In this study emphasis was on pupils’ expectations regarding beliefs and conceptions of life among teachers within the school subject of religion. Additionally this study also concentrated on the consequences of teachers’ beliefs on their legitimacy and teaching. The study’s method was qualitative including semi-structured interviews in two separate schools. These interviews consisted of six pupils in the third grade of upper secondary education. The pupils were all aged 18 and selected mainly through a convenience sample. In this study the applied theory derived from four theoretical concepts legitimacy, discourse, stigma and secularization. These theoretical concepts were linked to create a theoretical model. This model was applied in analyzing the material from the interviews. The results showed that the majority of the pupils had expectations on teachers in the subject religion, regarding their beliefs. This meant that if a teacher had a religious belief this was regarded as a deviation from the norms that surrounded the pupils. Pupils were of the opinion that the teacher should keep his beliefs private in his class. The majority of pupils expected the teacher in the subject religion to be objective and neutral. If the teacher should fail to comply with the pupils’ expectations, it would have a negative effect concerning his legitimacy.

Syftet med denna undersökning var att undersöka kristendomsämnet uppkomst och debatten som fördes mellan olika opinioner i samhället och se hur dessa opinioner försöker påverka utformandet med deras visioner av det nya kristendomsämnet kopplat till katekesens roll i folkskolan och innehållet i 1919 års undervisningsplan.  Till syftet formulerades följande frågeställningar;  • Vilka visioner för kristendomsämnet hade de olika opinionerna? • Hur samverkade debatten angående katekesen med framställningen av 1919 års undervisningsplan? • Hur framträder de didaktiska frågorna i de olika opinionernas visioner för kristendomsämnet? Metoden som användes för att få svar på mina frågeställningar var en komparativ litteraturstudie av tidigare forskning, utifrån frågan om hur opinionsgrupperna presenterade deras visioner kring det moderna kristendomsämnets tillkomst. I arbetet med att strukturera min komparation har jag inspirerats av Sven Thidevalls ramverk för hans undersökning angående Dagens nyheters djävulskampanj år 1909. Inom området jag undersökt är den tidigare forskningen relativt begränsad, detta gör att jag hänvisar till äldre forskning.  Undersökningen behandlar olika opinioner som var framträdande vid 1900-talets början och hur dessa opinioners visioner för ett nytt nationellt kristendomsämne ser ut. Undersökningen behandlar även debatten kring Luthers lilla katekes och hur den debatten kom att påverka framställningen av 1919 års undervisningsplan. De didaktiska frågorna i de olika opinionernas visioner för kristendomsämnet framkommer i diskussionen. De tydligaste argumenten som framkom var av pedagogisk karaktär angående kristendomsämnets reformering. Ytterligare argument som framkom i opinionernas visioner för kristendomsämnet grundade sig i aspekter gällande religionsfriheten och huruvida ämnet skulle fortsätta ha en konfessionell karaktär. Flera av opinionerna önskade att bibeln skulle utgöra grundvalen för kristendomsämnet, innehållet skulle bestå av en kristendomsundervisning byggd på bibeln och dess etiska innehåll. Den didaktiska hur-frågan har en enad linje i denna fråga där alla opinioner utom den kyrkligt konservativa ville att kristendomsundervisningen skulle bedrivas utan läsning av katekesen. Den didaktiska varför-frågan motiverades utifrån sociala, pedagogiska, demokratiska och bildningsargument. Från den kyrkligt konservativa opinionen ansåg de att undervisningens syfte var att eleverna skulle fostras och erhålla den kristna tron och förbereda eleverna för kyrkans konfirmationsundervisning.

Abstrakt Denna uppsats fokuserar främst på formuleringen i skolans läroplan att skolans etik ska förvaltas av kristna traditioner och västerländsk humanism samt att undervisningen ska vara icke-konfessionell. Utifrån att jag har granskat och tolkat medias pressbild, de framlagda motionerna och olika vetenskapliga arbeten i ämnet så ställde jag mig följande frågor; vilken mediabild som kommer till uttryck och vilken kritik formuleringen får i motioner samt hur olika forskare tolkar formuleringen. Avslutningsvis så ställde jag frågan varför formuleringen av de kristna traditionerna och den västerländska humanismen anses komma i konflikt med formuleringen av att skolans undervisning ska vara icke-konfessionell. Som metod använde jag mig av den kritiska diskursmetoden där språket i läroplanen har granskats och tolkats samt vilka strukturer eller mönster som återfinns i texten för att göra en rättvis analys. Resultaten av undersökningen visade på att formuleringen är problematisk och till viss del motsägelsefull eftersom Sverige dels är ett sekulariserat land som i hög grad består av en stor mångkulturellt. Men som även förespråkar religionsfrihet i grundlagen och att undervisningen ska vara icke-konfessionell, därmed går det att fastställa att formuleringen har öppnat upp dörren för misstolkningar som vidare kan leda till att arbetet i skolan kan komma att påverkas. / <p>Peder Thalén är kursens examinator och den som attesterar betyget medan Jari Ristiniemi var uppsatsens examinator.</p>

No description available.

This study deals with religious independent schools and its impact on society. The purpose of this essay has been to examine what various teachers from both religious independent schools and public schools have for perception of religious independent schools. The questions highlighted in the study is the teachers´ general view to religious independent schools, teachers´ perception of the Education Act " a denominational education, but a non- denominational teaching", and what teachers believe to be segregated or inclusive. The study has consisted of five qualitative interviews with different teachers, where three of them work at religious independent schools, while the other two teachers work in public schools. The study shows that there are prominent differences of approach to religious independent schools. Teachers who work at religious independent schools avert criticism of religious independent schools and argue that teaching in religious independent schools do not differ appreciably from the public schools. Instead can religious independent schools serve as a good alternative to the public school. While teachers from public schools sharply criticizes the religious independent schools and argue that these are not for everyone, but only for a specific group which can result segregation of society.

Syftet med denna undersökning är att jämföra Svensk Läraretidnings tankar och idéer om kristendomens roll i folkskolan under 1880-talet samt 1910-talet. Till syftet formulerades följande frågeställningar; • Framträder konkurrerande nyanser och uppfattningar av kristendomen under de olika tidsperioderna? • Vilka argument anfördes för kristendomens roll i undervisningen? Hur ville man att den skulle utformas under de olika perioderna? Vilka likheter och skillnader framträder? • Hur förhöll sig 1919 års utbildningsplan till debatterna i Svensk Läraretidning? Undersökningen behandlar Svensk Läraretidning från åren 1882-1889 samt 1910-1919. Materialet har granskats enligt en kvalitativ textanalys. Denna undersökning synliggör, med hjälp av den kritik som riktas mot sekulariseringsteorin, olika konfessionaliteter av kristendomen och hur dessa stred om tolkningsföreträde för att få representera den nationella synen på kristendom. I resultatdelen presenteras svaret på de olika frågeställningarna och dessa diskuteras sedan i den efterföljande diskussionsdelen. Studien synliggör olika konkurrerande uppfattningar om hur kristendomsundervisningen i folkskolan borde organiseras. Vissa menade att den skulle var konfessionell, medan andra hävdade att den borde ha en icke-konfessionell och objektiv prägel. Detta debatterades i förhållande till religionsfrihet, åskådlighet samt det ökade kravet på medborgerlig/nationell fostran. Det framkommer tydligt, trots den massiva kritiken mot kristendomsundervisningen som bland annat anklagades att vara för abstrakt och själsdödande, att folkskollärarna ansåg att det var ett viktigt identitetsskapande ämne. Därför strävade de efter att omforma det i förhållande till det nya samhällets spelregler.