No description available.

BakgrundBakgrunden till att det står kristen tradition och västerländsk humanism i läroplanen är utifrånPiltz (1992) betänkande inför den förra läroplanen (Skolverket 1994, SOU 1994:92, bilaga 8 iSkola för bildning), som handlar om att Piltz anser att kristen tradition är det som formatsamhället. Sigurdsson å andra sidan ifrågasätter vilken kristen tradition som Piltz bygger sittbetänkande på, eftersom det har funnits flera kristna traditioner i samhället. Vidare tasforskning upp kring hur religionskunskapsundervisningen i mångkulturella skolor på ettfördelaktigt sätt kan få elever att skapa sig förståelse för varandras trosuppfattningar.Den teoretiska ramen bygger på Bakhtins (1991) teori om att människor ska föra dialog, föratt skapa sig förståelse för varandra. Bakhtins teori om dialogismen har Dysthe (1996)applicerat i klassrummet. Det dialogiska klassrummet handlar om att det finns ett samspelmellan lärare och elever och mellan elever. Det finns alltså flera röster i klassrummet ochallas erfarenheter, uppfattningar och värderingar är betydelsefulla och lyssnas till. Detmonologiska klassrummet är dock vanligast, och innebär att det är läraren som är auktoritäroch säger hur ”det” är och ”fyller” eleverna med fakta. Det finns alltså en röst som förmedlarinformation och det är lärarens (Dysthe 1996).SyfteSyftet med föreliggande studie är att undersöka några årskurs-4-6-lärares syn på att förmedlakristen tradition och västerländsk humanism inom området etik, i religionskunskapsämnet påmångkulturella skolor.MetodStudien är gjord enligt en kvalitativ metod, genom intervju som redskap. Informanterna ärlegitimerade årskurs-4-6-lärare, som har behörighet och erfarenhet i att undervisa i ämnetreligionskunskap. Lärarna arbetar på olika skolor i västra Sverige. Lärarnas svar har noggrantanalyserats, enligt ett kodningsschema. Den teoretiska ramen har varit till hjälp för att förstålärarnas syn på olika frågor.ResultatStudiens resultat visar att vissa elever ges dubbla budskap. Skolan förmedlar sin värdegrund,medan hemmet förmedlar sina värderingar. Dessa värderingar behöver inte alla gångerstämma överens, vilket gör att elever ibland uttrycker motsättningar i undervisningen. Det göratt det kan bli svårt att prata om vissa moraliska frågor, som sexualitet och jämställdhet.

<p>Vårt syfte med studien är att utifrån ett specialpedagogiskt perspektiv undersöka hur rektorer och lärare förhåller sig till social och kulturell problematik. Hur tänker och samtalar rektorer och lärare kring människosyn, kunskapssyn, kommunikation och samverkan? Hur förhåller sig rektorer och lärare till social och kulturell problematik i skolan? Vilka svårigheter och dilemman uppstår i arbetet med att omsätta läroplanens grundläggande värden i praktiken? I undersökningen har vi använt oss av intervjuer med övergripande intervjuområden. Intervjuerna har genomförts vid tre skolor. Vi intervjuade tre lärare, två rektorer samt fyra lärare samtidigt, vid en gruppintervju. Resultatet visar att lärarna och rektorerna strävar efter inkludering, att ”hjälpa” och att ge invandrarbarnen ”möjligheter”. Vidare kan man läsa ut av undersökningen att social och kulturell problematik, mångfald och mångkulturalism underförstått tolkas av de intervjuade som liktydigt med multietnicitet. Åsikterna om på vilket sätt det mångkulturella ska betraktas som tillgång skiljer sig åt mellan skolorna och de intervjuade sinsemellan. Det råder delade meningar om vad hos invandrareleverna som ska motverkas och ”tonas ned” respektive uppmuntras och framhävas. Det pågår en ständig balansgång mellan kraven på anpassning till ”det svenska” och rätten att få vara en individ, präglad av det ursprung och de erfarenheter man har. Dessutom anser vi att det finns en stor vilja hos lärarna att fostra eleverna och agera ”extraföräldrar”. Vår slutsats är att samhällets problem har flyttat in i skolan och lärarna står ensamma med ansvaret att tolka läroplanens värdegrund och texter om kulturell mångfald. Talet om och förhållningssätten till den sociala och kulturella problematiken är fyllda av motsägelser och förgivettaganden, som bygger på ”det svenska” som den rådande norm som skolans verksamhet ska bygga på.</p>

