kvinnor från olika samhällsgrupper ser på demokrati och hur de upplever demokrati i sin vardag. Genom möten och intervjuer har jag studerat hur dessa kvinnor definierar demokrati, hur de upplever demokrati och associerade rättigheter i sin vardag samt hur de reflekterar kring jämställdhet i relation till demokrati.</p><p>Denna uppsats är resultatet av ett två månaders fältarbete i Maharashtra och intervjuer med tolv kvinnor från olika samhällsgrupper. Kvinnorna är indelade i tre olika grupper, baserade på utbildningsnivå, för att finna likheter och skillnader i hur de definierar demokrati och hur de upplever demokrati i sin vardag.</p><p>Kvinnorna i den första gruppen, illitterata eller med ett fåtal skolår, är medvetna om sin rätt att rösta i politiska val men alla känner inte till ordet demokrati. Ingen av dem är aktiv i någon organisation eller självhjälpgrupp, antingen på grund av att de saknar intresse eller av den anledning att familjen inte tillåter dem att äntra den offentliga sfären. Varken demokratiska rättigheter eller jämlikhet är närvarande i dessa kvinnors vardag. Deras möjlighet att förändra sin levnadssituation är begränsad.</p><p>Kvinnorna i den andra gruppen är politiskt aktiva eller verksamma inom annan organisation. De känner till ordet demokrati och sina demokratiskt tillskrivna rättigheter. Dessa kvinnor har grundläggande utbildning och familjer som stödjer dem i deras politiska åtaganden. I Indien är familjen viktig i alla skeden och beslut i en kvinnas liv, i frågor rörande utbildning, arbete och blivande make.</p><p>Den tredje gruppen inkluderar kvinnor med högre utbildning och yrkesarbetande kvinnor. De är väl medvetna om sina demokratiska rättigheter men ser svårigheter för kvinnor att åberopa dem i olika skeden och situationer i livet. Kvinnors situation är komplex, även om de har möjligheten att äntra den offentliga sfären så har karriärkvinnor oundvikligen två arbeten: yrkesarbetet och det fulla ansvaret för hemmet. Kvinnor kan äntra den offentliga sfären som dominerats av män. Men att män ska äntra den privata sfären, och vara delaktiga i hemmets arbete, verkar inte vara möjligt inom den närmsta framtiden.</p>

<p>Religionsfrihet är ett omdiskuterat och värdeladdat begrepp. Syftet med den här uppsatsen har varit att analysera och diskutera utifrån riksdagstryck, tidningsinsändare samt en enkätundersökning vilket innehåll som läggs i begreppet religionsfrihet. Genom en belysning av riksdagstryck och tidningsinsändare ges en indikation på begreppets innehåll. En fenomenografisk analys har genomförts för att åskådliggöra hur lärarkandidater uppfattar begreppet religionsfrihet. Uppsatsen har visat att begreppet religionsfrihet är förknippat med olika innehåll.</p>

Religionsfrihet är ett omdiskuterat och värdeladdat begrepp. Syftet med den här uppsatsen har varit att analysera och diskutera utifrån riksdagstryck, tidningsinsändare samt en enkätundersökning vilket innehåll som läggs i begreppet religionsfrihet. Genom en belysning av riksdagstryck och tidningsinsändare ges en indikation på begreppets innehåll. En fenomenografisk analys har genomförts för att åskådliggöra hur lärarkandidater uppfattar begreppet religionsfrihet. Uppsatsen har visat att begreppet religionsfrihet är förknippat med olika innehåll.

The purpose of the thesis is to present how twelve women from different segments of society define democracy and how they experience democracy in their daily life. Through meetings and interviews I wanted to learn what these women consider democracy in India to be, how they recognise democracy and rights associated with democracy in their daily lives and how they reflect upon gender equality in relation to democracy. This thesis is the result of a two-month field study in Maharashtra and interviews with twelve women from different segments of society. The women have been divided into three different groups based on educational level, aiming to find patterns of similarities and differences in how democracy is defined and recognised. Women from the first group, illiterate or with only a few years in school, are aware of their right to vote in elections but not all of them have heard the word democracy. None of them are involved in any kind of organisation or self-help group, they either lack interest in politics or have relatives not allowing them to enter the public sphere. Democratic rights and gender equality are not recognised in their daily lives. Their opportunity to change their situation is limited. Women from the second group are active in either politics or in an organisation. They know the word democracy and their rights associated with the concept. All of these women have basic education and families supporting them in their political engagements. Family is very important in India, in all endeavours of a woman’s life; education, job and whom to marry. The third group includes women with higher education, a vocational degree. They are much aware of their democratic rights, but recognise difficulties for women to claim upon them in different stages and situations of their lives. The situation of women is complex, they have the possibility to enter the public sphere, but women with careers inevitably have two jobs: the employment and the responsibility over the household. Women can enter the public sphere earlier dominated by men, but men entering the private sphere and taking part in household chores seem not to be possible in the near future. / Syftet med denna uppsats är att presentera hur tolv kvinnor från olika samhällsgrupper ser på demokrati och hur de upplever demokrati i sin vardag. Genom möten och intervjuer har jag studerat hur dessa kvinnor definierar demokrati, hur de upplever demokrati och associerade rättigheter i sin vardag samt hur de reflekterar kring jämställdhet i relation till demokrati. Denna uppsats är resultatet av ett två månaders fältarbete i Maharashtra och intervjuer med tolv kvinnor från olika samhällsgrupper. Kvinnorna är indelade i tre olika grupper, baserade på utbildningsnivå, för att finna likheter och skillnader i hur de definierar demokrati och hur de upplever demokrati i sin vardag. Kvinnorna i den första gruppen, illitterata eller med ett fåtal skolår, är medvetna om sin rätt att rösta i politiska val men alla känner inte till ordet demokrati. Ingen av dem är aktiv i någon organisation eller självhjälpgrupp, antingen på grund av att de saknar intresse eller av den anledning att familjen inte tillåter dem att äntra den offentliga sfären. Varken demokratiska rättigheter eller jämlikhet är närvarande i dessa kvinnors vardag. Deras möjlighet att förändra sin levnadssituation är begränsad. Kvinnorna i den andra gruppen är politiskt aktiva eller verksamma inom annan organisation. De känner till ordet demokrati och sina demokratiskt tillskrivna rättigheter. Dessa kvinnor har grundläggande utbildning och familjer som stödjer dem i deras politiska åtaganden. I Indien är familjen viktig i alla skeden och beslut i en kvinnas liv, i frågor rörande utbildning, arbete och blivande make. Den tredje gruppen inkluderar kvinnor med högre utbildning och yrkesarbetande kvinnor. De är väl medvetna om sina demokratiska rättigheter men ser svårigheter för kvinnor att åberopa dem i olika skeden och situationer i livet. Kvinnors situation är komplex, även om de har möjligheten att äntra den offentliga sfären så har karriärkvinnor oundvikligen två arbeten: yrkesarbetet och det fulla ansvaret för hemmet. Kvinnor kan äntra den offentliga sfären som dominerats av män. Men att män ska äntra den privata sfären, och vara delaktiga i hemmets arbete, verkar inte vara möjligt inom den närmsta framtiden.

No description available.