Vi har valt att skriva om Business Intelligence på grund av dess relevans i dagens växande teknologiska samhälle. Ett Business Intelligence system är en typ av informationssystem som hjälper användaren att se mönster, relationer och trender inom företaget och dess försäljning. BI är ett verktyg för företag och organisationer att använda som underlag för att kunna ta väl grundade och beslut baserade på information snarare än intuition. Syftet med vår uppsats är att söka förståelse för de problem som olika typer av användare står inför vid användning av BI system och hitta gemensamma nämnare bland dem. Studien genomfördes utifrån en kvalitativ metodansats där vi undersökt vilka problem och utmaningar olika användartyper står inför vid användandet av systemet. Studien belyste behovet av ordentlig informationsmodell och en masterdatamodell över gemensamma definitioner inom organisationerna. Det största problemet som identifierades i studien var problematiken för företag att hålla en kvalitativ data inom företaget. Detta problem var något som de alla var väl införstådda med. På grund av slutanvändarnas olika uppfattning av BI system såg problembilderna olika ut. Resultatet av vår studie är att problembilderna skiljer sig åt beroende på vilken användartyp som åsyftas. Leverantörerna, IB-arkitekterna och analytikerna hade en mer gemensam problembild, medan slutanvändarnas problembild var mer spretig.

Syftet med denna studie är att undersöka och förklara vilka nya utmaningar som uppstått för revisionen i samband med fastighetsbolags övergång till K3 med avseende på förändrade redovisningsregler, revisionsprocessen samt om detta anses påverka revisorernas tillämpning av god revisionssed.   Med studiens syfte som grund har denna undersökning genomförts utifrån en kvalitativ deduktiv ansats. Det empiriska materialet har samlats in med hjälp av en webbenkät som skickades ut till de auktoriserade revisorer som utfört revision på de fastighetsbolag som tillämpar K3. Denna information hämtades från årsredovisningar som publicerats i databasen Retriever. Det empiriska materialet har sedan analyserats tillsammans med studiens referensram som utgörs av vedertagna teorier samt tidigare forskning.   Studiens resultat visade att majoriteten av de auktoriserade revisorernas förväntningar var att regelverket K3 skulle påverka revisionsprocessen innan regelverket införts. Motsatsvis visar resultatet att hälften av revisorerna ansåg att fastighetsbolagens tillämpning av K3 i efterhand inte har påverkat revisionsprocessen i stort. Vidare visar studien att de redovisningsposter som inneburit störst problematik är komponentavskrivning och upplysning om verkligt värde vilket enligt denna studie har lett till en ökad revisionsinsats för auktoriserade revisorer och som därmed påverkat revisorernas arvode. Studien visar att majoriteten av revisorerna ansåg att införandet av ett nytt regelverk påverkat revisorernas bedömningsprocess men att införandet av det nya regelverket inte påverkat deras revisionsverktyg.   Denna studies teoretiska bidrag är att bygga vidare på tidigare forskning som visar att det är främst i övergångsfasen som revisorernas arbetsinsats ökar vid förändrade redovisningsregler. Det praktiska bidraget är att förändringen främst får genomslag för fastighetsbolag och inte för revisionen.   Studien har gett upphov till förslag på vidare forskning gällande huruvida, de facto, bedömningarna gjorts vid övergången. Ytterligare ett förslag till vidare forskning kan vara att överföra studien på en annan bransch för att se om revisorerna upplever samma utmaningar.

Uppsatsen är en kvalitativ analys av intervjuer med högstadielärare med en fenomenografiskt inspirerad ansats. Syftet med följande uppsats är undersöka högstadielärares erfarenheter av utmaningar i religionsundervisningen, med särskilt avseende på utmanande elever. Det är fyra högstadielärare som har intervjuats från tre olika skolor. Analysen av intervjuerna leder till att tre huvudteman har plockats fram vilka var, fördomar som utmaning, kognitiva utmaningar samt disciplinära utmaningar. Under dessa har sedan ytterligare ett par underrubriker tagit plats, för att förtydliga skillnaden mellan exempelvis utmaningen med tysta/verbala eleveroch stök, då båda hamnar under disciplinära utmaningar.  Det framkommer att det finns ganska liknande återkommande upplevelser om vad som är utmaningar inom religionsundervisningen. Däremot skiljer det sig ibland åt vad gäller lärarnas sätt att hantera utmaningar samt vad de tror är de bakomliggande faktorerna.

No description available.

The aim of this survey is to examine if female leaders develop through challenges in work life. It will also examine which learning theories that can be identified when they meet challenges. The survey is written from a workplace learning perspective.This qualitative survey is based on six interviews with female leaders in various business categories and the result is analyzed with a method described in Kvale (2014). This method is based on analysis from current studies and theories.Among other things this survey reveals that female leaders develop through challenges in work life. This survey also shows that the female leaders are learning through experience and social participation. How they learn depends on which challenge they meet and their individual skills.

