Syftet med mitt examensarbete är att utforska skolans identitet och kunskap genom att undersöka kunskapssynen hos progressivism respektive reformationskristendom. Jag har valt att använda mig av en hermeneutisk undersökningsmetod för mitt arbete för att kunna ge en helhetsbild av och förståelse för de två olika grundperspektiven. Eftersom hermeneutiken framhäver betydelsen av förståelse och tolkning, anser jag att denna metod passar för min undersökning. Genom att läsa utvald litteratur och artiklar, ämnar jag fördjupa min förståelse för synen på kunskap och tolka och analysera dagens lärandesituationer med den vunna förståelsen. Jag har kommit fram till att en av de stora skillnaderna i fråga om kunskapssynen mellan kristendom och progressivismen är att progressivismen fokuserar på kunskapens funktion, det vill säga att kunskapen ses som instrument medan i kristendomen kunskap har ett egenvärde. Jag har också studerat hur progressivismen stegvis har påverkat Sveriges skolpolitik och pedagogik. Vad som kan ses som negativa konsekvenser av progressivismen är att kunskapens innehåll och värde inte är så klart och positivt. Om kunskap inte betraktas som värdefull i sig, ses inte heller lärare och skola som något av större eller principiellt värde. Eftersom kunskap i första hand betraktas som instrument, blir följden att även lärare och skola betraktas som redskap. / The aim of my thesis is to explore the concept of knowledge and the essence of school in Sweden by examining how knowledge is regarded by progressivism and Reformation Christianity. I have chosen to use a hermeneutic research method for my work to be able to give the general pictures and comprehension of the two basic perspectives. Since the hermeneutic research method highlights the importance of understanding and interpretation, I think this method is suitable for my study. By reading a variety of selected books and articles to deepen my understanding on the issue and through interpreting and analyzing the current situations in schools, I have searched for the answer to my questions. I have found that one of the crucial differences in the views of knowledge between Christianity and progressivism is that progressivism focuses on knowledge as function, in other words, knowledge is treated as an instrument, while in Christianity knowledge has an intrinsic value. I have also studied how progressivism gradually has affected education policy and pedagogy in Sweden. What can be seen as a negative impact of progressivism is that the view of knowledge and its value is not so clear and positive. If knowledge, in the first place, is not considered as something valuable, teachers or school will not be seen as something with fundamental value either. Since knowledge is primarily seen as an instrument, the consequence is that even teachers and school are considered tools.

Syftet med denna undersökning var att undersöka kristendomsämnet uppkomst och debatten som fördes mellan olika opinioner i samhället och se hur dessa opinioner försöker påverka utformandet med deras visioner av det nya kristendomsämnet kopplat till katekesens roll i folkskolan och innehållet i 1919 års undervisningsplan.  Till syftet formulerades följande frågeställningar;  • Vilka visioner för kristendomsämnet hade de olika opinionerna? • Hur samverkade debatten angående katekesen med framställningen av 1919 års undervisningsplan? • Hur framträder de didaktiska frågorna i de olika opinionernas visioner för kristendomsämnet? Metoden som användes för att få svar på mina frågeställningar var en komparativ litteraturstudie av tidigare forskning, utifrån frågan om hur opinionsgrupperna presenterade deras visioner kring det moderna kristendomsämnets tillkomst. I arbetet med att strukturera min komparation har jag inspirerats av Sven Thidevalls ramverk för hans undersökning angående Dagens nyheters djävulskampanj år 1909. Inom området jag undersökt är den tidigare forskningen relativt begränsad, detta gör att jag hänvisar till äldre forskning.  Undersökningen behandlar olika opinioner som var framträdande vid 1900-talets början och hur dessa opinioners visioner för ett nytt nationellt kristendomsämne ser ut. Undersökningen behandlar även debatten kring Luthers lilla katekes och hur den debatten kom att påverka framställningen av 1919 års undervisningsplan. De didaktiska frågorna i de olika opinionernas visioner för kristendomsämnet framkommer i diskussionen. De tydligaste argumenten som framkom var av pedagogisk karaktär angående kristendomsämnets reformering. Ytterligare argument som framkom i opinionernas visioner för kristendomsämnet grundade sig i aspekter gällande religionsfriheten och huruvida ämnet skulle fortsätta ha en konfessionell karaktär. Flera av opinionerna önskade att bibeln skulle utgöra grundvalen för kristendomsämnet, innehållet skulle bestå av en kristendomsundervisning byggd på bibeln och dess etiska innehåll. Den didaktiska hur-frågan har en enad linje i denna fråga där alla opinioner utom den kyrkligt konservativa ville att kristendomsundervisningen skulle bedrivas utan läsning av katekesen. Den didaktiska varför-frågan motiverades utifrån sociala, pedagogiska, demokratiska och bildningsargument. Från den kyrkligt konservativa opinionen ansåg de att undervisningens syfte var att eleverna skulle fostras och erhålla den kristna tron och förbereda eleverna för kyrkans konfirmationsundervisning.