Diss. Stockholm : Stockholms universitet, 2007.

<p><strong>Abstract</strong></p><p> </p><p> </p><p> </p><p>The actions of Sweden during the second world war has been richly discussed over the years. Sweden declared itself neutral in the war between the great powers but did not manage to maintain its neutrality. The nature of neutrality has often been discussed; whether it is of a idealistic or more pragmatic nature. Realism, a theory of international relations, would argue that it is of a more pragmatic nature, hence these two are in opposition. Realism also takes credit in claiming to explain how and why a state chooses to act in a situation.</p><p> </p><p>The aim of this essay was to, by examining specific decisions made by the swedish government during the Second World War, come to a conclusion whether or not Sweden’s proclaimed neutrality was of idealistic or pragmatic nature, and thereby possibly coming to a conclusion about neutrality in large.</p><p>It was also to examine the worth of realism as an explanatory theory by applying it to this specific case; to examine its validity.</p><p>The study was conducted using a qualitative method; presenting empiric facts and then by using a decision model interpreting the actions and results from a realist perspective.</p><p> </p><p>The study concludes that realism has explanatory power, although not a complete one. The evidence, concerning the neutrality matter, points to that neutrality should be considered as being of a more pragmatic nature.</p><p> </p><p><strong>Keywords: </strong>Second world war, international relations, realism, neutrality</p>

Abstract       The actions of Sweden during the second world war has been richly discussed over the years. Sweden declared itself neutral in the war between the great powers but did not manage to maintain its neutrality. The nature of neutrality has often been discussed; whether it is of a idealistic or more pragmatic nature. Realism, a theory of international relations, would argue that it is of a more pragmatic nature, hence these two are in opposition. Realism also takes credit in claiming to explain how and why a state chooses to act in a situation.   The aim of this essay was to, by examining specific decisions made by the swedish government during the Second World War, come to a conclusion whether or not Sweden’s proclaimed neutrality was of idealistic or pragmatic nature, and thereby possibly coming to a conclusion about neutrality in large. It was also to examine the worth of realism as an explanatory theory by applying it to this specific case; to examine its validity. The study was conducted using a qualitative method; presenting empiric facts and then by using a decision model interpreting the actions and results from a realist perspective.   The study concludes that realism has explanatory power, although not a complete one. The evidence, concerning the neutrality matter, points to that neutrality should be considered as being of a more pragmatic nature.   Keywords: Second world war, international relations, realism, neutrality

No description available.

Syftet med den här undersökningen är att ta reda på om Sveriges krigsmaterielexport har förändrats under perioder av krig. Handelsmönstren har kraftigt förändrats under krig där handelskanaler har brutits sönder vilket medfört att handeln tagit andra vägar, samt att stater utanför krigen kunnat dra nytta utav detta. Det som undersökningen har sin utgångspunkt i är Sveriges neutrala ställningstagande, förändrade handelsmönster samt antagandet om att efterfrågan på krigsmateriel tenderar att öka under väpnade konflikter. Dessa tre huvudteser talar för att Sverige borde ha kunnat expandera sin krigsmaterielexport under de krig som undersöks. De frågor som uppsatsen fokuserar på är krigsmaterielens värde samt andel av den totala exporten, krigsmaterielens geografiska spridning, krigsmaterielens sammansättning samt prisfluktuationer. De perioder som legat till grund för undersökningen är Krimkriget, åren 1881 – 1884 samt första världskriget.

The debate in progress in 2015 in Sweden is very much about whether Swedish neutrality shall be retained or replaced by a NATO membership. In 1948-49 there was a similar debate at the highest level in Sweden, whether the country should join in a Nordic alliance with Norway and Denmark, or whether they would join the western Atlantic Alliance. The study analyses the debate of the topic in parliament by a given school analysis via political actors representing all parliamentary parties. The parliamentary parties at the time, the Social Democrats, the Agrarian Party, the parliamentary Conservatives, the Liberal Party and the Swedish Communist Party. The Schools were divided by 1948 and 1949, and have but a slight difference. In 1948 there was three schools of thought where the first one was pro-Soviet Union and neutrality, one that was pro US West and for Nordic alliance, but against NATO and the last one was against the Soviet Union, the Nordic alliance and for a discussion concerning NATO. The difference in 1949 was that one school of thought came about as clearly argued for NATO. Events like the Berlin blockade and the Prague coup influenced public opinion and thus the Parliament. The debate in parliament was relatively abundant but with clear dividing lines of which the Social Democrats held the majority and chose the Swedish neutrality when the negotiations with Norway, Denmark fell through.

