Mitt syfte med uppsatsen är att beskriva och analysera debatten som föregick beslutet att avskaffa vitsord i uppförande- och ordning i avgångs- och examensbetygen 1954. Empirin utgörs av massmediala texter, en materialtyp som inte analyserats i tidigare forskning om efterkrigstidens reformer av uppförande- och ordningsbetygen. Med hjälp av kritisk diskursanalys söker jag efter återkommande teman i aktörers utsagor och i mediernas beskrivningar. Uppsatsens frågeställningar handlar om hur uppförande- och ordningsbetyg konstruerades, samt vilka diskurser som artikulerades i talet om dessa betyg. Frågor ställs också kring mediernas betydelse och funktion i debatten, både som arena och som självständiga utbildningspolitiska aktörer. Genom att ta reda på vilka föreställningar, bilder och myter om uppförande- och ordningsbetyg som cirkulerade i samhället – i och genom massmedierna – under den aktuella tidsperioden, så synliggörs den dåtida synen på betygen. Därmed hoppas jag kunna säga något om det historiska sammanhang där ett slopande ansågs som nödvändigt. Mitt resultat visar att beslutet att avskaffa uppförande- och ordningsbetygen framstår som begripligt utifrån den starkt kritiska debatten där en av de mest dominerande uppfattningarna var att en sänkning i uppförandebetyget var ett livstidsstraff. Studien visar också att medierna själva orsakade och präglade debatten genom en intensiv nyhetsbevakning av några »betygsskandaler» på olika läroverk runtom i landet.

This study is a text analysis of the media debate about honor killings in the last 20 years. I want to contribute to increased knowledge about honor killings and crimes of honor. Through this increased knowledge I wish to prevent honor killings and crimes of honor. The result of this study shows a progress of the debate and through the years have the understanding of the problem improved. Authorities have begun to react and the public have become more aware about what honor killings are and in which way it can assert. Honor killings can occur all in religions, although could patriarchal remains in certain cultures have influence. Moreover, old habits like traditions and expectation from the society concerning how the man is supposed to control the women of the family and their sexuality.

The aim of this thesis is to examine how discourses appearing in a Swedish media de-bate in 2015 about the unruly public libraries relate to former, historical discourses con-cerning public libraries. Through a discourse analytical approach, I analyze the beliefs, norms and values of the public library as expressed by the various participants in the debate and how these statements relate to historical library discourses that have been prevalent in Sweden during the 1900s.Two discourses were identified: the literary discourse and a discourse that perceive the library as a democratic meeting place. Within the literary discourse, which is clearly influenced by the public library ideas that became influential in Sweden in the early 1900s, emphasis is placed on the printed book; the public library is expected to be a place where silence reigns. Within the competing discourse, which has its roots in the 1970s, the library is seen as an open meeting place for various activities, not only for reading.The literary discourse has been and still is the dominant discourse. Within the literary discourse the public library is seen as a tool for public education. In the early 1900s the workers and the less well-off would be formed into responsible citizens. In modern times, there have been changes within the discourse and now it is rather the well-behaved young people with an immigrant background that are subject to public library's attentions. The hegemonic position of the literary discourse makes the notion that there should be a careful silence in public libraries perceived as self-evident. This in turn affects the possibility to innovate and further develop public library activities.

Studien syftar till att ge ökad kunskap om mediedebattens diskurs, i synnerhet utifrån ett riskperspektiv. Målet med denna studie är att undersöka hur mediedebatten om HPV-vaccinet ser ut, och varför den ser ut som den gör. Vilka aktörer som är aktiva i debatten, hur de argumenterar och vilka budskap de använder är områden som besvaras för att uppfylla vårt mål. Studiens huvudfråga undersöks genom en kritisk diskursanalys samt argumentationsanalys. Huvudresultaten visar att debatten kan liknas vid en kampanj, eftersom debattens aktörer till största del representeras av elitpersoner, människor som har makt att driva igenom eller påverka beslut inom området. Till hjälp använder de sig av argument som kan tyda på en hälsorisk hos den enskilda individen. En trolig orsak till att medierna satte HPV-vaccinet på agendan kan vara ett flertal omvärldsfaktorer som; massvaccinationen mot svininfluensan, Kalla faktas program om vaccinet, internet och sociala medier, nyhetsrapporteringen samt barn och kvinnors roll i samhället. Detta är omvärldsfaktorer som kan ha förstärkt hälsorisken med HPV-vaccinet och gjort att diskursen ser ut som den gör.

