Denna studie är riktad till verksamma lärare och lärarstudenter för att uppmärksamma utmaningar som kan uppstå i religionsundervisningen med mångfald, och inspirera till olika didaktiska perspektiv som bemöter utmaningarna. Syftet med denna kunskapsöversikt är att undersöka utmaningarna som behandlats inom forskning i samband med religionsundervisningen i ett mångkulturellt klassrum, med målet att undersöka möjliga alternativ som tidigare forskning anser kan bemöta och hantera de utmaningarna som uppstår. Denna kunskapsöversikt kommer att besvara frågeställningarna: - Vad säger forskningen om vilka utmaningar lärare möter i religionsundervisningen, i ett mångkulturellt klassrum? - Hur kan lärare bemöta dessa utmaningar, enligt forskning. Metoden som användes är en systematisk litteraturstudie där vi analyserat flertalet vetenskapliga artiklar, rapporter och avhandlingar genom sökningar i olika databaser för att besvara studiens syfte och frågeställningar. Utifrån vårt resultat av de vetenskapliga artiklarna och tidigare forskning kan vi se att läraren kan uppleva flera olika utmaningar inom religionsundervisningen i ett mångkulturellt klassrum. Enligt vår slutsats kan utmaningarna bestå av en rad olika faktorer, där elevens kulturella bakgrund och syn på religionen är en av de faktorerna, samtidigt som en lärares kompetens inom interkulturell pedagogik också spelar en avgörande roll i hanteringen av de utmaningarna som kan uppstå. Vilket kan gynna oss i vår framtida yrkesroll som religionslärare, då vi genom denna kunskapsöversikt skapar en medvetenhet om de utmaningar som kan uppstå inom religionsundervisningen, samt ger förslag på hur läraren kan hantera dessa utmaningar så att undervisningen anpassas till alla elever.

Undervisningsformen samhällsfrågor med naturvetenskapligt innehåll (SNI) har visat lovande resultat vad gäller att höja elevers prestationer och motivation för naturvetenskapliga ämnen. Däremot presenterar litteraturen att bedömningen av elevers kunskaper vid SNI undervisningen, är en utmanande del för läraren I litteraturen framgår inte konkret vad utmaningen innebär. Syftet med undersökningen är att få mer kunskap om de erfarenheter och åsikter lärare i naturvetenskap, som använder SNI, har genom intervjuer. För att svara på forskningsfrågorna intervjuades fyra gymnasielärare i naturvetenskap om deras uppfattning och synpunkter angående de utmaningar och möjligheter de upplevt vid bedömning inom SNI. Som stöd i intervjuerna utvecklades en intervjuguide med hjälp av lärardiskussion om bedömning i SNI-undervisning. Det visade sig att den svåraste utmaningen för lärare var att hantera den subjektiva aspekten av SNI. De delar som förenklade bedömningen var: Öva eleverna (på SNI), planera inför bedömning, tydliggör kunskapskraven samt (använd) kollegialt stöd.

No description available.

Bakgrund: Psykossjukdom är en svår sjukdom som kräver en komplex omvårdnad och skapar många olika utmaningar som vanföreställningar, hallucinationer och osammanhängande tal där tillståndet förekommer i episoder. För att personer med psykossjukdom ska kunna uppnå en personcentrerad vård krävs det att sjuksköterskan har en god självkännedom, kunskap om olika symtom och ett gott bemötande. Syfte: Syftet var att undersöka vilka utmaningar sjuksköterskan ställs inför i mötet med personer med psykossjukdom. Metod: Allmän litteraturstudie med kvalitativ ansats baserad på tio artiklar. Resultat: Studien resulterar i tre kategorier: Sjuksköterskans känsla av otillräcklighet, skapa relationer och förtroende samt kunskap och färdigheter. Samtliga kategorier beskrev vilka utmaningar sjuksköterskan ställs inför och hur det i sin tur påverkar hälso- och sjukvården för personer med psykossjukdom. Slutsats: Sjuksköterskan möter dagligen många olika personer med diverse sjukdomar och tillstånd inom området för psykossjukdomar. Det innebär att sjuksköterskan ställs infor många olika utmaningar kring bemötande för dessa personer. Aspekten självkännedom och hur personcentrerad vård ska kunna tillgodoses är viktigt för sjuksköterskan att erhålla vid mötet med personer med psykossjukdom. Utmaningar i form av kunskapsbrist och ett tidsbegränsat arbete påverkar den vård som bedrivs och ställer sjuksköterskan inför många svårigheter i sammanhanget. Känslan av att inte räck till som sjuksköterska beskrevs hos många som en stor utmaning.

