Eftersom det svenska samhället nu mera ses som ett sekulärt samhälle kan det uppstå en krock när förskolorna uppmärksammar traditioner som har en religiös grund. Syftet med denna studie har därför varit att undersöka hur förskollärare resonerar kring de traditioner som uppmärksammas och konstrueras i förskolan. Vi har genomfört en kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer och det insamlade materialet består av 9 intervjuer från verksamma förskollärare. Materialet har sedan analyserats utifrån en tematisk analys. Denna studie tar avstamp i ett socialkonstruktivistiskt perspektiv eftersom vi anser att traditioner är ett fenomen som är socialt konstruerat. I resultatet framkommer det att förskollärarna vill uppmärksamma fler traditioner men att de saknar kunskap och verktyg föra att kunna göra det. Studien bidrar till kunskap om hur förskollärare kan arbeta med traditionsskapandet i förskolan samt belyser de svårigheter som kan uppstå i traditionsskapandet.

Studiebesök som undervisningsform i religionskunskap kan innebära både didaktiska möjligheter och utmaningar. Vidare kan det vara komplicerat att ta med eleverna in i religiösa lokaler under obligatorisk undervisningstid, då skolan som sådan ska vara icke-konfessionell. Den här uppsatsen har som syfte att undersöka detta närmare genom en hermeneutisk ansats där olika forskningar tolkas utifrån uppsatsens frågeställningar.  Skolinspektionen (2012) pekar på att studiebesöket får och bör göras i religionsundervisningen, så länge eleverna inte utsätts för någon trospåverkan. Holmqvist Lindh (2016) menar att all undervisning i någon form alltid påverkar, vilket också är meningen med undervisning. De didaktiska möjligheterna och utmaningarna problematiseras utifrån det som sker i lokalen, lokalen i sig samt trosrepresentantens roll. Vidare problematiseras komplikationer med att besöka religiösa platser utifrån den religionsfrihet som råder i Sverige. Denna frihet omfattar både frihet till religion samt frihet från religion. Således ska föräldrar kunna skicka sitt barn till skolan utan att behöva oroa sig för att barnet blir påverkat av religiösa inslag. Jackson (1997), (2009) presenterar hur man bör närma sig religionskunskap utifrån en tolkande ansats där öppenhet och flexibilitet får råda både bland lärare och elever. Vidare lyfter han vikten av att religionen inte ska vara något abstrakt och konstigt för eleverna utan att alla, oavsett religiös eller icke-religiös positionering, kan skapa en förståelse och reflektera såväl över sin egen livsåskådning som andras.  Det som beskrivs vara av värde gällande dessa didaktiska möjligheter och utmaningar visar sig vara själva planerandet av studiebesöket, med alla de olika didaktiska val såsom vart man ska gå och vem man ska träffa. Vidare visar sig trosrepresentantens roll vara viktig, dels utifrån dennes personlighet men även utifrån det inifrånperspektiv som kan erbjudas i studiet av religionen.  Mycket pekar på att om eleverna ska uppnå det ämnesmål i religionskunskap som gäller att skapa sig en förståelse för andras livsåskådningar och förberedas för att leva i ett mångkulturellt samhälle, kan det vara direkt nödvändigt med studiebesök till olika religiösa platser. Detta studiebesök bör då noga planeras och arrangeras utifrån att eleverna får ut så mycket som möjligt av besöket och läraren bör följa upp med det viktiga efterarbetet senare i klassrummet.

Religionsundervisning finns i olika former och kontexter. Den rådande religionsundervisningen i Sverige benämns som icke-konfessionell och ska därmed vara objektiv och neutral. Syftet med vårt arbete är att granska forskning som problematiserar och diskuterar religionsundervisningens förhållande till icke-konfessionell undervisning och läraruppdraget. Uppsatsen är en latent innehållsanalys genom att materialet är sammanställt och därefter indelat i kategorier. Materialet är vetenskapligt granskat och främst hämtat från databassökningar. Resultatet visar att religionsundervisningen bidrar till att lärare finner svårigheter med att vara objektiv och neutral när den ofta utgår ifrån ett kristet perspektiv och att kristendomen dominerar i religionsundervisningen. Vidare kan den icke-konfessionella religionsundervisningen skapa ett ”vi” och ”dem” i klassrumskontexten. Genom att främja kunskaper om religion och livsåskådningar kan det få en motsatt effekt och leda till ökade fördomar.

