Studien syftar till att ge ökad kunskap om mediedebattens diskurs, i synnerhet utifrån ett riskperspektiv. Målet med denna studie är att undersöka hur mediedebatten om HPV-vaccinet ser ut, och varför den ser ut som den gör. Vilka aktörer som är aktiva i debatten, hur de argumenterar och vilka budskap de använder är områden som besvaras för att uppfylla vårt mål. Studiens huvudfråga undersöks genom en kritisk diskursanalys samt argumentationsanalys. Huvudresultaten visar att debatten kan liknas vid en kampanj, eftersom debattens aktörer till största del representeras av elitpersoner, människor som har makt att driva igenom eller påverka beslut inom området. Till hjälp använder de sig av argument som kan tyda på en hälsorisk hos den enskilda individen. En trolig orsak till att medierna satte HPV-vaccinet på agendan kan vara ett flertal omvärldsfaktorer som; massvaccinationen mot svininfluensan, Kalla faktas program om vaccinet, internet och sociala medier, nyhetsrapporteringen samt barn och kvinnors roll i samhället. Detta är omvärldsfaktorer som kan ha förstärkt hälsorisken med HPV-vaccinet och gjort att diskursen ser ut som den gör.

Folkhälsoproblematiken i Sverige ökar och kosten har en stor betydelse för hälsan. Det är viktigt att ungdomar får kunskaper om vilka livsmedelsval som främjar deras hälsa. Politiker anser att skolan är ett viktigt verktyg i folkhälsoarbetet och att ämnet hem- och konsumentkunskap har ett stort ansvar i att förmedla bra kostvanor. Syftet med studien är att bilda kunskap om elevers tankar om området hälsa i undervisningen samt hur deras förståelse ser ut kring kostens inverkan på hälsa och prestation. Studien baseras på en enkät bland gymnasieelever i årskurs ett som besvarades under en distanslektion på två olika gymnasieskolor. Data bearbetades och analyserades med hjälp av deskriptiv statistik. Korstabeller och index användes som analytiskt verktyg för att kunna identifiera samband mellan olika variabler. Studien visar att undervisningen i området hälsa skiljer sig åt mellan skolor och att teori och praktik inte alltid följs åt. I studien framgår det att ungdomar har förståelse för att kosten påverkar hälsa och prestation, men de håller inte alltid med om att kunskapen ingått i undervisningen. I diskussionen tar jag upp vilka förutsättningar som kan påverka att undervisningen inte är likvärdig och vad det medför för ungdomars hälsa att teori och praktik inte följs åt. Framtida forskning om lärares tankar om undervisningen i området hälsa skulle ge ett vidare perspektiv och en större förståelse.

Tidigare forskning har visat att personer med funktionsnedsättningar har en sämre kosthållning och har lättare för att utveckla hälsorisker som övervikt och fetma än övrig befolkning. Detta kan bero på att personal inom vård och omsorg inte är medvetna om denna problematik och inte har tillräckligt med kunskap om närings- och livsmedelslära. Syftet: Syftet med studien var att belysa hur personal inom särskilt boende för barn och ungdomar med intellektuell funktionsnedsättning arbetar med kost och motion för att motverka en hälsorisk som övervikt. Metod: Kvalitativ metod användes och tre semistrukturerade intervjuer genomfördes med personal på ett särskilt boende för att belysa informanternas uppfattningar och upplevelser. Intervjuerna har sedan analyserats med kvalitativ innehållsanalys och kopplats till KASAM. Resultat: Analysen av intervjuerna ledde fram till underkategorier som bildade fem kategorier: 1. Att respektera och bekräfta personens förutsättningar och intressen; 2. Omgivningsfaktorer är hinder för hälsosamma vanor, 3. Pedagogiska måltider och personalens medvetenhet främjar motivationsarbetet och brukarens intresse, 4. Viktigt med motivationsarbete men brukarens egenmakt får inte ignoreras och 5. Motivation genom belöning. Slutsats: Personal på särskild boende medvetna om hälsorisker som övervikt för barnen och ungdomarna. De upplever att det är svårt att facilitera hälsosamma vanor. Det är viktigt att personalen på verksamheten respekterar och utgår från brukarens egna intressen och förutsättningar när de arbetar med motivation som ska främja en hälsosam livsstil. Framtida forskning behövs genom exempelvis intervjuer med barn och ungdomar eller observationer på särskilt boende. Det vore intressant att få veta mer om hur medvetna de är angående eventuella hälsorisker och hur de upplever sin motivation för en mer hälsosam livsstil. / Previous researches show that people who have a disability have poorer diets and usually develop health risks of overweight and obesity to a greater extent than the rest of the population without disabilities. This can be caused by the personnel in health care, because they may not know that this is a problem. In addition the personnel knowledge about nutrition and food science can be deficiency. Aim: The aim of the study was to illuminate and try to understand how personnel in special service housing work with diet and physical activity as health prevention for children and youth with intellectual disability. Method: A qualitative approach was used when performing three semi-structured interviews with personnel in special se3rvice housing. The intention was not to be able to generalize the results or to reach an absolute truth. The interest was in trying to understand the informants’ perceptions and experiences. By illuminating their experiences and perceptions the data was interpreted and analyzed. Results: Qualitative content analysis resulted in five different categories: 1) To respect and acknowledge each users abilities and interests, 2) environmental are barriers to healthy habits, 3) Educational meals and the personnel’s awareness encourage he motivational work and the user’s interest, 4) It is important with motivational work but each users empowerment must not be ignored and 5) Motivation through reward. Conclusion: The personnel in special service housing for children and youth are actively working to promote a healthy lifestyle. The personnel in the organization should be aware of the children’s empowerment and that they have to respect and do everything based on the user’s interests and abilities. Future research is needed with children and youth in special service housing through interviewing them in order to gain knowledge about their experiences and thoughts regarding nutrition and physical activity.

