Global ETD Search

1	Litteraturöversikt om utmaningar i religionsundervisningen i ett mångkulturellt klassrum. / Literature overview of challenges in religious education in a multicultural classroom. Safi, Basmina January 2021 (has links) I takt med att globaliseringen blir alltmer omfattande, har många människor valt att röra sig övernationsgränser och i bagaget har de med sig sina religiösa övertygelser. Religion har alltid varit etthett debatterat ämne och det senaste decenniet har ämnet frekvent varit framträdande i media. Detta gör det viktigt att förstå och analysera religiösa fenomen. I ett sekulariserat samhälle med inslag av religiöst mångfald, är utmaningar normala. I denna litteraturöversikt identifieras befintliga utmaningar samt vilka hjälpmedel som lärare kan använda sig utav för att underlätta sin undervisning. Utifrån följande frågeställningar genomförs studien; Hur ser det ut när sekulära värderingar och religiösa övertygelser kolliderar? Förekommer det att elever känner sig felrepresenterade i religionsundervisningen? Vilka hjälmedel finns det för att underlätta inkludering under religionsundervisningen? Studien grundar sig på 10 vetenskapliga studier för att få en insikt i vilka utmaningar som finns inom religionsämnet och vilka verktyg som kan användas för att möta utmaningarna. Slutsatserna visar att det finns ett flertal olika utmaningar inom ämnet. Utmaningarna kan bland annat vara att religionsundervisningen har fått en sekulär prägel som kan skapa en arena där religiösa elever framställs som annorlunda. En annan utmaning är att elever kan bära på fördomar som gör att de har svårt för att relatera till och förstå sig på undervisningen. Ytterligare utmaningar är att man simplifierar och skapar stereotyper som appliceras på utövare av en viss tro, vilket kan öka ignoransen och respektlösheten hos icke-troende för utövarna. Forskningen visar också att det finns olika hjälpmedel som lärare kan tillämpa för att få bukt med utmaningarna. Att undervisa om ett flertal religioner samtidigt, göra studiebesök och utgå från varje individ för att få en mer nyanserad bild av en viss trosuppfattning, gör att man skapar bättre förutsättningar för religionsundervisningen. Värderingar felrepresentation religionsundervisning mångkulturalitet sekularitet hjälpmedel Learning Lärande
2	Vad innebär neutralitet i den svenska icke-konfessionella religionsundervisningen i praktiken? / What Does Neutrality Mean in the Context of Swedish Non-confessional Religion Education? Asklöf, Embla January 2021 (has links) Denna kunskapsöversikt behandlar neutralitet i religionsundervisningen i Sverige idag. Syftet med arbetet är att undersöka vad forskningen säger om lärares neutralitet i den icke-konfessionella religionsundervisningen idag, samt hur den svenska samhällsdiskursen kring religion och sekularitet påverkar religionsklassrummet. Då det inte finns någon tydlig definition av vad ickekonfessionell religionsundervisning innebär för lärare i praktiken, exempelvis vad gäller religiös positionering, är detta viktiga frågor att fundera över och studera. Som metod för denna kunskapsöversikt jag gjort sökningar via databaser som SwePub, ERIC och Libsearch. Många av de källor jag hittat där har också fört mig vidare till ytterligare relevant forskning. Forskningen som presenteras och analyseras diskuterar begrepp som neutralitet och opartiskhet och olika tolkningar av hur icke-konfessionell undervisning bör se ut i praktiken. Även forskning om den svenska självbilden, attityder till religion och det kristna arvet behandlas för att kunna besvara frågeställningen. Resultatet för denna kunskapsöversikt visar att normer och diskurser som finns i samhället återspeglas och reproduceras i religionskunskapsklassrummen. Dels genom skolans styrning, att styrdokumenten är politiska dokument färgade av sin tid. Dels genom att lärare och elever också har med sig värden och attityder in i klassrummet, vilka speglas i hur det talas om religion och religiositet i undervisningen. I slutsatsen konstateras att ett öppet klassrum präglat av transparens vad gäller lärarens livsåskådning är önskvärt, så länge detta inte influerar elevernas livsåskådning. Ett öppet klassrum är att föredra både ur didaktisk synvinkel, då det skapar goda relationer och ökar motivationen, och ur ett neutralitetsperspektiv då subjektiva värderingar inte riskerar att tolkas som fakta. Det konstateras även att det inte är någon lätt uppgift att hitta balans mellan privat och professionellt. Det kräver mycket erfarenhet och självreflektion, och är något lärarstudenter behöver mycket stöd i att utveckla under sin utbildning. Icke-konfessionell neutralitet religion religionsundervisning sekularitet Religious Studies Religionsvetenskap
3	KG Hammar och Rowan Williams : en studie av två ärkebiskopar ur ett postmodernt teologiskt perspektiv Madfors, Ingela January 2009 (has links) Denna uppsats består av en jämförande studie av två ärkebiskopar – KG Hammar (Svenska kyrkan) och Rowan Williams (Church of England) - ur ett postmodernt teologiskt perspektiv. Syftet var att söka finna postmoderna influenser hos de båda ärkebiskoparna i såväl teori som praktik och undersöka konsekvenserna av ett postmodernt teologiskt agerande. Undersökningen visade att båda ärkebiskoparna influerades av postmodern teologi i teorin. Hammar förde också som ärkebiskop fram sina personliga postmoderna insikter, medan Williams av olika anledningar generellt valde att endast föra fram kyrkans åsikt. Båda handlingsalternativen medförde såväl kritik som uppskattning. Båda ärkebiskoparna tog fasta på den postmoderna teologins framhållande av dialog som metod: Dialog