Studiens syfte är att utifrån ett lärarperspektiv undersöka hur lärare förhåller sig till att använda studiebesök, närmiljön och det omgivande samhället i sin undervisning. Metoden jag har valt att använda är en kvalitativ metod med intervjuer då det är deltagarnas upplevelser och åsikter jag är intresserad av. Resultatet visar att lärarna anser att studiebesök bidrar till att eleverna får en ökad förståelse genom att koppla till undervisningspraktiken. I slutsatsen är alla deltagare överens om vikten av att använda metoden i sin undervisning och poängterade också att det värdefulla mötet och koppling till verkligheten bidrar med personlighetsutveckling och en förändrad syn på människor.

Denna uppsats undersöker vad lärare och pedagogisk personal på historiska institutioner tänker om elevers studiebesök på platser med historisk anknytning. Dessutom undersöker vi huruvida historiska studiebesök kan främja elevernas historiemedvetande utifrån teorin om historiemedvetandets fem processer. Utifrån intervjuer med lärare på högstadieskolor såväl som pedagogisk personal på historiska besöksmål har vi funnit att det finns tydliga värden i att göra historiska studiebesök samt vissa problem och hinder. Utöver detta har vi funnit att elevers historiemedvetande under vissa förutsättning kan främjas av att de får göra dylika besök.

SAMMANFATTNINGSyftet med vårt examensarbete har varit att undersöka om temaveckan i Varberg eller det som ersatt PRAO – verksamheten uppfyller mål och riktlinjer i Lpo 94, vad gäller elevernas kunskaper om arbetsliv och dess samverkan med närsamhället i övrigt, samt vidare möjligheter till utbildning. I vår forskning har vi använt oss av en kvantitativ ansats och gjort en undersökning med 64 elever i årskurs 9 samt representanter för skolpersonal. Vi har även gjort en kvalitativ undersökning där vi intervjuat förvaltningschefen på barn- och utbildningsnämnden i Varberg.Vårt resultat visar att temaveckan eller det som ersätter praon uppfyller mål och riktlinjer för elevernas arbetslivskunskaper genom studiebesök, besök från näringslivet och genom besök på gymnasieskola. Majoriteten av eleverna upplever att temaveckan bidrar till ökade kunskaper om arbetsliv och utbildning genom erfarenheter utanför skolan. Något som eleverna upplever att de lär sig genom temaveckan är att arbetslivet bidrar till ökat självkännedom och att det är berikande information för framtiden. Att var ute på studiebesök bidrog till att de fick inblick och kunskap om olika yrken. Resultatet visar även att temaveckan inte hjälper majoriteten av eleverna att bli säkrare i deras kommande val till gymnasiet. Skolpersonalen upplever att temaveckan bidrar till elevernas kunskaper om arbetsliv och utbildning, men att den inte uppfyller alla mål och riktlinjer enligt Lpo94. De uttrycker att eleverna behöver både temaveckan och praon för att utvecklas, men att temaveckan ändå är ett bra alternativ.

No description available.

Studien syftar till att belysa hur åtta grundskollärare F-3 beskriver att de arbetar med studiebesök i So-undervisningen. Studiebesök och undervisning på annan plats än i klassrummet är enligt forskning positivt för elevers kunskapsutveckling. Studien har genomförts med hjälp av semistrukturerade intervjuer av legitimerade grundskollärare. Resultatet visar att alla tillfrågade lärare ställer sig positiva till att använda sig av studiebesök i undervisningen. Emellertid visar även resultatet att mängden studiebesök som lärarna genomför skiljer sig åt beroende på olika påverkansfaktorer. Studien har tolkats med hjälp av det pragmatiska perspektivets syn på undervisning som innebär att teori och praktik ska samspela med varandra samt att undervisningen ska bygga på elevernas tidigare erfarenheter.

Studiebesök som undervisningsform i religionskunskap kan innebära både didaktiska möjligheter och utmaningar. Vidare kan det vara komplicerat att ta med eleverna in i religiösa lokaler under obligatorisk undervisningstid, då skolan som sådan ska vara icke-konfessionell. Den här uppsatsen har som syfte att undersöka detta närmare genom en hermeneutisk ansats där olika forskningar tolkas utifrån uppsatsens frågeställningar.  Skolinspektionen (2012) pekar på att studiebesöket får och bör göras i religionsundervisningen, så länge eleverna inte utsätts för någon trospåverkan. Holmqvist Lindh (2016) menar att all undervisning i någon form alltid påverkar, vilket också är meningen med undervisning. De didaktiska möjligheterna och utmaningarna problematiseras utifrån det som sker i lokalen, lokalen i sig samt trosrepresentantens roll. Vidare problematiseras komplikationer med att besöka religiösa platser utifrån den religionsfrihet som råder i Sverige. Denna frihet omfattar både frihet till religion samt frihet från religion. Således ska föräldrar kunna skicka sitt barn till skolan utan att behöva oroa sig för att barnet blir påverkat av religiösa inslag. Jackson (1997), (2009) presenterar hur man bör närma sig religionskunskap utifrån en tolkande ansats där öppenhet och flexibilitet får råda både bland lärare och elever. Vidare lyfter han vikten av att religionen inte ska vara något abstrakt och konstigt för eleverna utan att alla, oavsett religiös eller icke-religiös positionering, kan skapa en förståelse och reflektera såväl över sin egen livsåskådning som andras.  Det som beskrivs vara av värde gällande dessa didaktiska möjligheter och utmaningar visar sig vara själva planerandet av studiebesöket, med alla de olika didaktiska val såsom vart man ska gå och vem man ska träffa. Vidare visar sig trosrepresentantens roll vara viktig, dels utifrån dennes personlighet men även utifrån det inifrånperspektiv som kan erbjudas i studiet av religionen.  Mycket pekar på att om eleverna ska uppnå det ämnesmål i religionskunskap som gäller att skapa sig en förståelse för andras livsåskådningar och förberedas för att leva i ett mångkulturellt samhälle, kan det vara direkt nödvändigt med studiebesök till olika religiösa platser. Detta studiebesök bör då noga planeras och arrangeras utifrån att eleverna får ut så mycket som möjligt av besöket och läraren bör följa upp med det viktiga efterarbetet senare i klassrummet.