Vård och omsorg är en komplex verksamhet att schemalägga då det ofta medför krävande arbetsschema för medarbetarna samtidigt som hänsyn måste tas till medarbetarnas hälsa, hållbara organisationer samt att det ska vara en god och säker vård som ges till patienterna. Schema är en viktig del för den enskildes vardag och det förekommer olika schemaläggningsmetoder. Syftet med studien är att undersöka effekter av olika schemaläggningsprinciper inom vård och omsorg. Studien genomfördes som en strukturerad integrativ litteraturstudie med inslag av systematisk metod och induktiv ansats. Sökningar genomfördes i databaserna Healthcare Administration Database och Medline som resulterade i 252 artiklar. Efter urval och kvalitetsgranskning kvarstod 16 artiklar av både kvantitativ och kvalitativ metod som ingår i resultatet. Nattarbete ger negativa konsekvenser på hälsan hos medarbetare inom vård och omsorg. Såväl negativa som positiva effekter ses vid schemaläggningsprinciperna skiftarbete, arbete med långa pass eller önskeschema när det gäller effekter på organisatoriska klimatet, hälsoeffekter hos medarbetarna och patientsäkerhet och patientomhändertagande. Skiftarbete påverkar medarbetaren hälsa på ett negativt sätt från flera aspekter. De kan även leda till en obalans mellan arbetsliv och familjeliv samt mindre tid till fritidsaktiviteter. Långa arbetspass kan också ha ett samband med av medarbetaren upplevt värde mellan arbete och privatliv, work life balance. Att som medarbetare lägga önskeschema kan ibland medföra att verksamhetens behov inte tillgodoses. När det gäller negativa effekter av nattarbete kan detta oftast härledas till att dygnsrytmen störs. Ledarens närvaro och stöd kan bidra till bättre förutsättningar för medarbetaren att klara av skiftarbete. Den största utmaningen för arbetsgivaren inom vård och omsorg är att finna den rätta strukturen för att utarbeta ett hälsoschema som tar vara på medarbetarnas hälsa. / Health and care sector is a complex business to schedule as it often entails a demanding work schedule for the employees at the same time as the employees' health, sustainable organizations must be taken into account and it must be good and safe care that is given to the patients. Scheduling is an important part of the individual's everyday life and there are different scheduling methods. The purpose of the study is to investigate the effects of different scheduling principles in health and care. The study was conducted as a structured integrative literature study with elements of systematic method and inductive approach. Searches were performed in the Healthcare Administration Database and Medline databases which resulted in 252 articles. After selection and quality review remained16 articles of both quantitative and qualitative methods that are included in the result remained. Night work has negative consequences for the health of employees in health and care. Both negative and positive effects are seen in the scheduling principles of shift work, work with long shifts or wish lists in terms of effects on the organizational climate, health effects for employees and patient safety and patient care. Shift work affects the employee's health in a negative way from several aspects. They can also lead to an imbalance between work and family life as well as less time for leisure activities. Long work shifts can also have a connection with the value experienced by the employee between work and private life, work life balance. As an employee, laying out a wish list can sometimes mean that the needs of the business are not met. When it comes to the negative effects of night work, this can usually be attributed to the circadian rhythm being disturbed. The manager's presence and support can contribute to a better condition for the employee to cope with shift work. The biggest challenge is to find the right structure to prepare a health scheme that safeguards the employee's health.