Syftet för den har här uppsatsen har varit att öka kunskapen om representationen av transpersoner i media, genom att undersöka en mediedebatt om synen på kön och vård för transpersoner som uppstod i samband med Kajsa Ekis Ekmans bok Om könets existens (2021). Debattinlägg som publicerades i tidningen Dagens ETC 2021 har analyserats utifrån kritisk diskursanalys och legitimeringsanalys. Fokus för analysen var hur skribenterna legitimerade åsikter om kön, samt om det fanns ett samband mellan skribenternas sociala positionering i debatten och hur de legitimerade åsikter om kön. Analysen visade att skribenter som positionerade sig som transperson ofta legitimerade åsikter om kön genom att hänvisa till sin personliga auktoritet som transperson, alternativt utifrån en förebildsauktoritet där transpersoners existens legitimerade en syn på kön som inbegriper en subjektiv könsidentitet. Skribenter som inte positionerade sig som transperson valde i större utsträckning att hänvisa till traditionsauktoritet för att legitimera sina åsikter om kön. Traditionen som dessa skribenter hänvisade till var oftast en feministisk tradition, och en syn på kön som inbegriper en subjektiv könsidentitet framställdes som ett hot mot den här traditionen.

The aim of this research paper is to elaborate and analyze the media debate on calls to prayer in Växjö in the period of February to May 2018. Sweden is known for being one of the most secular regions in the world. I found it interesting to investigate how Islam was portrayed in the media when the mosque in Växjö applied for a permit to announce prayers once a week.  The methodological framework of this research is based on a qualitative method that analyzes the main opinions that were fundamental for the media debate. Another purpose was to identify any underlying topics of the debate that were not explicitly expressed. The findings implied that the debate about the call to prayer tended to actually be a conversation about something else. It suggests that the authors of the articles use the debate about call of prayer as a cover to discuss Muslims rights in the Swedish society. Freedom of religion was also a recurring subject of the debate.

The aim of this study is to examine the discourses that occur about the role of the public library in four journals. Two from the daily newspapers and two from trade magazines during the period between 2007 and 2022. By identifying the discourses that try to define the role of the public library over the past 15 years, we aim to get a clearer picture of the similarities and differences that exist between the expectations of the public library, and how this affects its legitimacy.  We have identified four discourses that in different ways try to define what role the public library should have in society. It is the book discourse, the meeting place discourse, the silence discourse, and the information-mediating discourse. During the period we studied, these are struggling to achieve hegemony and they are all more or less prominent in the debates that appear in the daily newspapers and in the magazines. The most prominent discourses in the daily newspapers are the meeting place discourse and the silence discourse. In the magazines, it is the meeting place discourse and the information-mediating discourse that are the most prominent. The discourses are struggling to define the role of the library and what kind of users the library should direct its activities to. The fact that the meeting place discourse is prominent in both daily newspapers and in magazines indicates that libraries have an important role as a social meeting place.

In 2022, a new law was accepted by the Swedish government, that would enable libraries to apply for an access ban. An access ban would fully limit the access to the public library for those who continuously disturb the libraries every-day function. This study examines the public discussion concerning the law of access ban for libraries, and the visibility of two opposite sides in the debate. The study applies a qualitative approach in the form of content analysis, that was performed on 42 articles from Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, Biblioteksbladet and Boktugg. Furthermore, the theoretical framework of media logic was used to deepen the understanding of how the ambition to stand out from the crowd, affects how news producers select events to become news stories, and the use of certain narrative methods. The questions that are posed in this study concern what arguments that speaks for and against the law, who has been given space in the medialised debate and how the theories of media logic appear in the public discourse. The result shows that editorial writers and politicians emphasize the value of issuing an access ban on those who misbehave in libraries, in order to protect those who don’t. The result also shows that library representatives underline the fact that the new law contradicts the Library Act, which warrants everyone’s access to a library, and further emphasize how the social unrest in Swedish libraries requires long-term solutions and cooperation.

