<p>Syftet med det här arbetet är att undersöka hur man kan se på studiebesök som lärande utanför skolan och på vilket sätt utomhuspedagogik i den här formen kopplas till undervisningen i skolan. Utifrån tankar om att studiebesök är ett tillfälle för lärande och motivation.</p><p>Data från elever som har varit på studiebesök på en djurpark har samlats in med hjälp enkät som metod. Studien har utförts i samarbete med Parken Zoo i Eskilstuna och deras Zooskola.</p><p>Teorin bakom arbetet är utomhuspedagogik och lärande utanför skolan. Kunskapen i skolan kan ses som tagen ur sin ursprungliga kontext. Studiebesök till andra miljöer där kunskapen kan tillämpas ger en helhetsupplevelse för eleverna.</p><p>Resultatet av studien visar att eleverna är positiva till studiebesöket till djurparken. Resultaten tyder även på ett positivt samband mellan bra lärare under besöket och intresset hos eleverna. Eleverna anser att det finns en koppling till skolundervisningen men resultatet tyder på att eleverna inte alltid uppfattar något syfte med besöket. För att studiebesök skall bli lärorika så är en tydlig koppling till skolundervisning att föredra. Studien tyder på att kopplingen mellan studiebesök och undervisning är ett område som kan förbättras för att främja lärande.</p>

Encounters between students and religious believers is common in the subject of Religious Education in Swedish schools. For pedagogical reasons teachers arranging these encounters hoping that exciting things will happen. But which qualities and experiences arise out of these encounters? In this study representatives of eight different religious communities are interviewed who regularly receive pupils coming to their respective communities. The proposed theoretical framework is related to Phenomenology and Hermeneutics and the methodological approach is interpretive. The aim of the present study is to explore the experiences of the representatives. The research questions are: (1)Which aims do the representatives see as important with the study visits? (2) How do the representatives see their connection to the school? (3) What kind of knowledge and qualities are promoted? The results show four different aims with the study visits: First, where the existential dialog is in focus; second, where the experience and the perspective of the believer is at hand; third that focuses on understanding and coping with diversity and plurality; and forth, that focuses the cooperation with the schools and stresses the importance for the religious community to be a part of the daily life in school. To conclude, the level of the relationship between school and the communities seems to differ a lot between the representatives but are in general low. The questions that the pupils often prepare are important but could also distract from what the representatives see as the essential aims of the visit. The study shows that the representatives see dialog as an essential, part of a successful visit. / Möten med troende och samfundsföreträdare, ofta i form av studiebesök, är vanligt förekommande i den svenska kolan. Men vilken funktion kan dessa möten ha och vilka kvaliteter genereras hos eleverna i samband med dessa möten? I denna studie intervjuas åtta samfundsföreträdare från olika samfund och som regelbundet tar emot besök av elever. Den teoretiska ramen utgörs av hermeneutik och fenomenologi och intervjuerna tolkas enligt en hermeneutisk metod. Syftet är att undersöka samfundsföreträdarnas erfarenheter. Forskningsfrågorna är: (1) Vad ser samfundsföreträdarna som viktiga mål med skolbesöken? (2) Hur uppfattar samfundsföreträdarna skoluppdraget och sin relation till skolan? (3) Vilken typ av kunskap, insikt och kvaliteter genererar skolbesöken hos elever enligt samfundsföreträdarna? Resultatet visar på olika sätt att se på besökens syfte och mål: ett där det existentiella samtalet fokuseras, ett som betonar upplevelsen och inifrånperspektivet; ett som fokuserar förståelsen för andra kulturer och för religionen i den enskildes liv och ett samarbetsorienterat alternativ där samfundet blir en aktiv part i det dagliga skolarbetet. Studien indikerar vidare att relationen mellan samfundsföreträdare och skola ser olika ut mellan samfundsföreträdarna men att den oftast är liten. Elevfrågor ses som viktiga men kan också ta fokus från det som samfundsföreträdarna ser som besökens syfte och mål. Studien visar att samfundsföreträdarna ser ett dialogiskt och ett kommunikativt förhållningssätt som en grundläggande faktor för lyckade besök.

