Denna kunskapsöversikt behandlar neutralitet i religionsundervisningen i Sverige idag. Syftet med arbetet är att undersöka vad forskningen säger om lärares neutralitet i den icke-konfessionella religionsundervisningen idag, samt hur den svenska samhällsdiskursen kring religion och sekularitet påverkar religionsklassrummet. Då det inte finns någon tydlig definition av vad ickekonfessionell religionsundervisning innebär för lärare i praktiken, exempelvis vad gäller religiös positionering, är detta viktiga frågor att fundera över och studera. Som metod för denna kunskapsöversikt jag gjort sökningar via databaser som SwePub, ERIC och Libsearch. Många av de källor jag hittat där har också fört mig vidare till ytterligare relevant forskning. Forskningen som presenteras och analyseras diskuterar begrepp som neutralitet och opartiskhet och olika tolkningar av hur icke-konfessionell undervisning bör se ut i praktiken. Även forskning om den svenska självbilden, attityder till religion och det kristna arvet behandlas för att kunna besvara frågeställningen. Resultatet för denna kunskapsöversikt visar att normer och diskurser som finns i samhället återspeglas och reproduceras i religionskunskapsklassrummen. Dels genom skolans styrning, att styrdokumenten är politiska dokument färgade av sin tid. Dels genom att lärare och elever också har med sig värden och attityder in i klassrummet, vilka speglas i hur det talas om religion och religiositet i undervisningen. I slutsatsen konstateras att ett öppet klassrum präglat av transparens vad gäller lärarens livsåskådning är önskvärt, så länge detta inte influerar elevernas livsåskådning. Ett öppet klassrum är att föredra både ur didaktisk synvinkel, då det skapar goda relationer och ökar motivationen, och ur ett neutralitetsperspektiv då subjektiva värderingar inte riskerar att tolkas som fakta. Det konstateras även att det inte är någon lätt uppgift att hitta balans mellan privat och professionellt. Det kräver mycket erfarenhet och självreflektion, och är något lärarstudenter behöver mycket stöd i att utveckla under sin utbildning.

Detta arbete syftar till att undersöka hur fyra F-3 lärare realiserar kursplanens centrala innehåll i religionskunskapsundervisning och vilka svårigheter och möjligheter lärare upplever med att undervisa i ämnet. Med hjälp av en kvalitativ metod har lärare intervjuats och ett resultat presenterats. I resultatet framkommer det att religionskunskapsundervisning ökar elevernas förståelse för varandra. Dock kan svårigheter uppstå i extremfall gällande föräldrar och vårdnadshavares åsikt om huruvida religion ska undervisas eller inte. Trots att lärare upplever svårigheter med att undervisa i religion, går det ofta att vända dessa till något positivt, vilket anges i vår slutsats.

Syftet med studien är att undersöka hur lärare, speciallärare och specialpedagoger arbetar i ämnet svenska med elever som har diagnosen dyslexi. Den teorin som arbetet grundar sig på är The Simple View of Reading, The Simple View of Writing och specialpedagogiska perspektiv vilka förklarar svårigheterna med diagnosen dyslexi samt vad eleverna behöver hjälp med. Genom att använda en kvalitativ forskningsansats och då i form av intervjuer, semistrukturerade intervjuer, har en djupare förståelse för undervisningsmetoder, anpassningar och former av särskilt stöd och hur de används i praktiken erhållits. De personer som har intervjuats är svensklärare, speciallärare och specialpedagoger och samtliga av de 12 respondenterna är verksamma inom årskurserna 6-9. Resultatet av studien visade att elever med dyslexi måste få hjälp i tid för att inte en större problematik ska uppstå och att de inte hamnar mer efter. Intervjuerna visade också en skillnad i hur insatta olika lärare är i diagnosen dyslexi och digitala verktyg som hjälpmedel, även en skillnad mellan svensklärare och speciallärare och specialpedagoger tydliggjordes. De sistnämnda ansåg sig mer kompetenta inom ämnet. Vidare används digitala verktyg i undervisningen, detta trots att kunskapen om digitala verktyg också den varierade bland de intervjuade pedagogerna. Slutligen kan nämnas att tidsbrist var en faktor som påverkade undervisningen, en elev med dyslexi behöver mer tid för att exempelvis färdigställa en uppgift eller då eleven har prov kan det delas upp i flera delar som görs vid olika tillfällen.    Nyckelord: anpassningar, digitala verktyg, dyslexi, kvalitativ forskningsansats och samarbete

