AbstractHedén Lena & Larsson Ida (2009)”Tomten kommer inte till oss för vi är araber” Sex muslimska familjer förmedlar sina tankar om kristna och arabiska högtider.Examensarbetet handlar om hur sex arabisktalande familjer uppfattar sitt firande vid svenska högtider och hur skolan bemöter deras muslimska högtider. De frågor som arbetet utgått ifrån var: Hur upplever muslimska föräldrar och barn sina religiösa traditioner i förhållande till svenska religiösa traditioner? Hur upplever sex muslimska familjer att deras egen kultur tas till vara skolan/förskolan? Vad finns det för likheter/olikheter i de muslimska familjernas sätt att fira? De två metoder som användes var skriftliga intervjufrågor till föräldrarna och kvalitativa intervjuer med barnen. All information och kommunikation mellan författarna och familjerna var på svenska och arabiska för att tydligt få del av familjernas erfarenheter och uppfattningar. De teoretiska utgångspunkterna var socialisationsprocessen, strukturalism och kommunikationen då de handlar om individer och deras samspel med omvärlden. Resultatet pekar på att de familjer som har varit i Sverige en längre tid har kommit i kontakt med svenska högtidsfirandet på ett naturligt sätt genom förskolan. Ett generellt svar vi fick från familjerna, oavsett deras vistelsetid i Sverige, var att skolan inte tillvaratar deras olika kulturer och traditioner. Slutsatsen i arbetet är att många pedagoger i skolan varken tillvaratar eller är tillräckligt nyfikna på, och ofta visar brist på intresse för, de muslimska barnens kulturer och deras olika traditioner. Det muslimska och svenska högtidsfirandet är i grunden lika, oavsett inriktning, det som är mest olikt är att högtiderna infaller på olika tider på året jämfört med de svenska högtiderna. / AbstractHedén Lena & Larsson Ida (2009)”Santa Claus does not come to us because we are Muslims”Six Muslim families’ stories about Christian and Arabic religious traditions.The study is about how six Arabic speaking families think about their way of celebrating the Swedish holidays and how the school implements their own Muslim holiday. The study came out of these questions: What do Muslim parents and children think of their own religious traditions in comparison to the Swedish traditions? What do six Muslim families think of their own culture within the Swedish school? What are the resemblances in the different families’ way of celebrating their holiday? The methods we used in the study were written interview questions to the parents and interviews with the children. All information and communication between us and the parents was in Swedish and Arabic to really get a feeling of the families’ experiences. The theoretical points were socialization, structuralism and communication because they reflect on the interaction between individuals and the world around. The results point to the families’ varying time spent in Sweden, because the families’ who have been here long have been exposed to the Swedish traditions in a natural way through preschool and school. One general answer we got was that the teachers are not interested in the Muslim culture and the families’ own traditions. The conclusion in the study was that a lot of the teachers in school are not curious enough and they show a lack of interest for the cultures and traditions the Muslim children carry. The celebrations of Muslim and Swedish culture traditions are similar. The main difference is that the Muslim holidays are celebrated on different times of the year compared to the Swedish holidays.

<p>Detta är en etnografisk studie i hur adventstiden gestaltas i waldorfförskolan. Syftet är att undersöka hur innebörden i advent tolkas och förmedlas till barngruppen av olika waldorfpedagoger. I waldorfförskolan grundar sig verksamheten på årsrytmen och de högtider och fester som följer den. En övergripande fråga i studien är hur dessa högtider och fester gestaltas i waldorfförskolan när barngruppen representeras av olika religioner och kulturer. Studien baseras på kvalitativa intervjuer med waldorfpedagoger, litteraturstudier samt observationer av sedvänjor och artefakter. I diskussionsdelen redogörs för nya frågor som uppkommit och vidare forskning förelås.</p><p>This is an ethnographic research study in how advent is expressed in Waldorf preschool. The purpose is to look into how the meaning of advent is interpreted by the Waldorf preschool teachers and presented to the children. In Waldorf preschool the activities and festivals follow the seasons. My overall question in this study is how the teachers in Waldorf preschools express these festivals when different religions and cultures are represented among the children. The study is based on qualitative interviews with Waldorf preschool teachers, literature studies and observations of manners and customs and artefacts. In the discussion part I describe new questions that have occurred and suggest further research.</p>