Syftet med det här arbetet är att undersöka hur man kan se på studiebesök som lärande utanför skolan och på vilket sätt utomhuspedagogik i den här formen kopplas till undervisningen i skolan. Utifrån tankar om att studiebesök är ett tillfälle för lärande och motivation. Data från elever som har varit på studiebesök på en djurpark har samlats in med hjälp enkät som metod. Studien har utförts i samarbete med Parken Zoo i Eskilstuna och deras Zooskola. Teorin bakom arbetet är utomhuspedagogik och lärande utanför skolan. Kunskapen i skolan kan ses som tagen ur sin ursprungliga kontext. Studiebesök till andra miljöer där kunskapen kan tillämpas ger en helhetsupplevelse för eleverna. Resultatet av studien visar att eleverna är positiva till studiebesöket till djurparken. Resultaten tyder även på ett positivt samband mellan bra lärare under besöket och intresset hos eleverna. Eleverna anser att det finns en koppling till skolundervisningen men resultatet tyder på att eleverna inte alltid uppfattar något syfte med besöket. För att studiebesök skall bli lärorika så är en tydlig koppling till skolundervisning att föredra. Studien tyder på att kopplingen mellan studiebesök och undervisning är ett område som kan förbättras för att främja lärande.

The essay examines a study trip to Krakow and the mediation of the Holocaust memory to 15 students. It is partly structured after three places that the students move between, experience arenas, which are the death and concentration camps, Poland and Sweden. The students are also moving according to four different dimensions: first place, but also time, morality and existential. The survey is based on a ritual theoretic view of social memory production and the formation of new witnesses. With inspiration from the Norwegian study Pilgrim, tourist and student: Norwegian school trips to death and concentration camps by Kyrre Kverndokk, has also this study trip been studied as a ritualization process based on which students will obtain a state of catharsis. With a qualitative research method, information has been gathered through participatory observations, group interviews and a poll. The result shows that the students attributed the camps to death, destruction and evil, but that they were struggling to live in the victims’ situation because it was too far from their own lives but also difficult to understand such evil. The students did on the other hand identified the spectator role since Sweden was seen as one of the countries that looked at and let the Holocaust happen. The students positioned themselves as new witnesses and told about their experiences in their free time and on their own initiative. The study indicates, among other things, that the Norwegian approach to the Holocaust differs from Swedish, which influences the meaningful learning process.

No description available.

No description available.

I denna studie har en förståelse för åk 4-6 lärares intentioner med studiebesök inom NO-undervisningen skapats. Genom nio kvalitativa intervjuer med lärare som undervisar eller har undervisat i Malmö har följande frågeställningar undersökts: Varför väljer lärare i åk 4-6 att åka på studiebesök? samt Hur planerar lärare i åk 4-6 in studiebesök som en del av NO-undervisningen? En teori som använts i denna studie är formellt och informellt lärande, det formella är klassrumsundervisningen medan det informella representerar studiebesök. Ytterligare en teori som har använts är Field Trip Pedagogy, vilket innebär hur studiebesök planeras in i undervisningen. Teorin betonar vikten av logistiska och administrativa förberedelser, samt att det finns ett samspel i den undervisning som bed-rivs före, under och efter ett studiebesök. Utifrån en fenomenografisk ansats visar resul-tatet att lärares intentioner med studiebesök i NO-undervisningen avser att skapa en varierad undervisning i klassrummet för att gynna elevernas kunskapsinlärning. Lärare åker på studiebesök för att ge eleverna möjligheten att uppleva och få se att det som tas upp i klassrummet finns på riktigt, ett resultat som styrker den tidigare forskningen. I resultatet lyfts faktorer som påverkar genomförandet av studiebesök där framförallt sko-lans läge, budget samt säkerhet är centrala. Studiebesök och den undervisning som bed-rivs före och efter besöket överensstämmer med läroplanen. Enligt resultatet är under-visningen som sker efter besöket i störst fokus. Gemensamt i både den tidigare forsk-ningen och resultatet i denna studie är att lärarna är överens om att den planering som ett studiebesök kräver leder till någonting positivt. / The purpose of this study has been to develop an understanding of teachers’ intentions regarding field trips within their science education. Through nine qualitative interviews with teachers who work or have been working in Malmö, following research questions have been studied: Why do grade 4-6 teachers choose to go on field trips and How do grade 4-6 teachers incorporate field trips within their science education. One of the theo-ries that have been central throughout this study is Formal and Informal Learning where formal learning is linked to classroom teaching and informal learning represents field trips. The second theory that have been used is Field Trip Pedagogy which relates to how field trips are incorporated in the classroom. When planning a field trip that is con-nected to the classroom it’s essential with logistic and administrative preparations, but also the teaching that is applied to before, during and after the field trip. From a phe-nomenographic approach, the results show that teachers’ intentions with field trips in their science education pertains to create a varied education experience in the classroom to favor the students learning. Teachers take their students on field trips to give them the opportunity to have first-hand experiences, to show them that what is talked about in the classroom exists for real, something that is supported in the literature review. In the result there are prominent factors that affect the implementation of field trips where the school’s location, budget and students’ safety are central. Field trips and the teach-ing that takes place before, during and after the visit is aligned with the curriculum. Ac-cording to the result the teaching that occurs after the field trip is prioritized.