In this knowledge overview the aim is to discover possible ways for teachers in the REfield to uphold an objective and neutral position in teaching RE in Sweden. We wouldlike to point out that this article does not conduct our own research, but we have compiledand analysed other researchers' work. With this in mind a broad perspective is presentedto give a wide overview of the matter at hands. It will depart from ten different academicarticles and a few chapters of books of relevance for this knowledge overview. We willlook at the current syllabus of RE in the Swedish high school as well as the value ground.These may come across as ambiguous, and we will point out critical points made in them.We also look at Sweden's Lutheran history, which we found is key to understanding thepresent steering documents. We present concrete didactic perspectives to the matter andhow these could be interpreted in the classroom, this from both national and internationalperspectives. Finally, a discussion is presented regarding the possibilities that exist withinthe concept of objectivity that concludes whether this is achievable or not. In this we havefound that there is not one clear answer, rather multiple perspectives that can be viewedand considered in teaching. To conclude we find that this subject can be further developedand researched to be able to present a larger and more extensive result and discussionconcerning this rather abstract and complex concept that is objectivity in education.

Syftet med denna kunskapsöversikt är att med hjälp av vetenskapliga källor besvara våra frågeställningar: Vilka utmaningar har läraren i sin religionskunskapsundervisning med hänvisning till elevernas religiösa och icke-religiösa erfarenheter? Hur inkluderas eleverna i religionskunskapsundervisningen utifrån deras religiösa och icke-religiösa erfarenheter? Vi vill med denna kunskapsöversikt nå ut till lärarstudenter samt verksamma lärare som möts av utmaningar inom religionskunskapsundervisningen. Kunskapsöversikten kommer även med hjälp av det vetenskapliga stödet presentera olika strategier, dessa strategier kan användas för att lösa utmaningar som kan uppstå inom religionskunskapsundervisningen.Källorna som används har vi funnit i olika databaser. Rekommendation för sökprocessen samt granskning har kommit ifrån Malmö Universitets bibliotek. Kunskapsöversiktens resultat tyder på att det finns en rad olika utmaningar inom religionskunskapsundervisningen som både lärare och elev upplever. Utifrån vårt resultat klargörs en röd tråd där läraren agerar icke- konfessionellt inom religionskunskapsundervisningen. Detta lyfter forskningen fram. Slutsatsen av vår kunskapsöversikt är att det finns utmaningar som lärare upplever inom religionskunskapsundervisningen, dock finns det olika beprövade strategier som forskarna lyfter fram för att motverka eller revidera utmaningarna. Kunskapsöversikten behandlar även hur en lärare behöver agera för att öka inkluderingen i klassrummet. Det nämns även att elever ska ha samma förutsättningar i den svenska läroplanen.