Detta är en etnografisk studie i hur adventstiden gestaltas i waldorfförskolan. Syftet är att undersöka hur innebörden i advent tolkas och förmedlas till barngruppen av olika waldorfpedagoger. I waldorfförskolan grundar sig verksamheten på årsrytmen och de högtider och fester som följer den. En övergripande fråga i studien är hur dessa högtider och fester gestaltas i waldorfförskolan när barngruppen representeras av olika religioner och kulturer. Studien baseras på kvalitativa intervjuer med waldorfpedagoger, litteraturstudier samt observationer av sedvänjor och artefakter. I diskussionsdelen redogörs för nya frågor som uppkommit och vidare forskning förelås. This is an ethnographic research study in how advent is expressed in Waldorf preschool. The purpose is to look into how the meaning of advent is interpreted by the Waldorf preschool teachers and presented to the children. In Waldorf preschool the activities and festivals follow the seasons. My overall question in this study is how the teachers in Waldorf preschools express these festivals when different religions and cultures are represented among the children. The study is based on qualitative interviews with Waldorf preschool teachers, literature studies and observations of manners and customs and artefacts. In the discussion part I describe new questions that have occurred and suggest further research.

Sverige är idag ett mångkulturellt samhälle. Detta ställer krav på att den svenska förskolan förbereder barn på att leva i ett mångfaldssamhälle. Förskolans läroplan beskriver uttryckligen att förskolan ska arbeta för att ge barn förståelse för alla människors lika värde. Syftet med denna studie var att undersöka hur förskollärare som arbetar på mångkulturella förskolor, firar högtider och traditioner i förskolan som en del av ett interkulturellt arbetssätt. Studien baseras på kvalitativa intervjuer. I studiens resultat framkommer att man i förskolan firar sina egna traditioner och traditionellt svenska högtider. Studien visar även att förskollärarna inte har några erfarenheter av att fira andra kulturella högtider och traditioner trots att de arbetar på förskolor där ett flertal nationaliteter finns representerade. Brist på kunskap uttrycker förskollärarna i studien är den främsta orsaken till varför enbart svenska högtider och traditioner firas på förskolan.

Jag har undersökt läroböcker i religionskunskap för gymnasiet från bokförlagen Gleerups, Natur och Kultur och från Almqvist och Wiksell för att se hur fakta kring trosuppfattningar i de abrahamitiska religionerna framställs. Undersökningens mål var att visa på hur framställningen av de abrahamitiska religionernas syn på Gud beskrivs, hur deras heliga skrifter skildras och hur och varför de firar sina viktiga högtider samt se hur religionsutövandet i Sverige framställs. Undersökningen syftade också till att se om bokförlagen följer läroplanerna i sina beskrivningar av dessa. Jag har genom kvalitativ textanalys gjort en kritisk granskning av läroböckernas framställning av de begrepp som frågeställningarna innehåller. Framställningen av de abrahamitiska religionernas gudsbild är likartad. Läroböckerna framställer monoteismens betydelse för alla tre religionerna. Läroböckerna beskriver även de egenskaper Gud har enligt de abrahamitiska religionernas trosuppfattning. Läroböckernas skildring av de heliga skrifterna som respektive religion har innefattar en historisk bakgrund och dess betydelse för trosutövarna. Även dess innehåll och tillkomst framställs. Kopplingar görs även mellan religionerna. Judiska, kristna och muslimska högtider och festdagar skildras utifrån bakomliggande orsaker och en historisk kontext framställs. A&amp;W är det enda bokförlag som inte beskriver kristna högtider i sin lärobok. A&amp;W är även den enda läroboken som inte framställer judisk religionsutövande i Sverige. Muslimers religionsutövande beskrivs likartad i varje lärobok men det finns radikala beskrivningar av religionen från A&amp;W.

The purpose of this paper is to examine how preschool educators reflect about celebrating holidays in preschool settings. We interviewed six educators from three preschools. Two of the preschools are independent preschools with religious profiles; Jewish and Muslim. The third preschool is a municipal preschool without a religious profile. In our interviews we aimed to examine how holidays are celebrated, how the educators think and reflect about the function of the holiday celebration, and how the educators relate to holiday celebrations that are not directly connected to their own profile. Which similarities and differences can we see among the educators' stories about holiday celebration in preschool settings?  Our main questions are: What comprises the concept of holiday celebration, according to the educators in their own preschool setting? Which function do the holidays have? Our research approach is phenomenography which seeks its results in qualitative interviews. With a qualitative analysis you can determine the educators own perception of the phenomena you want to examine. Our method of choice is there for qualitative interviews. In the results from the study we saw that using holiday celebration has a strong connection, according to the educators, to culture and identity. They use holiday celebrations as both an identity-generating function as well as a way to integrate both families and many objectives from the preschool curriculum.