I följande uppsats undersöks vad forskning säger om hur utomhuspedagogik i historieämnet används av lärare i grundskolan, samt hur det påverkar elevers inlärningsprocess. Alla samhällen och städer runt om i världen har mer eller mindre någon form av historia att berätta, det enda som krävs är att lokalisera och lyfta fram den. Med tanke på Sveriges omfattning av bevarad historia, finns det många historiska platser att besöka runt om i landet. Detta ger lärare ett ypperligt tillfälle att använda och ta vara på i sin undervisning. Forskningen i denna litteraturstudie är baserad på vetenskapliga artiklar. Fokuset har delvis varit på svensk forskning, men även på internationell forskning för att synliggöra hur undervisningsmetoden används globalt. Resultatet visar bland annat att elever har lättare att ta in ny information genom utomhuspedagogik i historieämnet, samt att deras långtidsminne stärks. Ur lärarperspektiv visade det sig att de lärare som känner sig trygga i sin yrkesroll, hade en positiv inställning till utomhuspedagogik i historieämnet. De lärare som däremot kände sig osäkra i sin yrkesroll, hade en negativ inställning till undervisningsmetoden. Övergripande användes inte utomhuspedagogik i den utsträckning som många lärare hade önskat, trots att de flesta hade en positiv inställning till det. Något som nästintill all forskning hade gemensamt, var att det ansågs att god planering och vilja låg till grund för lyckad utomhuspedagogik i historieämnet. Utan lärarplanering kan utomhuspedagogiken istället bli oorganiserad, vilket i sin tur resulterar i att eleverna inte lär sig det lektionen syftar till.

I vårt examensarbete har vi undersökt lärares erfarenheter av studiebesök i religionskunskapsundervisning. För att undersöka detta har vi ställt följande frågor: vilka faktorer påverkar hur många studiebesök som utförs, vilka församlingar besöks och varför väljer läraren dessa församlingar, vilka är de didaktiska möjligheterna och svårigheterna med studiebesök och hur påverkar studiebesök elevernas lärande? Datan samlades in via en enkät som besvarades av 20 lärare i religionskunskap och två semistrukturerade intervjuer utfördes. Resultatet visade att majoriteten av lärarna var positiva till studiebesök. 65% av lärarna utförde minst ett studiebesök per läsår samtidigt som 45% inte utförde några alls på grund av ekonomiska, geografiska och tidsmässiga faktorer. Det förekom oftare studiebesök i kyrkor, moskéer och synagogor än i andra religiösa samfund och församlingar, eftersom dessa oftast är nära till hands och kräver mindre resurser från lärarens och skolans sida. Utifrån lärarnas svar kunde vi identifiera tre didaktiska möjligheter: kommunikation, upplevelse och minne. Samt identifierades tre svårigheter: tid, ekonomi och fördomar. Lärarna upplevde även att elevers lärande påverkas positivt då studiebesök konkretiserar det teoretiska och skapar starka minnen. Den samlade empirin pekar mot att de didaktiska möjligheterna med studiebesök kan berika religionskunskapsundervisningen men att lärare upplever att flera faktorer påverkar deras möjlighet att inkludera studiebesök i undervisningen.

Undersökningar som genomförs regelbundet i Sverige och andra länder har visat på att allt färre ungdomar vill bli ingenjörer eller vetenskapsmän och stora ansträngningar görs internationellt för att förbättra situationen. Vi avsåg att ta reda på vad som görs åt detta på gymnasieskolor i Sverige (specifikt i ämnet fysik), och vad man skulle kunna göra mera. Enkäter skickades ut till elever och lärare på några gymnasieskolor i sydvästra Skåne, vilka följdes upp med intervjuer av tre lärare. Vi fann att på de skolor där man ansåg att det var ett problem så visste man inte vad man skulle göra. Elevernas förslag var att ha en mer varierad undervisning. Några av skolorna sade sig inte ha sett något sjunkande intresse.