Läroplanen kan realiseras i klassrummet på olika sätt eftersom lärarens kunskap och värderingar påverkar tolkningen. Detta innebär att skrivningar i läroplanen kommer tolkas olika av olika lärare. Syftet med denna studie är att skapa en förståelse för hur ämneslärarstudenter tolkar värdegrundsuppdraget med avgränsar till formuleringen ”i överensstämmelse med den etik som är förvaltad av kristen tradition” (lgr 22). Studien är en kvalitativ studie där sju ämneslärarstudenter har intervjuats. Resultatet analyseras utifrån läroplansteori samt sekulariseringsteori. Resultatet visar att skrivningen i läroplanen tolkas olika baserat på olika faktorer inom både läroplansteori och sekulariseringsteori.

BakgrundBakgrunden till att det står kristen tradition och västerländsk humanism i läroplanen är utifrånPiltz (1992) betänkande inför den förra läroplanen (Skolverket 1994, SOU 1994:92, bilaga 8 iSkola för bildning), som handlar om att Piltz anser att kristen tradition är det som formatsamhället. Sigurdsson å andra sidan ifrågasätter vilken kristen tradition som Piltz bygger sittbetänkande på, eftersom det har funnits flera kristna traditioner i samhället. Vidare tasforskning upp kring hur religionskunskapsundervisningen i mångkulturella skolor på ettfördelaktigt sätt kan få elever att skapa sig förståelse för varandras trosuppfattningar.Den teoretiska ramen bygger på Bakhtins (1991) teori om att människor ska föra dialog, föratt skapa sig förståelse för varandra. Bakhtins teori om dialogismen har Dysthe (1996)applicerat i klassrummet. Det dialogiska klassrummet handlar om att det finns ett samspelmellan lärare och elever och mellan elever. Det finns alltså flera röster i klassrummet ochallas erfarenheter, uppfattningar och värderingar är betydelsefulla och lyssnas till. Detmonologiska klassrummet är dock vanligast, och innebär att det är läraren som är auktoritäroch säger hur ”det” är och ”fyller” eleverna med fakta. Det finns alltså en röst som förmedlarinformation och det är lärarens (Dysthe 1996).SyfteSyftet med föreliggande studie är att undersöka några årskurs-4-6-lärares syn på att förmedlakristen tradition och västerländsk humanism inom området etik, i religionskunskapsämnet påmångkulturella skolor.MetodStudien är gjord enligt en kvalitativ metod, genom intervju som redskap. Informanterna ärlegitimerade årskurs-4-6-lärare, som har behörighet och erfarenhet i att undervisa i ämnetreligionskunskap. Lärarna arbetar på olika skolor i västra Sverige. Lärarnas svar har noggrantanalyserats, enligt ett kodningsschema. Den teoretiska ramen har varit till hjälp för att förstålärarnas syn på olika frågor.ResultatStudiens resultat visar att vissa elever ges dubbla budskap. Skolan förmedlar sin värdegrund,medan hemmet förmedlar sina värderingar. Dessa värderingar behöver inte alla gångerstämma överens, vilket gör att elever ibland uttrycker motsättningar i undervisningen. Det göratt det kan bli svårt att prata om vissa moraliska frågor, som sexualitet och jämställdhet.

Examensarbetet behandlar frågan om värdegrunden i skolans vardag, vad värdegrunden bygger på och hur den gestaltas i pedagogik och annan verksamhet i skolan. Arbetet baseras dels på en litteraturstudie som syftar till att undersöka skolans historia, framför allt dess kristna påverkan och läroplansutvecklingen, samt en begreppsdefinition. Dels baseras det på en kvalitativ intervjustudie av 10 lärare i grundskolan. Intervjustudiens syfte är att undersöka lärares uppfattningar av vad värdegrunden handlar om och hur den kommer till uttryck i den dagliga verksamheten.