I yrkesrollen som lärare ingår många viktiga uppdrag, däribland att undervisningen ska skapa en förståelse hos eleverna för andra människor. Tidigare forskning visar att majoriteten av dagens ungdomar sällan möter religion och religiositet i sin vardag. Skolans religionsundervisning är därmed särskilt viktig för att eleverna ska tillägnas kunskap om religion och kan utveckla en förståelse för hur religiositet leder till olika sätt att leva. En metod för att levandegöra religionsundervisningen är att låta elever möta religion genom studiebesök. Syftet med denna studie är därmed att undersöka hur gymnasielärare upplever studiebesök som ett verktyg för att representera religion och livsåskådningar i religionskunskapsundervisningen. Särskild vikt har lagts vid studiebesökens förmåga att representera religioners inre mångfald och levd religion. Datainsamlingen har skett genom semistrukturerade intervjuer med fem gymnasielärare i religionskunskap. Därefter har en tematisk analys genomförts för att kunna sortera datan efter uppsatsens teoretiska ramverk. Teorin har utgått ifrån McGuires (2008) och Jacksons (2004) definitioner av begreppen representation, levd religion och inre mångfald. I resultatet framgår bristande förkunskaper som ett hinder för elevernas synliggörande av levd religion och inre mångfald. Besitter de inte tillräcklig kunskap om religionen eller samfundet i fråga är det svårt att förstå vad som kan kategoriseras till individen, gruppen eller traditionen. Eleverna kan till exempel förstå representanten som “den rätta” representanten för religionen och tar inte hänsyn till dennes individuella tolkningar och levnadssätt. Förkunskaper är dock inte helt oproblematiskt eftersom det kan leda till fördomar. De begränsar i sin tur elevernas kunskapsinhämtning. Resultatet visar på att dessa utmaningar ofta förekommer och att de är svåra att motverka. Det är därmed av yttersta vikt att fånga upp och bearbeta elevernas tankar efter ett studiebesök för att synliggöra eventuella missförstånd och tillsammans reda ut exempelvis individuella tolkningar.

Det är idag ett problem att STEM-ämnen (Science, Technology, Engineering, Mathematics) framför allt verkar locka vissa grupper av elever, beroende på exempelvis kön, klass och etnisk bakgrund. Detta kan förklaras med att dessa elever har högre vetenskapligt kapital, ett begrepp som baseras på Bourdieus teorier om habitus, fält och kapital. De elever som verkar ha högst vetenskapligt kapital enligt internationella studier tillhör grupperna pojkar, medelklass och vita/sydasiatiska/från Mellanöstern. Detta arbete har i därför i samarbete med Vattenhallen undersökt huruvida elever från Skåne har olika vetenskapligt kapital beroende på kön, klass och etnisk bakgrund samt om detta vetenskapliga kapital kan påverkas positivt av ett studiebesök på Vattenhallen science center.  Undersökningen genomfördes med hjälp av en kvantitativ enkätstudie, där elever i årskurs nio fick genomföra en enkät före och nästan samma enkät efter ett besök på Vattenhallen. Statistiska analyser i IBM SPSS utfördes därefter på svaren. Resultaten visar att eleverna visar samma uppdelning gällande kön och klass som i andra studier, men resultaten angående etnisk bakgrund verkar mer oklara, vilket de även var i de internationella studierna. Medelvärdet för det vetenskapliga kapitalet hade ökat för nästan alla undersökta grupper, men inget statistiskt signifikant resultat uppmättes gällande detta. Slutsatsen är att det är mycket möjligt att Vattenhallen kan påverka elevers vetenskapliga kapital, men att vidare studier behövs för att kunna få ett mer säkert resultat.

Syftet med denna uppsats är främst att studera tillgången på lämpliga besöksmål i närområdet, samt lärare och elevers generella attityd och erfarenhet till studiebesök som en del i historieundervisningen. Detta sker genom en lokal fallstudie, där elever och lärare från mellanstadium, högstadium och gymnasiet deltar. Vidare får företrädare för ett lokalt museum ge sin syn på samarbetet med skolan. Undersökningen är tvådelad. Dels genom ett intervjuförande där de tre lärarna samt företrädaren för det lokala museet får komma till tals. Utöver detta tillkommer även en enkätundersökning där fyra stycken skolklasser från olika årskurser deltar. Resultatet visar på att såväl lärare, elever och lokala besöksföreståndare, överlag ser positivt på studiebesök, men att nyttjande av lokala besöksmål är varierande, och att mer nationella besöksmål föredras framför lokala motsvarigheter.

No description available.