Under de senaste tre åren i Sverige, har debatten varit intensiv angående livsmedelstillsatser i vår mat. Böcker, tidningsartiklar och debattprogram är några av medieaktörerna som ifrågasatt varför livsmedelsproducenter använder tillsatser. Konsumenter som förut inte varit intresserade av tillsatser har tagit till sig debatten och börjat leta efter mat utan tillsatser. Denna studie behandlar konsumenters förhållningssätt till tillsatser. Syftet har varit att få en djupare insikt i konsumenternas tankar och attityder till tillsatser i den rådande tillsatsdebatten samt hur de resonerar kring information om och förtroende för tillsatser. Som delsyfte har vi velat få en förståelse för hur livsmedelsföretag uppfattar konsumenternas tankar och attityder till tillsatser. Studiens design är en beskrivande tvärsnittsstudie där tre parallella undersökningar har genomförts. Metoderna som använts är en kvalitativ intervjustudie där 8 konsumenter deltog och två semikvantitativa enkätundersökningar där 133 konsumenter och 17 livsmedelsföretag deltog. Undersökningarna är baserade på tre teman: attityd, information och förtroende. Utifrån dessa teman har den data som framkommit analyserats kvalitativt och statistiskt beroende på undersökningsmetod. Vårt resultat säger att konsumenter blandar ihop de matrelaterade begreppen i samhällsdebatten. Eftersom dagens mattrender bland annat kommunicerar ärlighet och naturlighet blir ekologisk mat och närproducerad mat motsatser till livsmedelstillsatser. Tidningar, TV och Internet är de medieaktörer som har störst inflytande på konsumenter gällande tillsatsinformation. Konsumenter har en ambivalent inställning till media eftersom de både ger adekvat och icke sanningsenlig information om tillsatser. Utifrån debatten har livsmedelsföretag modifierat sina recept vilket gör att många produkter nu innehåller mindre mängder av tillsatser. Dessa förändringar verkar konsumenter inte vara medvetna om ännu. Majoriteten av konsumenter menar att tillsatser är onödiga och används i för stora mängder.

Uppsatsens syfte är att undersöka den mediala debatten gällande ojämställdhet i den svenska Försvarsmakten. Detta görs genom att undersöka problemrepresentationer som funnits i debatten genom att utforska olika tidsintervall. Uppsatsen har sin utgångspunkt i ett diskursanalytiskt perspektiv och utifrån Carol Lee Bacchis diskursanalytiska frågor är fem forskningsfrågor konstruerade som ligger till grund för uppsatsen. – Vad är problemet, och hur representeras problemet med ojämställdhet gällande Försvarsmakten i den mediala debatten? – Vilka antaganden ligger till grund för denna representation? - Vad är det som lämnas kvar oproblematiserat i problemrepresentationen? – Vilka effekter produceras av denna problemrepresentation? - Hur har denna representation av problemet spridits och försvarats? Hur kan den bli ifrågasatt och ersättas? Utifrån det feministiska perspektivet undersöks det även om problemrepresentationerna karaktäriseras av politisering eller avpolitisering.   Sammanfattningsvis går det att se att diskursen gällande ojämställdhet i Försvarsmakten problematiseras på olika vis. Det är differerande, och upprepande bilder av ojämställdhet som går att tolka ur de olika tidsperioderna som undersökts. Av de problemrepresentationer som kunnat uttolkas av debatten karaktäriseras vissa av att vara politiserade medan de flesta är avpolitiserade. Genom att ha analyserat debatten framkommer det att frågan gällande jämställdhet är komplext och yttrar sig i olika problemrepresentationer. Förhoppningen med denna uppsats är att den bidrar till den viktiga diskussionen om jämställdhet, och att diskursen inte tystnar. / The purpose of the essay is to examine the media debate on inequalities in the Swedish Armed Forces. This will be done by analyzing problem representations that have been found in the debate by exploring different time intervals. The essay is based on a discourse analysis perspective, and Carol Lee Bacchis discourse analytical questions are the five research questions designed as the basis for the thesis.  – Whats the problem, and how is the inequalities issue of the armed forces represented in the media debate? - What assumptions underlying the latter representation? -  What is left unproblematic in this representation? What effects are produced by this problem representation?- How has this representation of the problem been spread and defended? How can it be questioned and replaced? Based on the feminist perspective, it is investigated if the problem representations are characterized by politicization or depolitisation.   In summary, it can be seen that the discourse regarding inequalities in the Armed Forces is problematized in different ways. There are different and repeated images of inequality that can be seen in the different periods studied in this essay. The analysis show that some problem representations in the debate are politicized, while most are depoliticized. By analyzing the debate, it appears that the issue of gender equality is complex and expresses itself in different problem representations. The aim of this paper is that it will contribute to the important discussion of gender equality, and that the discourse does not silence.