Syftet med detta examensarbete är att skapa större förståelse för de didaktiska metoder lärare använder för att forma en i deras mening icke-konfessionell, neutral och objektiv religionsundervisning. Materialet har varit skriftliga intervjuer med nio lärare, dessa intervjuer har undersökts utifrån tidigare forskning och teorier. De valda teorierna och tidigare studier har jag ansett behandla viktiga frågor såsom medborgarbildning då det är en del av skolans värdegrund och fungerar som en utgångspunkt i frågan om en objektiv och neutral undervisning.  Syftet med intervjufrågorna är att få reda på hur lärare tolkar och värderar styrdokumentens innehåll, samt hur det implementeras genom deras ämnesdidaktiska och pedagogiska förmåga. Att utgå från vissa lärares reflektioner kring en objektiv och neutral undervisning ger givetvis inte en helhetsbild av hur alla lärare arbetar, men det kan ge oss en uppfattning av hur den beprövade erfarenheten kan se ut. Som teoretisk utgångspunkt har jag funnit Johan Sandahls (2019) avhandling som intressant och relevant. I sin avhandling använder Sandahl Biestas tre dimensioner (subjektifikation, kvalifikation, socialisation), dessa tre dimensionerna kan beskrivas genom att säga att subjektifikation innebär de bestämda mål och förmågor som elever skall uppnå, socialisation innebär det ämnet bidrar med för att utveckla demokratiska värderingar och sist kvalifikation som innebär de förmågor och kunskaper som elever erövrar från undervisningen.  Resultatet visar att lärares tolkningar av icke-konfessionellt förhållningssätt skiljer sig mycket åt. Genom den här undersökningen kunde jag konstatera att lärare förknippade ateism med ett objektivt lärande,  även Kittelmann Flensner skriver i sin artikel att det har funnits tydliga spår av ateismen i den svenska religionsundervisningen. Detta är enligt Kittelmann Flensner problematiskt eftersom ateismen inte är ett neutralt perspektiv på religionskunskap. En lärare beskriver icke-konfessionellt förhållningssätt genom att säga att det är ett ateistiskt perspektiv, medan en annan beskriver det som ett utifrån-inifrån perspektiv på kristendom, detta har diskuterats i den här undersökningen och resultatet visade att det bör finnas en gemensam beskrivning av hur en icke-konfessionell undervisning skall formas. Beskrivningen i läroplanen om kristen tradition samtidigt som undervisningen skall vara opartiskt skapar stor skillnader på lärares tolkningssätt av läroplanen. För att utbildningen skall skapa ömsesidig respekt och förståelse bland och inom religioner och livsåskådningar krävs det att styrdokument styrs av ett mångkulturellt/globalt förhållningssätt (Aldrin, 2012 s.150) detta beskriver även Bates (2005) som en grund för att rädda samhället från de globala marknadernas negativa inflytande (Bates, 2005 s.98). För att ingen undervisning är möjlig utan pedagogik har denna undersökning diskuterat fler pedagogiska arbetssätt som kan vara mer eller mindre effektiva för en icke-konfessionell undervisning. Syftet med min undersökning är att den ska bidra med att skapa nya sätt för lärare att kunna värdera information kring objektiv, neutral och icke-konfessionell religionsundervisning, utveckla lärares didaktiska kunskaper, samtt arbeta förebyggande för en icke-konfessionell undervisning.

Syftet med denna undersökning var att undersöka kristendomsämnet uppkomst och debatten som fördes mellan olika opinioner i samhället och se hur dessa opinioner försöker påverka utformandet med deras visioner av det nya kristendomsämnet kopplat till katekesens roll i folkskolan och innehållet i 1919 års undervisningsplan.  Till syftet formulerades följande frågeställningar;  • Vilka visioner för kristendomsämnet hade de olika opinionerna? • Hur samverkade debatten angående katekesen med framställningen av 1919 års undervisningsplan? • Hur framträder de didaktiska frågorna i de olika opinionernas visioner för kristendomsämnet? Metoden som användes för att få svar på mina frågeställningar var en komparativ litteraturstudie av tidigare forskning, utifrån frågan om hur opinionsgrupperna presenterade deras visioner kring det moderna kristendomsämnets tillkomst. I arbetet med att strukturera min komparation har jag inspirerats av Sven Thidevalls ramverk för hans undersökning angående Dagens nyheters djävulskampanj år 1909. Inom området jag undersökt är den tidigare forskningen relativt begränsad, detta gör att jag hänvisar till äldre forskning.  Undersökningen behandlar olika opinioner som var framträdande vid 1900-talets början och hur dessa opinioners visioner för ett nytt nationellt kristendomsämne ser ut. Undersökningen behandlar även debatten kring Luthers lilla katekes och hur den debatten kom att påverka framställningen av 1919 års undervisningsplan. De didaktiska frågorna i de olika opinionernas visioner för kristendomsämnet framkommer i diskussionen. De tydligaste argumenten som framkom var av pedagogisk karaktär angående kristendomsämnets reformering. Ytterligare argument som framkom i opinionernas visioner för kristendomsämnet grundade sig i aspekter gällande religionsfriheten och huruvida ämnet skulle fortsätta ha en konfessionell karaktär. Flera av opinionerna önskade att bibeln skulle utgöra grundvalen för kristendomsämnet, innehållet skulle bestå av en kristendomsundervisning byggd på bibeln och dess etiska innehåll. Den didaktiska hur-frågan har en enad linje i denna fråga där alla opinioner utom den kyrkligt konservativa ville att kristendomsundervisningen skulle bedrivas utan läsning av katekesen. Den didaktiska varför-frågan motiverades utifrån sociala, pedagogiska, demokratiska och bildningsargument. Från den kyrkligt konservativa opinionen ansåg de att undervisningens syfte var att eleverna skulle fostras och erhålla den kristna tron och förbereda eleverna för kyrkans konfirmationsundervisning.