<p>Examensarbetet behandlar frågan om värdegrunden i skolans vardag, vad värdegrunden bygger på och hur den gestaltas i pedagogik och annan verksamhet i skolan. Arbetet baseras dels på en litteraturstudie som syftar till att undersöka skolans historia, framför allt dess kristna påverkan och läroplansutvecklingen, samt en begreppsdefinition. Dels baseras det på en kvalitativ intervjustudie av 10 lärare i grundskolan. Intervjustudiens syfte är att undersöka lärares uppfattningar av vad värdegrunden handlar om och hur den kommer till uttryck i den dagliga verksamheten.</p>

Syftet med studien är att undersöka hur lärare och rektorer förhåller sig till att skolan är ickekonfessionell men samtidigt vilar  på en kristen tradition och västerländsk humanism. I Lgr 11 (Skolverket, 2017) står det att den etik skolan ska utgå från är en kristen tradition och västerländsk humanism. Sex lärare och två rektorer har intervjuats på två olika skolor. Den ena skolan har mångkulturella klassrum och ligger i tätbefolkat område och den andra skolan ligger ute på landsbygden och har inga mångkulturella klassrum. Resultatet visar att mångkulturella klassrum gynnar religionsundervisningen. På skolan utan mångkulturella klassrum tar religionsundervisningen mindre plats. Det framkommer även att lärare och rektorer tolkar läroplanen på lite olika sätt. Ingen av rektorerna kontrollerar att undervisningen är religionsneutral.

Sverige är ett av de mest sekulariserade länderna i världen och religion ses ofta som främmande, något som är för ”de andra”. Samtidigt vilar skolan på en kristen tradition, något som tydliggörs i läroplanen. Det gör det problematiskt att undervisa om de abrahamitiska religionerna på ett likvärdigt fördelat sätt. Syftet med vår studie är att undersöka hur de abrahamitiska religionerna representeras i läromedel, samt om religionerna stereotypiseras på något sätt. Med stöd av Jacksons tolkande ansats, undersöker vi hur de abrahamitiska religionerna representeras och skildras i religionskunskapsläromedel för grundskolans årskurs 1–3. Vi undersöker även om det framkommer stereotyper av nämnda religioner och hur de framställs i utvalda läromedel. Metoden för studien innehåller både en kvantitativ läromedelsanalys och en kvalitativ innehållsanalys med ett tematiskt förhållningssätt. Det empiriska materialet som används i den här studien består av alla läromedel som finns att tillgå, vilket är totalt fyra stycken. Resultatet visar på en ojämn fördelning av representation för de abrahamitiska religionerna i läroböckerna, där kristendomen får störst utrymme. Således överensstämmer det med den tidigare forskning som har gjorts om äldre elevers läromedel. De två viktigaste slutsatserna är att representationer inte har en likvärdig fördelning. Kristendomen får agera norm och rättesnöre som judendom och islam får förhålla sig till. Det finns en framställning av stereotyper, både i bild och i text i de analyserade läroböckerna. Islam och judendom skildras som “de andra” i relation till att kristendomen får utgöra exempel på ett fiktivt “vi”.

I denna kunskapsöversikt problematiseras förståelsen för icke-konfessionell undervisning, så som den definieras och ser ut i den svenska skolan. I syftet att främja en likvärdig skola ska arbetet besvara följande frågeställningar: “Hur uttrycks idén om det sekulära Sverige i läroplanerna Lpo94, Lgr11, Lgr22?” och “Hur stämmer idén om det sekulära Sverige överens med skolverksamheten?”. Kunskapsöversikt består av sex stycken artiklar och en doktersavhandling som vi sammanställer för att besvara arbetets frågeställningar. Materialet är hämtat från EBSCO databaser och SwePub, samt annat material från kursmaterial. Med hjälp av religionsvetaren Ninian Smarts definition av religion utifrån sju dimensioner och utifrån forskning om kristna högtider och kristna fenomen i verksamhetsutövandet i skolan, nyanseras dikotomin om konfessionell och icke-konfessionell undervisning. Forskningen utgår främst från verksamheten i förskolor. Utifrån Nordin och Sunbergs läroplansteoretiska begreppsapparat, som utgår från DI (discursive institutionalism), nyanseras den Svenska skolans sekularisering. I vår diskussionsdel behandlas begreppen kulturarv och banal religion &amp; nationalism samt görs en koppling till läraruppdraget. Med utgångspunkt i relevant forskning drar vi slutsatsen att skolan har en stark koppling till den evangelisk-lutherska tron genom en viss förståelse för begreppet konfessionell och därför också vad som är sekulärt.