Vårt syfte med studien är att utifrån ett specialpedagogiskt perspektiv undersöka hur rektorer och lärare förhåller sig till social och kulturell problematik. Hur tänker och samtalar rektorer och lärare kring människosyn, kunskapssyn, kommunikation och samverkan? Hur förhåller sig rektorer och lärare till social och kulturell problematik i skolan? Vilka svårigheter och dilemman uppstår i arbetet med att omsätta läroplanens grundläggande värden i praktiken? I undersökningen har vi använt oss av intervjuer med övergripande intervjuområden. Intervjuerna har genomförts vid tre skolor. Vi intervjuade tre lärare, två rektorer samt fyra lärare samtidigt, vid en gruppintervju. Resultatet visar att lärarna och rektorerna strävar efter inkludering, att ”hjälpa” och att ge invandrarbarnen ”möjligheter”. Vidare kan man läsa ut av undersökningen att social och kulturell problematik, mångfald och mångkulturalism underförstått tolkas av de intervjuade som liktydigt med multietnicitet. Åsikterna om på vilket sätt det mångkulturella ska betraktas som tillgång skiljer sig åt mellan skolorna och de intervjuade sinsemellan. Det råder delade meningar om vad hos invandrareleverna som ska motverkas och ”tonas ned” respektive uppmuntras och framhävas. Det pågår en ständig balansgång mellan kraven på anpassning till ”det svenska” och rätten att få vara en individ, präglad av det ursprung och de erfarenheter man har. Dessutom anser vi att det finns en stor vilja hos lärarna att fostra eleverna och agera ”extraföräldrar”. Vår slutsats är att samhällets problem har flyttat in i skolan och lärarna står ensamma med ansvaret att tolka läroplanens värdegrund och texter om kulturell mångfald. Talet om och förhållningssätten till den sociala och kulturella problematiken är fyllda av motsägelser och förgivettaganden, som bygger på ”det svenska” som den rådande norm som skolans verksamhet ska bygga på.

Syftet med denna studie är att förklara varför en segregerad skola läggs ner och vad som händer med elever som ofrivilligt möter en ny skolkultur. Jag vill förtydliga de politiska besluten som legat till grund för förändringen och vilka konsekvenser beslutet får för eleverna. Syftet är också att belysa vilken betydelse en annan skolkultur med ett inkluderande arbetssätt har för de elever som tvingas byta skola mitt under högstadiet.   Som kvalitativ metod för datainsamling har jag valt intervjuer med ansvariga politiker samt med ett antal elever som tvingats byta skola. Dessutom har jag gjort uppföljningar av trivselenkäter och betygsresultat för de berörda eleverna jämfört med de elever i samma årskurs som inte gått på mottagande skola under hela högstadiet.   Politikernas avsikt med att lägga ner skolan var att bryta segregationen och de sjunkande elevresultaten. Man ville också, via en omläggning av flera verksamheter, använda de nyrenoverade lokalerna bättre. Lyckades man då med sitt beslut? Resultatet visar att betygsresultaten förbättrades för de elever som bytt skola, t o m mer än för eleverna i referensgruppen. Eleverna säger att de känner sig välkomna på den nya skolan, de uppskattar framförallt lärarna och tycker att undervisningen är bättre. Men de får inte så många nya vänner och flera säger att de längtar tillbaka till sin gamla skola.   Utifrån studiens resultat kan vi dra följande slutsatser. Politikerna lyckades med sin avsikter och känner sig nöjda med beslutet flera år senare, även om man erkänner att det funnits brister i informationen. Att lägga ner en skola är både ovanligt och äventyrligt. Ur ett elevperspektiv är det inte optimalt att tvingas byta skola mitt under högstadiet. Även om det går bra för deras resultat blir den nya skolan aldrig riktigt deras. / The purpose of this study is to explain why a public high school in Växjö, Sweden, dealing with issues of segregation and falling results, closed down and what happened to the students who involuntarily had to change schools and meet a new school culture. I want to clarify the politicians’ reasons that formed the basis for the decision and the consequences of the decision for the students. The study also aims to highlight the importance of a school culture with an inclusive approach for students who are forced to change schools in the middle of high school.   As qualitative methods for data collection, I have chosen interviews with the politicians and a number of the affected students. Additionally, the students’ results and their well-being (as expressed by the students themselves in surveys) after changing schools were followed and compared to a reference group of students in the same grade who also hadn’t been attending the receiving school from the start of high school.   The politicians’ intent when deciding to close down the school was to break the segregation and the long-term trend of falling results. Moreover, they wanted to improve the usage of some newly renovated facilities through a reorganization of several activities. So, did the politicians achieve what they hoped when drafting this unusual and risky decision? In this study, I show that the affected students improved their grades, their improvement being even larger than the students in the reference group. Additionally, students expressed through the surveys that they felt welcome in the new school, that they appreciated the teachers and found the teaching in their new school better than previously. However, they also expressed troubles making new friends and some were longing to return to their old school.   My conclusions from this study are the following: The politicians succeeded with their intentions and feel satisfied with the decision several years later, although acknowledging that there had been shortcomings regarding the information they distributed to the students and their parents. From a student perspective, it is not optimal to have to change schools in the middle of high school. Even though they improved their grades after the change, they never felt completely at home in their new school.