This essay is about how five different Christian preschools handle various issues related to religion: how they work with religion on a daily basis and how they celebrate Christian holidays. My research material includes interviews made at two of the schools and an observation at another one.The one I have observed at is situated in a small town and the ones I have interviewed are situated in a suburb of Stockholm. The other three I have sent questionnaires by email which they have answered. Of these five Christian preschools one is connected to the Swedish church, one to the Salvation Army, two to the Mission Church and one did not have a clear connection. The three questions that I have tried to answer are: •How do educators/staff describe the integration of religion on the Christian preschools on a daily basis? •How do the educators/staff in the preschools in the study work with holidays? They pray before the meals, they use the Bible as part of their gatherings and they let the Bible’s Golden rule inform every activity to teach the children to treat each other well. One of the five preschools has decided not to celebrate holidays at all as part of their operation and let the children celebrate with their families. The other preschools use holidays as a starting-point to connect to the related stories of the Bible and as a basis for further talks with the children about the messages of these stories.

This essay is about the works of Jacobus de Voragine, a genoan munk during the thirteenth century namely Legenda Aurea, or The Golden Legend. This essay aims to compare his works to contemporary material as well as modern academic texts. The purpose of which is to see how accurate Jacobus was in his writings, especially when it comes to the early medieval history in the british isles as well as Ireland. The essay as a whole has the purpose of studying the chronology and information provided by these texts in order to see what was right versus what was wrong from the perspective of the modern reader.

Det har debatterats kring högtider och traditioner i såväl förskolan, samhället som runt om i världen. Forskningen lyfter att debatten till viss del handlar om hur stor plats högtider ska ta i samhället och därmed förskolan, då samhället numera är mångkulturellt. Traditioner och kulturarv är något som förskolan ska förhålla sig till och något som ska föras vidare till nästa generation. Den forskning som vi tog del av använde inte det interkulturella perspektivet i analysen av sitt resultat, det gjordes därmed i denna studie. Syftet är att bidra med den kunskap som konstrueras kring det kulturarv som förmedlas i förskolor ur ett interkulturellt perspektiv. Detta med utgångspunkt i socialkonstruktionism. De forskningsfrågor som ämnades att besvara var hur skildras uppmärksammandet av högtider och traditioner samt vad framträder i de reflektioner förskollärarna gör kring högtider och traditioner. Studien genomfördes genom intervjuer av nio förskollärare i olika områden där datamaterialet analyserades med en tematisk analys. Resultatet visade att de kristna högtider som förskollärarna hade erfarenhet av var de högtider och traditioner som fick störst utrymme i verksamheten. Vidare synliggjorde även resultatet att det fanns en strävan mot att inta ett interkulturellt perspektiv och att integrera flera högtider och traditioner i verksamheten. Det som dock påverkade möjligheten att integrera fler högtider och traditioner var att förskollärarna upplevde en kunskapsbrist och osäkerhet kring högtider och traditioner som de inte hade någon erfarenhet av. Förskollärarna uttryckte även att det skedde en exkludering av barn när högtider uppmärksammades och att det resulterade i att högtider reducerades och att det inte samtalades kring innebörden av högtiderna, utan fokus låg istället på estetiska uttrycksformer. Studiens slutsats är att det kulturarv som förmedlas är det som finns representerat hos förskollärarna. Det finns en strävan att föra vidare ett kulturarv som representeras av hela barngruppen.

Syftet med denna studie har varit att göra en kvalitativ innehållsanalys av tre läroböcker och diskutera vad och på vilka sätt dessa tre läroböcker för årskurs 1–3 lyfter vad det gäller högtider och berättelser inom kristendom, islam och judendom. De tre läroböcker som jämförts är Puls religion (2003), Puls SO-boken (2011) och Boken om SO 1–3 (2013). Studien har genomförts genom att först sammanställa hur högtider och berättelser lyfts fram inom alla tre religioner i respektive lärobok och därefter analyserat och diskuterat likheter och skillnader mellan dem. För att tillämpa mina två frågeställningar har jag med hjälp av begreppet funktionellt perspektiv analyserat läroböckerna och även använt mig utav de två framställningstyperna, konstaterande och förklarande. Tidigare forskning har visat att läroboken har en central position i undervisningen, bidrar till gemensamhetsskapande och har ett avgörande inflytande på skolan och elevernas synvinkel till den religion inom den som läroboken presenterar. Resultaten har visat att högtider och berättelser inom kristendomen lyfts fram och förmedlas mest i två utav böckerna. I de två läroböckerna framställs islam och judendom väldigt kortfattat och inte djupgående i jämförelse med kristendomen som skildras som normen. I den tredje och nyare boken är innehållet jämnt fördelat mellan de tre religionerna.