The aim of this survey is to examine if female leaders develop through challenges in work life. It will also examine which learning theories that can be identified when they meet challenges. The survey is written from a workplace learning perspective.This qualitative survey is based on six interviews with female leaders in various business categories and the result is analyzed with a method described in Kvale (2014). This method is based on analysis from current studies and theories.Among other things this survey reveals that female leaders develop through challenges in work life. This survey also shows that the female leaders are learning through experience and social participation. How they learn depends on which challenge they meet and their individual skills.

I detta examensarbete undersöks normbildande och reproducering av normer i samband med bilder i läromedel som används av modersmålslärare i Eskilstuna Kommun. Arbetet bygger på problematiken att stereotyper och reproducering av normer är vanligt förkommande i läromedlen samt att lärarnas brist på tid och möjlighet att granska läromedlen normkritiskt. Syftet med arbetet är att formge ett gestaltningsförslag till ett illustrerat hjälpmedel för normkritisk granskning av läromedel till vilket modersmålslärarna i Eskilstuna är målgrupp. Teori-och metod- val samt gestaltningsarbete utgår från frågeställningar om vilka normer som är vanligast förekommande i sagda läromedel, vilka av dessa som bör behandlas i detta arbete samt hur materialets karaktärer bör illustreras baserat på retorik, kogni- tionsvetenskap och normkritiskt perspektiv. Resultat av de litteraturstudier, kvalita- tiva intervjuer, expertintervju och analyser av läromedel som utförts presenteras och diskuteras. Baserat på dessa resultat har ett gestaltningsarbete utförts och ett gestaltningsförslag har tagits fram. Arbetet avslutas med metodkritik, en diskussionsdel där frågeställningar besvaras, gestaltningsarbetet diskuteras och en slutsats levereras. / In this thesis, the formation and reproduction of norms in connection with pictures from teaching materials used by teachers in native languages in Eskilstuna Municipality, are researched. The thesis is based on the complex of problems that stereotypes and reproduction of norms are common in the teaching materials and the teachers lack time and possibilities to review the materials with a perspective of norm criticism. The thesis objective is to design a draft of a material from which the teachers can be supported when they are reviewing their teaching materials. The choice of theories and methods and design choices are based on questions about which norms are most common in the teaching materials, which of those should be considered in this thesis and how the materials characters should be illustrated based on rhetoric and cognition theories and a perspective of norm criticism. The results of literature studies, interviews and analyzes of teaching materials is presented and discussed. A design draft has been produced based on these results. Wrapping up the thesis is criticism of methods, a discussion which contains the answering of the question formulations and criticism of the design and lastly a con clusion is delivered.

<p>Studiens syfte var att undersöka om det sker en social desirability effekt vid självskatting av egenskaper som beskriver manliga och kvinnliga stereotyper när dessa egenskaper framhävs positivt. Studien ämnade ytterligare undersöka om män och kvinnor skiljer sig åt i social desirability. Ett experiment utfördes där försökspersonerna slumpvis fördelades över en kontrollbetingelse och två experimentbetingelser. Den ena experimentbetingelsen tilldelades en kvinnlig manipulation där kvinnliga stereotyper framhävdes positivt medan den andra experimentbetingelsen tilldelades en manlig manipulation där manliga stereotyper framhävdes positivt. Kontrollbetingelsen tilldelades ingen manipulation. Därefter fick försökspersonerna skatta sig själva på påståenden i en enkät som beskrev de könstereotyperna som angivits i de båda manipulationerna. Ingen social desirability effekt uppvisades i resultatet.</p>

Studiens syfte var att undersöka om det sker en social desirability effekt vid självskatting av egenskaper som beskriver manliga och kvinnliga stereotyper när dessa egenskaper framhävs positivt. Studien ämnade ytterligare undersöka om män och kvinnor skiljer sig åt i social desirability. Ett experiment utfördes där försökspersonerna slumpvis fördelades över en kontrollbetingelse och två experimentbetingelser. Den ena experimentbetingelsen tilldelades en kvinnlig manipulation där kvinnliga stereotyper framhävdes positivt medan den andra experimentbetingelsen tilldelades en manlig manipulation där manliga stereotyper framhävdes positivt. Kontrollbetingelsen tilldelades ingen manipulation. Därefter fick försökspersonerna skatta sig själva på påståenden i en enkät som beskrev de könstereotyperna som angivits i de båda manipulationerna. Ingen social desirability effekt uppvisades i resultatet.