No description available.

In this survey the author discusses teachers interpretation of documents formulated bythe government. The text in focus is the beginning of the curriculum where the basicvalues for the Swedish school system are to be found. Since there are great difficultiesknowing what the politicians mean, this survey tries to discuss different words likesecularism, confessional, non-confessional, and what they mean. This might seemobvious at first but it is relevant when you discuss religion and it´s roll in liberaldemocracies. This survey also tries to show how different interpretation of the textwould lead to different practice because of the lack of an actual consensus. The idea,that rational collegial reflections on how to implement the values, would lead to acommon and equivalent for all Swedish schools is criticized. Especially when thisgoal, the homogenizing one, can’t be at the expense of pupils autonomy. That is, thatpupils in liberal democracies should as individuals be able to make up their values bythemselves. This is a problem because every interpretation of the values is an actwhere you estimate what you believe as right and true. In multicultural countries asSweden this means that there are all kinds of interpretations. And none of which couldbe called more true or false when it comes to values, since values can’t be measured.The reason for this is, as the survey shows, that not even values that claim to besecular are neutral. The survey shows that it is not possible to be non- confessional asthe curriculum tells teachers to be. Even secularism is a confession beside others.

Genom en litteraturstudie syftar den här uppsatsen till att ta reda på vad icke-konfessionell religionsdidaktik innebär i dagens mångkulturella klassrum. Några möjliga svar har hittats men flera nya frågeställningar har dykt upp. I studien undersöks vad begreppen religionsdidaktik, icke-konfessionalitet och mångkulturellt klassrum innebär. Därefter väljs några metoder ut på grundval av de resultat som framkommer i undersökningen. Religionsdidaktik är konsten att lära ut (om och av) religion utan att fastna i ett monokulturellt perspektiv. De offentliga och privata sfärerna är åtskilda och det är därför möjligt att i skolan ha en icke-konfessionell undervisning samtidigt som elever i det privata kan leva nära sin religion. Olika ståndpunkter för hur icke-konfessionalitet ska tolkas utifrån vår kristna bakgrund ställs mot varandra. Att elever kan ha olika kulturell och religiös bakgrundpresenteras som positivt och en möjlighet till ökad inlärning. I uppsatsen presenteras hur deliberativa samtal och interaktion kring världsbilder kan vara religionsdidaktiska metoder för att tillgodogöra såväl konfessionella som sekulära elevers behov. Genom att kombinera dessa metoder uppfylls de religionsdidaktiska modellerna förmedlings-, progressions- och hermeneutikdidaktik, vilket möjliggör en god inlärning för eleverna. Som del i de presenterade metoderna måste läraren vinnlägga sig om att lära känna eleverna och föra en diskussion med dem om tidigare erfarenheter och vari deras intressen och nyfikenhet ligger. Därefter måste läraren ta till vara på upplysningarna för att genom sina religionsdidaktiska val få till stånd en icke-konfessionell undervisning i det mångkulturella klassrummet.

The aim of this paper is to study how school yoga in Östermalmsskolan is expressed in the texts consist of a notification to the Schools Inspectorate, an opinion to the Schools Inspectorate and a statement of the Schools Inspectorate. The method used for the investigation is a critical discourse analysis which study social and political processes in the society as created through language. The perspective of the critical discourse analysis is a social construction that considers that language is a social production created in a discursive way. It produces and reflects social process in the language. By using theories of different concepts such as yoga, religion, spirituality, non-denominational and freedom of religion, my aim is to investigate how yoga is expressed in the school inspectorate text. With this method I’m aiming to analyze the discourse of the investigation of document from 2012, of complaint against Östermalmsskolan teaching yoga. The conclusion of the study is that in the document to the Schools Inspectorate there are two different religion definitions, which are substantial and functional definition of religion. In the motivations of accepting yoga teaching in school, the school inspectorate is not incorporating the word, spiritual. Instead they use words as, self-awareness and increased ability to concentrate. I found it hard for the school inspectorate, to identify yoga as non-denominational. There’s a complexity in the school inspectorate document, because there’s indicates of trying to secularize yoga. In the document the problem of guaranty students and parents, a non- denominational yoga teaching, is exposed because the school principal have a responsibility that the performance of yoga teaching will not conflict with the Education Act provisions on denominational elements. The mantra “aum”, that students are exposed to during yoga, is considered without a non- denominational element even though it’s a central element in Hinduism and Buddhism, where it’s used to profess and invoke gods and spirits. In doing so, yoga teaching violates against the Education Act provision of non-denominational education.

