Thesis (Ph. D.)--University of North Texas, August, 2008. / Title from title page display. Includes bibliographical references.

No description available.

These personal essays present a twenty-something's evolving attitudes toward her occupations. Each essay explores a different job-from birthday party clown, to seitan-maker, to psychiatric den mother-while circling around sub-themes of addiction, disability, sex, love, nature, and nourishment (both food and otherwise). Through landscape, extended metaphor and symbol, and recurring characters, the collection addresses how a person's work often defines how she sees the world. Each of the narrator's jobs thrusts her into networks of people and places that both helps and impedes the process of self-discovery. As a whole, the essay collection functions as a memoir, tracking an often-universal journey, one that many undertake in order to discover a meaningful life, and sometimes, eventually, a career.

Thesis (Ph. D.)--University of Wisconsin--Madison, 1987. / Typescript. Vita. eContent provider-neutral record in process. Description based on print version record. Includes bibliographical references (leaves 564-578).

Thesis (Th. M.)--Calvin Theological Seminary, 1985. / Abstract. Includes bibliographical references (leaves 87-91).

Denna studies huvudsakliga syfte var att undersöka ett mindre antal kristna feministers ställningstaganden i abortfrågan och hur dessa kan förstås ur moralpsykologiskt perspektiv. Utifrån studiens moralpsykologiska teorier gjordes också en ansats att hitta gemensamma värden hos de informanter som var för respektive mot abort, eftersom dessa värden enligt teorin kan ligga till grund för en pragmatisk lösning i abortkontroversen. Som bakgrund till studien låg kristen och feministisk etik med fokus på just abortfrågan. Halvstrukturerade kvalitativa forskningsintervjuer var den metod som användes för att genomföra undersökningen. Den hermeneutiska spiralen användes för att analysera och tolka intervjuerna vilka visade att studiens kristna feminister övergripande är för abort som en pragmatisk lösning fram till Jesus återkomst och förverkligandet av Guds rike.

Syftet med denna studie är att utforska den negativa syn på Eva som präglade renässansens religiösa konst. Allt som oftast verkar konstvetare vara överens om att Evas framställning inom renässanskonsten tycks vara tyngd av främst negativa värden och associationer. Det finns naturligtvis alster där Evas uppenbarelse har tolkats övervägande bära andra värden än de syndiga och farliga, men dessa förefaller till syntes vara i bister minoritet. De flesta renässansverk där Eva är avbildad skulle idag betraktas som misogyna, men misogyni verkar vara ett för trubbigt begrepp att använda i detta sammanhang, när hela dåtidens samhälle vilade på fundamentalt skilda värdegrunder från de som präglar dagens västvärld. Denna uppsats ämnar undersöka vad de negativa föreställningarna grundade sig i samt vad som var roten till Eva-motivets popularitet i det kristna Europa under 1400-och 1500- talet. Vidare ämnas undersökas hur den negativa synen gentemot Eva kom till uttryck inom konsten. Det är inte främst konstnärens individuella uttryck som kommer att tolkas, utan genom att analysera betydande sociala, kulturella och stilmässiga förutsättningar under renässansen vars spår går att fina i de sex verk som är studiens underlag, är målet att i konstverken finna gemensamma mönster och ledtrådar som kan belysa hur man såg på Eva och därmed även i förlängningen på kvinnan. Tre frågeställningar har formulerats med studiens syfte i beaktande: Vad karaktäriserade synen på Eva innan och under renässansen, och hur växte detta synsätt fram? I vad grundar sig Eva-motivets popularitet under denna epok? På vilka olika sätt gestaltas Eva i de valda verken? Finns det några återkommande symboler och allegorier verken emellan, och vad ämnar dessa belysa? Vilka negativa värden associerades Eva med, och på vilka sätt framgår detta i de valda verken?

In this essay I focus on Christian Zionism, its roots and growth, to judge wether or not it is possible to look at Christian Zionism as a modern form of myth. To do that I have used Bruce Lincoln's definition: ideology in narrative form. I also ask the question whether this kind of religious conviction can be labeled as an extreme or become a danger to society. The conclusion I reach is that Christian Zionism and its broader context, dispensationalism, very well fits the definitions of modern myth that Lincoln offers. There is certainly a hierarcic ideology within Christian Zionism, and its narrative/myth have been ”negotiated between narrators and audiences over time”. The essay also shows that there is a risk concerning this particular form of religious conviction, it could become an extreme. Especially so when this alternative form of viewing reality and the future, is represented not only among ordinary citizens in the US, but also within the US Government and among military leaders.

Proefschrift--Leiden--Rijkuniversiteit, 1997. / Bibliogr. p. 449-460.

No description available.