Autism Spectrum Disorder (ASD) is a neuro-developmental diagnosis that occurs around four times more often in males compared to females. Most of what is known about ASD, as well as diagnostic criteria and screening tools are therefore based on male expressions. Little is known if females differ from males and how female specific expressions of ASD looks like. The aim of this study is therefore to investigate the explanations of the male bias and increase the understanding of these sex differences and female expressions of ASD. My research provides a systematic review of 35 articles that has examined these areas. By conducting a thematic analysis I found that females and males diagnosed with ASD in general show similar expressions but that there is small evidence for female specific expressions. By using the theory of gender stereotyping I am discussing these results and argue that research in the area is caught in a looping effect. The reviewed articles use predominantly male samples while researching sex differences and are therefore reproducing the male bias. Because the stereotypical male expressions persist, females need to express more severe symptoms in order to be detected and correctly diagnosed. I suggest that by increasing the number of female participants in research, the female expression of ASD will be better understood which can aid social workers to detect and provide adequate support and interventions for females. / Autismspektrumtillstånd (AST) är en utvecklingsrelaterad neuro-diagnos som förekommer fyra gånger så ofta hos män som hos kvinnor. Det mesta av den nuvarande kunskapen om ASD samt diagnoskriterier och screening-verktyg är därför baserade på manliga uttryck. Huruvida kvinnor skiljer sig från män och hur kvinnliga uttryck ser ut är fortfarande relativt outforskat. Min studies syfte är att undersöka den manliga snedfördelningen som finns i diagnosen för att öka förståelsen för könsskillnader och kvinnliga ASD uttryck. Detta sker genom en systematisk forskningsöversikt av 35 artiklar som avhandlar nämnda områden. Genom att genomföra en tematisk analys fann jag att kvinnor och män överlag uppvisar liknande uttryck men att det trots det finns bevis för vissa kvinnospecifika uttryck. Jag belyser dessa resultat vidare genom en teori om könsstereotyper och argumenterar för att forskningen på området är fast i en looping-effekt. Då de granskade artiklarna använder övervägande manliga forskningsobjekt när de utforskar könsskillnader så återskapas den manliga snedfördelningen. På grund av detta så fortlever den stereotypiska manliga bilden vilket gör att kvinnor behöver uppvisa starkare symptom för att bli upptäckta och få en korrekt diagnos. Jag föreslår därför att forskningen ökar antalet kvinnliga deltagare så att kvinnliga ASD-uttryck kan bli bättre förstådda vilket kan hjälpa professionella i socialt arbete and enklare upptäcka och bistå med adekvata interventioner och stödprogram för dessa kvinnor.

Denna uppsats har skapats med syftet att undersöka och jämföra skildringen av stereotypen the final girl i filmerna The Texas Chain Saw Massacre (1974) och The Texas Chainsaw Massacre (2003), med utgångspunkt i teori om genusrepresentation och slasherfilmstereotyper. För detta använde undersökningen en komparativ metod i form av en filmsemiotisk analys. Metoden utformades också för att särskilt avläsa karaktärers beteende och agerande. För att stärka undersökningen har analys – och resultatdelen grundats på teori om stereotyper, slasherfilmer, och genusrepresentation, med särskild hänvisning till Carol J. Clovers uppsats: Her Body, Himself (1987). Undersökningens resultat påvisade att filmernas skildring och representation av stereotypen hanteras olika, där den senare nämna filmen skildras som mer stereotypisk enligt sin representation. Detta kan ha berott på det stora tidsspannet mellan filmerna, och de feministiska rörelser som har påverkat filmindustrin under denna tid. / The purpose of this essay was to examine and compare the portrayal of the final girl stereotype in The Texas Chain Saw Massacre (1974) and The Texas Chainsaw Massacre (2003), based on literature about gender representation and slasher movie stereotypes. To achieve the purpose of the study, a comparative method was used in the form of a film semiotic analysis. This method was also purposefully adjusted for analyzing the representation of a character’s manners and behavior. To strengthen the analysis, theoretical approaches about stereotypes, slasher movies, and gender representation was used, with special reference to Carol J. Clovers essay: Her Body, Himself (1978). The result proved that the stereotype was portrayed differently in both movies, and that the latter mentioned one included a stronger and more obvious stereotypical representation. This outcome may have been affected by the large time-gap between the two movies, as well as the feminist movements that had influence on the movie industry during the time of their respective productions.