En boendehandledare arbetar på ett gruppboende för personer med förståndshandikapp och är ett stöd i brukarnas aktiviteter inom hemmet. I yrket ingår ett emotionellt lönearbete då personalen anpassar sina känslouttryck gentemot brukarna. Syftet med denna studie är att utifrån fem semistrukturerade djupintervjuer med boendehandledare från samma gruppboende undersöka i vilka former det emotionella lönearbetet tar sig uttryck samt vilka konsekvenser som kan uppstå i samband med detta. Resultatet visade att boendehandledarna genomför ett rolltagande på arbetsplatsen då de i interaktionen med brukaren arbetar aktivt med att inge ett neutralt uttryck genom att ta på sig en ”professionell rock” och dölja sina naturliga känslouttryck. Det visade även att utbildning och/eller erfarenhet är av stor vikt inom yrket då brist på sådan kan leda till att den privata rollen smälter samman med yrkesrollen. Ett antagande utifrån analysen är att denna sorts rolltagande kan leda till utmattningssymptom då man aldrig blir ledig från jobbet. En tredje upptäckt utifrån studien var att boendehandledarnas värdegrund skiljer sig från deras riktlinjer på arbetsplatsen, då värdegrunden förespråkar att personalen ska frammana naturliga omsorgskänslor i relationen till brukaren medan boendehandledarna uppger att de ska skärma av sina naturliga känslor på arbetsplatsen och endast ge ett neutralt professionellt stöd till brukaren.

No description available.

Den 24e februari invaderade Ryssland sitt grannland Ukraina efter många år av både väpnad och politisk konflikt. Omvärlden skakades av detta angrepp och Sverige tillsammans med EU, USA samt flera andra länder var snabba med att införa sanktioner mot Ryssland i hopp om att försämra Rysslands ekonomi till en grad att det skulle påverka deras militära förmåga. Några dagar efter kriget hade utbrutit meddelar den svenska statsministern Magdalena Andersson i presskonferens att regeringen avser att skicka defensiva vapen till Ukraina, någon som inte har gjorts sedan 1939 under det finska vinterkriget. Beslutet går utanför Sveriges officiella praxis och solidaritetsdoktrin då Ukraina inte är medlem i EU eller är ett nordiskt land. Frågan som väcks är då vad som kan ha gett upphov till detta beslut? Denna studie har undersökt den svenska säkerhetspolitiska utvecklingen och analyserat motiven bakom förändringarna som har skett över tid för att få svar på vilka aspekter av säkerhetspolitiken som kan tänkas ha gett upphov till att Sverige skickade vapen till Ukraina under angreppet från Ryssland. Analysdelen bygger på försvarspropositioner under åren 1948, 1972, 1992, 1995 och 2015, samt utrikesdeklarationer från åren 2004 och 2015. Valet av materialet grundas på tanken om tre specifika tidsperioder: kalla kriget, tiden efter Sovjets fall och Sveriges medlemskap i EU, samt tiden efter Rysslands annektering av Krim. Det som framkommer av analysen är att mycket av de förändringar som har skett har varit grundade i dels hotbilder från kalla krigets politiska stormaktsspänningar, dels Sveriges vilja att sakta frångå neutralitetspolitiken för att bygga politiska allianser och delta i internationella fredsfrämjande insatser för att säkra Sveriges egen säkerhet i enlighet med en framväxande solidarisk politik. Motiveringarna av förändringarna har skiftats mellan tidsperioderna men utvecklingen av den solidariska politiken har ständigt resonerats till att Sverige säkerställer sin egen säkerhet genom att verka för fred i omvärlden, och att Sverige ska arbeta för folkrätten, demokrati och mänskliga rättigheter. Den säkerhetspolitiska utvecklingen verkar på detta sätt ha öppnat möjligheter för Sverige att handla på ett solidariskt sätt både inom och utanför den officiella doktrinen med en utgångspunkt i dessa argument. Slutsatsen som dras från detta är att den aspekt som verkar ha gett upphov till detta beslut är framförallt den solidariska politiken som har växt fram sedan 1990 talet. På grund av motiveringarna och hur Sverige har resonerat kring förändringarna har möjligheter inom den solidariska politiken öppnats även utanför den officiella praxis som existerar. Med ett osäkert säkerhetspolitiskt läge i Europa och en politik som byggs på ”en säkrare omvärld skapar säkerhet för Sverige själv”, är det möjligt att dra en parallell mellan dessa öppnade möjligheter och beslutet att hjälpa Ukraina med defensiva vapen år 2022.

When Maria-Pia Boëthius book Heder och samvete was published in 1991, it came to shake the notion that Sweden had been fully neutral during the Second World War. Boëthius was the first to argue that this was not at all the case, which opened up for this study. Using a historiographical frame of reference, this study examined how research between the years 1958 and 1991 described and portrayed Sweden during the Second World War in general and the Winter War in particular. Had those descriptions of Sweden during the Finnish Winter War changed over time? The investigation revealed that the five researchers in this study tended to show tracks of contemporary History Research. The investigation also showed that many descriptions were reused without change over time. The Neutrality issue was constantly occurring in those research works, but not always precise in concrete actions where Sweden behaved in one way or the other. The Foreign Minister of that time, Rickard Sandler, came to symbolize both the Finnish-friendly and the failed policy. Swedish public opinion was described as generally positive towards Finland, although passive at first. Why the opinion swung to a Finnish benefit was not in any research works justified.