kännetecknade allt deras handlande, såväl inomkyrkligt som mot andra religiösa och samhälleliga grupper. Trots dialogen kunde dock inte vissa splittringar undvikas. Samhällsengagemanget visade sig däremot till största delen framgångsrikt och visade en postmodern insikt om kyrkans roll i en sekulär värld. Trots att ett postmodernt förhållningssätt inte helt accepterades, medverkade ärkebiskoparnas agerande till att skapa intresse för framför allt religiös dialog bland många olika grupper. / This essay is a comparative study of two archbishops - KG Hammar (Church of Sweden) and Rowan Williams (Church of England) - from a postmodern theological perspective. The aim was to discover postmodern influences for the archbishops in theory and practice, and to investigate the consequences of acting from a postmodern theological perspective. The study revealed postmodern influences in both archbishops' theory. Hammar chose to act according to his personal postmodern convictions also as archbishop whereas, for various reasons, Williams generally chose to speak only for the whole church. Both strategies were criticized as well as appreciated. Both archbishops were committed to dialogue as described by postmodern theology. This influenced all their actions, within the church as well as with other religious denominations and various groups in society. However, even with dialogue certain schisms proved to be unavoidable. The engagement in society proved more successful and showed a postmodern understanding of the church in a secular world. Even though a postmodern course of action was not totally accepted, the archbishops managed to promote a wide interest especially for religious dialogue. KG Hammar Rowan Williams archbishop postmodern theology postmodernism pluralism secularity Church of Sweden Church of England anglican anglican communion homosexuality Jesus debate dialogue sharia covenant KG Hammar Rowan Williams ärkebiskop postmodern teologi postmodernism pluralism mångfald sekularitet Svenska kyrkan Church of England anglikan anglikanska kyrkogemenskapen homosexualitet Jesusdebatten dialog sharia förbund Religious Studies Religionsvetenskap Religious Studies Religionsvetenskap Religious Studies Religionsvetenskap Religious Studies Religionsvetenskap Religious Studies Religionsvetenskap Humanities Humaniora
4	KG Hammar och Rowan Williams : en studie av två ärkebiskopar ur ett postmodernt teologiskt perspektiv Madfors, Ingela January 2009 (has links) <p>Denna uppsats består av en jämförande studie av två ärkebiskopar – KG Hammar (Svenska kyrkan) och Rowan Williams (Church of England) - ur ett postmodernt teologiskt perspektiv. Syftet var att söka finna postmoderna influenser hos de båda ärkebiskoparna i såväl teori som praktik och undersöka konsekvenserna av ett postmodernt teologiskt agerande. Undersökningen visade att båda ärkebiskoparna influerades av postmodern teologi i teorin. Hammar förde också som ärkebiskop fram sina personliga postmoderna insikter, medan Williams av olika anledningar generellt valde att endast föra fram kyrkans åsikt. Båda handlingsalternativen medförde såväl kritik som uppskattning. Båda ärkebiskoparna tog fasta på den postmoderna teologins framhållande av dialog som metod: Dialog kännetecknade allt deras handlande, såväl inomkyrkligt som mot andra religiösa och samhälleliga grupper. Trots dialogen kunde dock inte vissa splittringar undvikas. Samhällsengagemanget visade sig däremot till största delen framgångsrikt och visade en postmodern insikt om kyrkans roll i en sekulär värld. Trots att ett postmodernt förhållningssätt inte helt accepterades, medverkade ärkebiskoparnas agerande till att skapa intresse för framför allt religiös dialog bland många olika grupper.</p> / <p>This essay is a comparative study of two archbishops - KG Hammar (Church of Sweden) and Rowan Williams (Church of England) - from a postmodern theological perspective. The aim was to discover postmodern influences for the archbishops in theory and practice, and to investigate the consequences of acting from a postmodern theological perspective. The study revealed postmodern influences in both archbishops' theory. Hammar chose to act according to his personal postmodern convictions also as archbishop whereas, for various reasons, Williams generally chose to speak only for the whole church. Both strategies were criticized as well as appreciated. Both archbishops were committed to dialogue as described by postmodern theology. This influenced all their actions, within the church as well as with other religious denominations and various groups in society. However, even with dialogue certain schisms proved to be unavoidable. The engagement in society proved more successful and showed a postmodern understanding of the church in a secular world. Even though a postmodern course of action was not totally accepted, the archbishops managed to promote a wide interest especially for religious dialogue.</p> KG Hammar Rowan Williams archbishop postmodern theology postmodernism pluralism secularity Church of Sweden Church of England anglican anglican communion homosexuality Jesus debate dialogue sharia covenant KG Hammar Rowan Williams ärkebiskop postmodern teologi postmodernism pluralism mångfald sekularitet Svenska kyrkan Church of England anglikan anglikanska kyrkogemenskapen homosexualitet Jesusdebatten dialog sharia förbund Religion/Theology Religionsvetenskap/Teologi Systematic theology Systematisk teologi Dogmatics with symbolics Dogmatik med symbolik Sociology of religion Religionssociologi Church history Kyrkohistoria HUMANITIES and RELIGION HUMANIORA och RELIGIONSVETENSKAP

1

Page generated in 0.0574 seconds