I en allt mer globaliserad värld med en ökad internationell närvaro på den europeiska marknaden har utlandsetableringar blivit allt vanligare och viktigare för europeiska företag. I det här arbetet undersöker vi hur bankers strategier förändras och anpassas för att möta de utmaningar som de stöter på vid utlandsetableringar, genom att studera SEB och deras köp av den tyska banken BfG 1999. Vi har undersökt hur de utmaningar banken mötte på den tyska privat- och företagsmarknaden påverkade strategin. För att lyckas med detta studerade vi årsredovisningar och intervjuade nyckelpersoner inom banken. Resultatet av undersökningen visar att de största utmaningarna var den tyska fragmenterade marknaden där banken mötte icke-vinstdrivande konkurrenter, en hos kunderna främmande mentalitet gällande banktjänster och ett annorlunda banksystem. Från detta kan vi dra slutsatsen att strategier lätt kan förändras efter de utmaningar verksamheten utsätts för. / In an increasingly globalized world and with an accelerating integration process in the European internal market, internationalization is becoming a key interest of European corporations. In this work, we consider the development and adjustment of strategies for banking internationalization using the example of the Swedish bank SEB upon its acquisition of the German bank BfG in 1999. We investigate the challenges SEB had to face on the German retail and merchant banking market and how these challenges affected its strategy. In this qualitative study we conducted interviews with key actors and studied multiple annual reports. By these means we discovered that amongst the key challenges were a fragmented market with nonprofit competitors, culturally different customers, and a foreign banking tradition in the retail market. All of these factors led to adaptations of the strategy, which turned out to be easily modified.

Syftet med studien är att bidra med kunskap om vilka möjligheter och utmaningar som kan finnas på de yngsta barnens förskolegård. Syftet är även att ta reda på hur väl bedömningsverktyget för miljövärdering  OPEC (outdoor play envoirment categories) kan användas för att identifiera möjligheter, utmaningar samt utvecklingsområden på de yngsta barnens förskolegård. De frågeställningar vi utgår ifrån är: Vad anser pedagogerna vara möjligheter och utmaningar med sin förskolegård? Vilka likheter och skillnader går att identifiera mellan pedagogernas uppfattningar om förskolegården och uppmätt OPEC- värde? Hur skiljer sig uppfattningarna om förskolegården bland pedagogerna? Som teoretisk grund för studien ligger miljöpsykologi och ett sociokulturellt perspektiv, där begreppen affordance och artefakter är centrala. Som metod för att få svar på frågeställningarna har OPEC-mätningar genomförts på två förskolegårdar samt intervjuer av pedagoger som arbetar med de yngsta barnen på dessa förskolegårdar.   Resultatet visar att de yngsta barnens förskolegård kan erbjuda olika möjligheter, både utifrån yttre omständigheter men även utifrån hur pedagogerna väljer att utforma och arbeta med utomhusmiljön. På olika gårdar finns olika utmaningar, men ett gemensamt tema är att det kan vara svårt att anpassa gården för de yngsta utan att det påverkar de äldre barnens lek. Bedömningsverktyget OPECs kategorier för miljövärdering stämde endast till viss del överens med pedagogernas uppfattningar om förskolegården. Resultatet tyder på att OPEC i sig självt inte bör användas för att bedöma kvalitén på de yngsta barnens förskolegård, eller för att identifiera möjligheter, utmaningar och utvecklingsområden.

Forskningsfråga: • Vilka utmaningar uppstår under tillväxten? o Går det att påvisa en interaktion mellan entreprenörers utmaningar under tillväxtperioden? Syfte: Syftet med denna studie är att studera samspelet mellan entreprenörers utmaningar vid tillväxten. Genom att identifiera entreprenörernas utmaningar under tillväxten önskar forskaren att kunna skapa en ökad medvetenhet hos blivande entreprenörer. Metod: Kvalitativ metod samt semistrukturerade intervjuer med entreprenörer. Sammanfattning: Entreprenören hjälper ekonomin i samhället genom att skapa nya arbeten samt utveckling av nya produkter och tjänster (Landström, 2005). Entreprenören är en av de betydelsefulla resurserna att studera inom de företag som har lyckats att växa. Vilket gör att utmaningarna för entreprenörerna sätts i fokus. Forskare har länge försökt förstå fenomenet entreprenörskap och tillväxt genom att studera framgångsrika entreprenörer. Denna studie kommer att undersöka samspelet mellan entreprenörers utmaningar under tillväxten, dvs. ett försök att bidra till en mer tydlighet kring att förespå utmaningar för nya entreprenörer.

Programmering är en ny del av den svenska läroplanen. Den här studien syftar till att skapa en medvetenhet om svenska lärares förutsättningar att bedriva programmeringsundervisning på lågstadiet. Studien genomfördes i december 2018 i form av en enkätundersökning som delades i slutna lärargrupper på Facebook. Resultatet av studien analyserades ur ett ramfaktorteoretiskt perspektiv för att belysa de utmaningar svenska lärare upplever vad gäller programmering på lågstadiet. Ramfaktorteorin handlar kort sagt om faktorer som påverkar undervisningen men som står utanför lärandeprocessen. Ur de utmaningar som framkom i enkätundersökningen identifierades det fem ramfaktorer som begränsar undervisningen i programmering. De fem ramfaktorerna är: kunskap, tid, resurser, teknik och strategier. Studien är baserad på ett mindre urval av svenska lärares situationer vad gäller programmeringsundervisning och indikerar därmed att fler undersökningar bör genomföras på området.

No description available.