Syftet med denna uppsats är att försöka ta reda på om en kristen gudstro kan utgöra en salutogen faktor vid svåra kriser enligt teorierna om logoterapin och KASAM. Samtal med några personer som har gått igenom traumatiska kriser och som tycktes använda sig av sin gudstro i krishanteringen, fick mig att börja reflektera över hur en persons livsåskådning påverkar hans eller hennes sätt att handskas med kriser. Jag har använt mig av två metoder; litteraturstudier och intervjuer, för att kunna jämföra mitt empiriska intervjumaterial med teorier om logoterapin och KASAM. I resultatet framkom det att gudstro under vissa förutsättningar kan utgöra en salutogen och meningsskapande faktor vid större kriser. Dock måste gudstron vara flexibel, obetingad och trygg för att kunna bevaras och förbli funktionell som meningssystem efter en större kris. Andra viktiga faktorer för att gudstron ska kunna fungera som en salutogen faktor vid kriser är en positiv gudsbild och ett stödjande nätverk av andra troende.

I den här studien intervjuas tretton kristna hbt-personer om kristna normers roll i ”komma ut”-processer. Syftet med studien är att söka en förståelse för hur sexuell identitet kan skapasunder ungdomsår utifrån de normer och värderingar som kan finnas i kristna kontexter.Slutsatsen är att det i kristna kontexter ofta finns en stark heteronorm som gör det konfliktfylltför kristna hbt-personer att leva ut sina sexualiteter.För att hälsa ska kunna uppnås för kristna hbt-personer krävs en kristen kultur som inte baraaccepterar, utan även tar ställning för att all kärlek i trohet och respekt är lika värdefull ochlika rikligt välsignad som den heterosexuella.

No description available.

Den här studien syftar till att undersöka associationer till de religiösa identiteterna kristen, sekulär och muslim. Associationerna hämtas från 2 150 enkätsvar, där respondenterna har uppmanats ange det första de kommer att tänka på när de hör orden kristen, sekulär och muslim. Sentimentanalys används för att undersöka om det finns skillnader i hur positiva och negativa känslouttryck förekommer i associationerna. Innehållsanalys används för att undersöka om det finns skillnader i vad respondenterna associerar till. Studien vilar på två teoretiska ramverk: Granovetters teori om svaga och starka band i sociala nätverk samt Tajfels sociala identitetsteori. Teorierna används för att ytterligare belysa analyserna genom att sätta uppmätta skillnader i sentiment och innehåll i relation till respondenternas egna identiteter och egna sociala nätverk. Studien visar att de negativaste associationerna är kopplade till den muslimska identiteten och att respondenterna generellt sett är positivare till identiteter som de själva identifierar sig med. Vidare visar studien att respondenter som har en muslimsk person i sina sociala nätverk associerar positivare till både sekulära och muslimer, jämfört med respondenter vars sociala nätverk inte består av några muslimska relationer. Respondenter som har muslimer i sina sociala nätverk tycks också ha bättre kunskap kring den sekulära identiteten. Studiens fynd går i linje med båda de teoretiska ramverken, vilket behandlas vidare i det avslutande diskussionskapitlet. Där diskuteras även bland annat praktiska tillämpningar och vidare forskning.

No description available.

Studiens syfte är att utifrån ett socialkonstruktivistiskt perspektiv undersöka vad det kan innebära att inneha en kristen subjektsposition som pedagog i förskola. Detta har studerats genom semistrukturerade intervjuer med kristna pedagoger, varav två arbetar på förskola med kristen profil och två arbetar på förskola utan kristen profil. Fokus i studien har varit begrepp som privat, profession, norm och subjektsposition. Resultatet visar på att sekulariseringsnormen är stark inom förskolor utan kristen profil och påverkar handlingsutrymmet för de med kristen subjektsposition. Resultatet visar även att en kristen subjektsposition ytterst sällan får lov att vara del av professionen utifrån det handlingsutrymme som diskursen erbjuder. Det visar sig dock att vid ett fåtal tillfällen, såsom till exempel kris och sorg, kan en kristen identitet och erfarenhet ses som positiv för professionsutövning.

En undersökning om andakter under scoutträffar inom Equmenia. Undersökningen grundas på att Equmenia bedriver scouting på kristen grund. Andakterna studeras utifrån förekomst, innehåll, åldersanpassning samt ledares egna reflektioner kring betydelsen av andakten. Andakten har valts för att göra en tydlig avgränsning men det berörs även andra sätt att bedriva scouting på kristen grund inom Equmenia.Studien genomfördes med en enkät till 21 Equmeniaföreningar, varav 14 svarade och intervju med två av ledarna som svarat på enkäten.Resultaten analyseras utifrån tre olika teorier, en sekulariseringsteori, en teori kring baspraktiker i kyrkan och en utifrån åldersanpassad undervisning inom kyrkan.Studien visar att andakter förekommer regelbundet vid scoutträffarna men att det finns ett behov av att definiera begreppet andakt. Andakten anses vara en baspraktik vid scoutträffarna och det är en utmaning att åldersanpassa innehållet. Särskilt från tonåren.