In this study emphasis was on pupils’ expectations regarding beliefs and conceptions of life among teachers within the school subject of religion. Additionally this study also concentrated on the consequences of teachers’ beliefs on their legitimacy and teaching. The study’s method was qualitative including semi-structured interviews in two separate schools. These interviews consisted of six pupils in the third grade of upper secondary education. The pupils were all aged 18 and selected mainly through a convenience sample. In this study the applied theory derived from four theoretical concepts legitimacy, discourse, stigma and secularization. These theoretical concepts were linked to create a theoretical model. This model was applied in analyzing the material from the interviews. The results showed that the majority of the pupils had expectations on teachers in the subject religion, regarding their beliefs. This meant that if a teacher had a religious belief this was regarded as a deviation from the norms that surrounded the pupils. Pupils were of the opinion that the teacher should keep his beliefs private in his class. The majority of pupils expected the teacher in the subject religion to be objective and neutral. If the teacher should fail to comply with the pupils’ expectations, it would have a negative effect concerning his legitimacy.

Det här är en strukturerad litteraturstudie med syftet att analysera och diskutera vad den ämnesdidaktiska forskningen säger om konfessionell och icke-konfessionell religionsundervisning ur ett internationellt perspektiv. Med hjälp av manuella sökningar och databassökningar har relevant forskning inom ämnet hittats och bearbetats utifrån en kvalitativ innehållsanalys. Analysen av forskningen visar att merparten av forskarna förespråkar den icke-konfessionella religionsundervisningen för att den har en större positiv påverkan på elever att bli goda medborgare. Andra forskare förespråkar istället den konfessionella religionsundervisningen eftersom den ger eleverna ett ökat moraliskt tänk. För att tydliggöra vad forskningen säger om konfessionell och icke-konfessionell religionsundervisning presenteras för- och nackdelar med de olika undervisningsmetoderna i analysen. Sedan ställs dessa argument mot varandra i en slutgiltig diskussion. I diskussionen dras slutsatsen att lärarens roll i religionsundervisningen har stor betydelse och att det krävs mer didaktisk forskning inom ämnet för att lärare ska känna sig trygga i att lära ut och förmedla religionskunskap på ett korrekt sätt.

The purpose of this thesis is to investigate how four teachers in Religious Education (RE) in up-per secondary school in Sweden interpret, experience and practice non-confessional teaching in RE. Four teachers were interviewed and the data was categorized through idea analysis. Karin Kittelmann Flensners (2015) thesis about a hegemonic secularistic discourse was used as theory in the analysis of the results. The ontological perspective in this thesis is social constructivist. In the context of this study, this means that RE teaching is formed both by the teachers and their students.The results show that there are signs of a secularistic discourse within the non-confessional RE classrooms. Examples of this is that non-religious students talk about religion and religious peo-ple in condescending ways and there are indications that non-religious world views are perceived as more neutral than religious world views.The concept of non-confessional teaching is primarily being related to the concept of neutrality. Even though the participants are sceptic towards whether it is possible to be neutral, three of them strive for neutrality in their teaching. The fourth participant chooses to teach non-confes-sionally through a variety of biased positions, which need to be explained for the students. The fact that the participants are sceptic towards the possibility of being neutral challenges the hege-monic secularistic discourse.The participants suggest several ways for practicing non-confessional RE teaching. The common denominator for all of them is to give the students different perspectives of religions, world views and ethical methods.