Studiens syfte är att undersöka hur pressen har rapporterat om böneutropen i Botkyrka år 2012. Analysenhet är nyhetsrapportering och i studien undersöks om det finns koloniala och orientalistiska tankestrukturer i tidningsartiklarna och därmed är postkolonial teori utgångspunkten. Vidare tas hänsyn till teorin om att medier kan påverka människors uppfattningar om verkligheten. Den huvudsakliga frågeställningen är hur tidningar har skrivit om böneutropet i Botkyrka och denna besvaras med hjälp av ett antal underliggande frågeställningar: Vilken bild av islam ges i nyhetsartiklar om böneutropen i Botkyrka? Vilken bild av muslimer ges i nyhetsartiklar om böneutropen i Botkyrka? Hur uppstår en ”vi -och-dem-relation” i dessa nyhetsartiklar? Hur ser förslag till verklighetsbild ut i dessa nyhetsartiklar? Frågorna besvaras med hjälp av Norman Faircloughs kritiska diskursanalys, vilket innebär att vi tolkar ett mindre urval nyhetsartiklar. Diskursanalysen ska synliggöra maktrelationer och hur identiteter konstrueras. För att upptäcka relationen mellan skribent och läsare kompletteras studien med Bengt Nermans modell ”Textfabriken”, vilken också är relevant för att undersöka om medier har speglat händelsen eller konstruerat händelsen likt ett drama. Vidare kompletteras studien med en fokusgrupp för att även innefatta mottagares perspektiv. Resultaten visar att journalister som rapporterar om böneutropen återger tidigare publicerade artiklars information. Fokus på händelsen förskjuts då medier förlitar sig på nyhetsbyrån TT:s uppföljning av den kristna tidningen Dagens första rapportering. Även texter som inte hänvisar till andra medier anspelar på en ursprunglig motsättning mellan kristna och muslimer som inte stämmer överens med den faktiska händelsen. Böneutropen handlar om ett medborgarförslag där huvudaktörer är Islamiska föreningen och Botkyrka kommun. Såväl muslimer som kristna blir stereotyper som relateras till händelsen på ett konfliktartat sätt. Fokusgruppen bekräftar tolkningar från diskurs- och textanalys. När TT inte längre rapporterar om händelsen och då tidningen Kristdemokraten kritiserar antagandet att kristna är emot böneutropen minskar rapporteringen. Den huvudsakliga slutsatsen är att medier genom att hänvisa till varandra har konstruerat en händelse då kristna personer relateras till muslimska böneutrop. Framställningen visar en konflikt som synliggör hur koloniala identiteter reproduceras i maktrelationer där muslimer i flera exempel blir ”De Andra”.

Detta är en kvalitativ undersökning om debatten om böneutrop med fokus på hur den tar sig uttryck i en lokalpolitisk debatt. Syftet med studien är att med hjälp av ideologikritisk analys (även kallad kritisk analys) genomföra en djupgående analys av debatten om böneutrop på lokal nivå. Undersökningen försöker dels svara på om partierna följer partilinjen på lokal nivå men intresserar sig även för de olika partiernas språkbruk. Genom att använda ideologikritisk metod undersöks attityder och förhållningssätt i debatten genom en fördjupad samhällskritisk analys. Studien undersöker om partierna lägger olika värderingar i ord i debatten såsom böneutrop, muslim, religionsfrihet och integration. Slutsatsen är att partierna i stort följer den nationella partilinjen, det enda partiet som avviker ifrån partilinjen är Kristdemokraterna. Det visar sig också tydligt att partierna har olika attityder till ord som används och att deras respektive syn på orden påvisar värderingsskillnader sinsemellan partierna, som också kan kopplas till deras ideologi.

The aim of this research paper is to elaborate and analyze the media debate on calls to prayer in Växjö in the period of February to May 2018. Sweden is known for being one of the most secular regions in the world. I found it interesting to investigate how Islam was portrayed in the media when the mosque in Växjö applied for a permit to announce prayers once a week.  The methodological framework of this research is based on a qualitative method that analyzes the main opinions that were fundamental for the media debate. Another purpose was to identify any underlying topics of the debate that were not explicitly expressed. The findings implied that the debate about the call to prayer tended to actually be a conversation about something else. It suggests that the authors of the articles use the debate about call of prayer as a cover to discuss Muslims rights in the Swedish society. Freedom of religion was also a recurring subject of the debate.

ABSTRACT OCH NYCKELORD    Böneutrop har debatterats mycket i Sverige sedan våren 2018, en bidragande orsak är stiftelsen Växjö muslimer som fick tillstånd av polismyndigheten att ha högtalarsända böneutrop. Syfte är att studera religionens plats i det offentliga rummet genom att analysera böneutrop i Växjö. För att belysa händelsen använder jag kvalitativ metod, baserad på överklagan till tingsrätten, mediedebatten samt lagstiftningen. Min uppsats visar på att religionen har ett stort utrymme i det offentliga rummet i Sverige, oberoende om individen är troende eller inte.

The purpose with this paper is to study anti-muslim content within Swedish parliament proposals between the years 2019 and 2022. The constitutional comittee response is highlighted so it could be compared to EU:s attempts to create a unified European identity. The questions for this paper are: what ideological content is uttered in anti-muslim Swedish parliament proposals during 2019 and 2022, what ideological content is shown in parliament debate and the following parliament decisions in relation to anti-muslim proposals and how does the Swedish parliament debate relate to both binding and nonbinding international guidelines and documents? Document- and content analysis has been used for this paper. The chosen theory for this paper is the multilateral model for understanding islamophobia as well as the conclusions made by Olivier Roy. The conclusions for this paper are that Swedish parliament proposals are in accordance with what is warned by international documents where islamophobias presence is increased in Sweden. The constitutional committe is seen as in accordance with international documents for the promotion of a united European identity and European values.

This study examines a type of moral conflict, a conflict of values. This through the method qualitative text analysis. To gain an understanding of this problem, insight into previous research is required. Previous research mainly deals with the issue of religion in the public sphere, including literature that concerns research fields on ethical moral philosophy and sociology. Therefore, to obtain in whose conditions are prioritized according to the public Islamic call to prayer in Sweden. Initially, the Declaration of Human Freedoms and Rights is presented, whereupon the question of refrain religious content is of interest. Hence, examine the tolerance and intolerance according to whose practice might contain limits. By starting from two selected theorists with different backgrounds, whereupon their research areas are separated. Examine their positions on the issue of moral value conflict. One of them has conducted social science research and the other is better known as a religious critic and neuroscientist. Through their theory formation, create an idea of how this conflict of values can be understood and interpreted. The public Islamic call to prayer will remain as the main theme of this study, which corresponds as the result of this study. The conclusion is clearly demonstrating various standpoints in this moral dilemma, different aspects are truly extensive. During investigation of different point of views, the purpose remains to state alternative explanations of understanding, and how to interpret the main conflict of value. A majority group in the society whose terms are privileged compared to a non-majority group. Different positions are clear in the result, whereupon the question of allowing public Islamic call to prayer, can thus be interpreted in different ways. Faiths, different beliefs, religion and culture, are numerous variables which had been studied in more detail to then be discussed in relation to the main question and the purpose, a moral conflict of value.