Syftet med den här uppsatsen är att studera Snövit: barnens julkalender som ett exempel på det tidiga 1900-talets fostrande barnkultur. Materialet som har använts är dels utdrag från fyra stycken brev, adresserade från redaktionen till sina läsare, men även fyra stycken skönlitterära berättelser. Allt av det material som nämns i uppsatsen publicerades mellan år 1900 och 1931. Studiens huvudsakliga utgångspunkt ligger i att analysera hur barnkultur kan användas som ett redskap för fostran, vilka fostrande strategier som användes i Snövit, samt vilket sorts barn som redaktionen ämnade fostra fram. Som teoretiskt perspektiv ligger fokus på utgivarens barnsyn och även på de barndomsdiskurser som går att urskilja. I analysen framgår det att redaktionen hade en barnsyn som stämde överens med diskursen om det goda barnet. De fostrande strategier som har använts främjar främst en inställning till fostran där de fiktiva karaktärerna fick föregå med gott exempel för den riktiga publiken. Berättelsernas moraliska lärdomar följer teman så som rätt och fel, personligt ansvar och lojalitet.

BakgrundBakgrunden till att det står kristen tradition och västerländsk humanism i läroplanen är utifrånPiltz (1992) betänkande inför den förra läroplanen (Skolverket 1994, SOU 1994:92, bilaga 8 iSkola för bildning), som handlar om att Piltz anser att kristen tradition är det som formatsamhället. Sigurdsson å andra sidan ifrågasätter vilken kristen tradition som Piltz bygger sittbetänkande på, eftersom det har funnits flera kristna traditioner i samhället. Vidare tasforskning upp kring hur religionskunskapsundervisningen i mångkulturella skolor på ettfördelaktigt sätt kan få elever att skapa sig förståelse för varandras trosuppfattningar.Den teoretiska ramen bygger på Bakhtins (1991) teori om att människor ska föra dialog, föratt skapa sig förståelse för varandra. Bakhtins teori om dialogismen har Dysthe (1996)applicerat i klassrummet. Det dialogiska klassrummet handlar om att det finns ett samspelmellan lärare och elever och mellan elever. Det finns alltså flera röster i klassrummet ochallas erfarenheter, uppfattningar och värderingar är betydelsefulla och lyssnas till. Detmonologiska klassrummet är dock vanligast, och innebär att det är läraren som är auktoritäroch säger hur ”det” är och ”fyller” eleverna med fakta. Det finns alltså en röst som förmedlarinformation och det är lärarens (Dysthe 1996).SyfteSyftet med föreliggande studie är att undersöka några årskurs-4-6-lärares syn på att förmedlakristen tradition och västerländsk humanism inom området etik, i religionskunskapsämnet påmångkulturella skolor.MetodStudien är gjord enligt en kvalitativ metod, genom intervju som redskap. Informanterna ärlegitimerade årskurs-4-6-lärare, som har behörighet och erfarenhet i att undervisa i ämnetreligionskunskap. Lärarna arbetar på olika skolor i västra Sverige. Lärarnas svar har noggrantanalyserats, enligt ett kodningsschema. Den teoretiska ramen har varit till hjälp för att förstålärarnas syn på olika frågor.ResultatStudiens resultat visar att vissa elever ges dubbla budskap. Skolan förmedlar sin värdegrund,medan hemmet förmedlar sina värderingar. Dessa värderingar behöver inte alla gångerstämma överens, vilket gör att elever ibland uttrycker motsättningar i undervisningen. Det göratt det kan bli svårt att prata om vissa moraliska frågor, som sexualitet och jämställdhet.

Denna uppsats är en undersökning om hur det politiska partiet Sverigedemokraterna använder ett religiöst språk för att föra fram en agenda som kan beskrivas som främlingsfientlig med inslag av orientalism och islamofobi. Sverigedemokraterna är sprungna ur en rasistisk och nationalistiskt mylla men beskriver sig numer som ett parti som tar avstånd från alla former av rasism och som anser att alla människor har samma värde.   Genom att läsa partiets principprogram och alla artiklar som rör kristendom, kristna, kyrkan, islam, muslimer och moskéer som finns i nätupplagan av partiorganet SD-Kurirens blottläggs dock en diskurs där islam och muslimer i stort sett uteslutande sätts samman med negativa företeelser och kristendom med positiva. Genom att i sina texter välja att ständigt förknippa islam och muslimer med negativa företeelser som våld, kvinnoförtryck, hot mot yttrandefriheten och så vidare, och låta kristendom och den svenska kyrkan alltid förekomma i positiva sammanhang som handlar om tradition, vackra byggnader och trygghet för SD fram en bild där islam och muslimer framstår som de Andra och kristendomen som en kraft för ett konservativt bevarande av det svenska och västerländska.   Att detta inte är någonting nytt i den västerländska traditionen utan en del av vad som brukar kallas orientalism förklaras också.   Undersökningen visar också att SD, av materialet att döma, i sin religiositet inte drivs främst av någon andlig eller teologisk längtan utan ser religion främst som en social- och/eller politisk konstruktion som har sitt berättigande som kulturbärare. Religionen ses också som något essentialistiskt som inte kan eller bör förändas över tid.