Abstrakt Denna uppsats fokuserar främst på formuleringen i skolans läroplan att skolans etik ska förvaltas av kristna traditioner och västerländsk humanism samt att undervisningen ska vara icke-konfessionell. Utifrån att jag har granskat och tolkat medias pressbild, de framlagda motionerna och olika vetenskapliga arbeten i ämnet så ställde jag mig följande frågor; vilken mediabild som kommer till uttryck och vilken kritik formuleringen får i motioner samt hur olika forskare tolkar formuleringen. Avslutningsvis så ställde jag frågan varför formuleringen av de kristna traditionerna och den västerländska humanismen anses komma i konflikt med formuleringen av att skolans undervisning ska vara icke-konfessionell. Som metod använde jag mig av den kritiska diskursmetoden där språket i läroplanen har granskats och tolkats samt vilka strukturer eller mönster som återfinns i texten för att göra en rättvis analys. Resultaten av undersökningen visade på att formuleringen är problematisk och till viss del motsägelsefull eftersom Sverige dels är ett sekulariserat land som i hög grad består av en stor mångkulturellt. Men som även förespråkar religionsfrihet i grundlagen och att undervisningen ska vara icke-konfessionell, därmed går det att fastställa att formuleringen har öppnat upp dörren för misstolkningar som vidare kan leda till att arbetet i skolan kan komma att påverkas. / <p>Peder Thalén är kursens examinator och den som attesterar betyget medan Jari Ristiniemi var uppsatsens examinator.</p>

<p>Kritik, ett känsloladdat ord, leder till utveckling om det speglas ur positiv synvinkel.</p><p>Ej konkretiserad kritik mot transportutbildningen från branschen gav mig inspiration att försöka ta reda på substansen i kritiken, för elevens och övriga berörda parters överlevnad.</p><p>Min metod, kvalitativ intervju, ger mig möjlighet att närma mig kärnan på ett tvärvetenskapligt sätt, vilket i sin tur ger ett trovärdigare resultat. Jag har valt att ställa tunga representanter inom Skolverket, Branschen, Åkerier och Arbetsförmedlingen till svars, för att komma så nära som möjligt.</p><p>Mitt huvudsyfte var att ta reda på; hur åkeribranschens kritik av yrkesförarutbildningen ser ut i relation till utbildningens styrdokument? Delsyftet var att se på; hur individer med yrkesförarutbildning tas om hand i statliga system?</p><p>Delar av resultatet visar att skolans styrdokument feltolkas gravt av branschföreträdare, verksam personal i skolan och åkeriägare, vilket leder till misstro kring elevens kunnande, som i längden försämrar individens självförtroende. Vidare har branschen höga förväntningar på nyckelfärdiga förare, trots att de kommer från en yrkesförberedande utbildning. Förmedlare av arbetskraft agerar allt oftare kontrollmyndighet före arbetsförmedlare.</p>

Kritik, ett känsloladdat ord, leder till utveckling om det speglas ur positiv synvinkel. Ej konkretiserad kritik mot transportutbildningen från branschen gav mig inspiration att försöka ta reda på substansen i kritiken, för elevens och övriga berörda parters överlevnad. Min metod, kvalitativ intervju, ger mig möjlighet att närma mig kärnan på ett tvärvetenskapligt sätt, vilket i sin tur ger ett trovärdigare resultat. Jag har valt att ställa tunga representanter inom Skolverket, Branschen, Åkerier och Arbetsförmedlingen till svars, för att komma så nära som möjligt. Mitt huvudsyfte var att ta reda på; hur åkeribranschens kritik av yrkesförarutbildningen ser ut i relation till utbildningens styrdokument? Delsyftet var att se på; hur individer med yrkesförarutbildning tas om hand i statliga system? Delar av resultatet visar att skolans styrdokument feltolkas gravt av branschföreträdare, verksam personal i skolan och åkeriägare, vilket leder till misstro kring elevens kunnande, som i längden försämrar individens självförtroende. Vidare har branschen höga förväntningar på nyckelfärdiga förare, trots att de kommer från en yrkesförberedande utbildning. Förmedlare av arbetskraft agerar allt oftare kontrollmyndighet före arbetsförmedlare.