Syftet med den här studien är att undersöka vilka ämnesmässiga och pedagogiska utmaningar som väntar den lärare som ska undervisa nyanlända elever i engelskämnet. Studiens bakgrund presenterar viktiga begrepp inom området för studien, som exempelvis definitionen av nyanlända, innebörden av tvåspråkighet och flerspråkighet samt kodväxling och transspråkande. Tidigare forskning visar fördelar för en metalingvistisk medvetenhet vid språkinlärning och begreppen vardagsspråk och kunskapsspråk står i fokus. Studiens teoretiska ram grundar sig i det sociokulturella perspektivet som handlar om att människor lär tillsammans och av varandra, samt behaviorismen och audiolinguismen som handlar om imitation och förstärkning. Med hjälp av semistrukturerade intervjuer med fyra lärare som undervisar i årskurs 4–6 har studiens data kunnat samlas in. Den insamlade datan har systematiskt analyserats utifrån studiens frågeställningar och resulterade i olika svarskategorier; vilka erfarenheter lärare har av att arbeta med nyanlända i engelskundervisningen, vilka utmaningar lärarna upplever i samband med undervisningen samt vilka arbetssätt lärare använder sig av i undervisningen. Utifrån intervjuerna kan slutsatsen dras att erfarenheterna av att arbeta med nyanlända i engelskundervisningen varierar och att den största utmaningen är språkförmågan hos eleverna. Samtliga lärare beskrev bland annat att skrivningen och läsningen är en utmaning hos eleverna. Det arbetssätt samtliga lärare beskrev som framgångsrikt inom engelskundervisningen med nyanlända är visuellt stöd i form av bilder.

Syftet med studien var att undersöka och få en djupare förståelse för övergången från att driva projekt utan en specifik styrningsmodell till att börja använda ett gemensamt styrningsverktyg. En kvalitativ fallstudie baserad på semistrukturerade intervjuer användes för att få förståelse för utmaningarna som upplevdes av projektledare i det sättet de driver projekt och deras försök att driva projekt på ett mer strukturerat arbetssätt. Ett allmännyttigt bostadsbolag i Mellansverige, som driver tiotal verksamhetsutvecklings och sociala projekt utan någon specifik styrmodell, med totalt åtta deltagare var objekt till fallstudien. Intervjumaterialet bearbetades via en tematisk analys och genererade tre teman. Samtliga teman tydde på att respondenterna upplever en del utmaningar och brister och uttrycker behov för att förbättra sättet de driver projekt. Dessa teman och förbättringsområden är: Vem gör vad? Problemet är stuprörtänket och vad är det man vill uppnå med projektet? Slutsatsen är att projektverksamheten i fallföretaget brister i avseende som gäller beställning och överlämning av projekt, förankring och kommunikation i företaget och beställarkompetens. Dessa förbättringsområden behöver utvecklas för att effektivisera projektverksamheten.

Enlig Läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet (rev. 2019, s.6) ska skolan utgå från elevers erfarenhet i sin undervisning. Syftet med denna studie är att undersöka vilka utmaningar som finns inom religionsundervisningen i svenska skolor ur ett lärarperspektiv i årskurs F-3. I vår studie har vi valt att fokusera på vilka utmaningar lärarna möter i ett mångkulturellt klassrum samt hur dessa utmaningar bemöts. För att uppfylla syftet har vi valt följande frågeställningar: Vilka arbetssätt använder lärarna sig av i arbetet med att bemöta utmaningar i religionsundervisningen? Hur påverkar ett mångkulturellt klassrum de utmaningar som kan uppkomma. Vi har använt oss av kvalitativa semistrukturerade intervjuer i vår studie. Vi intervjuade sex lärare från sex olika skolor. Intervjuerna har analyserats med hjälp av tematisk analys. Resultatet i studien visar att alla lärarna använder sig av elevernas egna erfarenheter och kunskaper som resurser på olika sätt, till exempel när en elev har specifika kunskaper om en religion men läraren har inte det. Lärarna tycker det finns många fördelar med ett mångkulturellt klassrum. En fördel är att det blir naturliga diskussioner då många av eleverna är troende. Alla lärarna använder sig av filmer, bilder och texter i sin religionsundervisning på olika sätt. Lärarna är eniga om att det bästa sättet att bemöta utmaningar i den mångkulturella religionsundervisningen är med hjälp av olika läromedel. Studiens resultat diskuteras i förhållande till ett intersektionellt perspektiv med fokus på religion.

Studiens syfte var att undersöka hur åtta förskollärare beskriver sitt förhållningssätt till alla barn för att ge dem möjligheter till att utveckla sitt lärande, samt vilken betydelse förhållningssättet har för barnen. Studien utgår ifrån en kvalitativ forskningsansats, där den valda metoden var att genomföra åtta semistrukturerade intervjuer. Resultatet tematiserades och analyserades med stöd av det sociokulturella perspektivet. Resultatet visade att förskollärarna behöver tänka på hur de agerar i barngruppen för att alla barn ska få en likvärdig utbildning. Studiens slutsats synliggör att förskollärarens förhållningssätt är betydelsefullt för barnens utveckling och lärande, men att de behöver förhålla sig till och bemöta barnen genom att vara stöttande, näravarande, utmanande samt se varje barn som kompetetna individer.

Det svenska samhället har varit och är i ständig förändring. I och med detta krävs det även av sjukvården att följa med i denna utveckling. Den prehospitala vården är inget undantag. Bland annat har metoder för hur mötet med patienter bör gå till kontinuerligt utvecklats för att säkra en god och säker vård. En god kommunikation är här en grundförutsättning. Dagens multikulturella samhälle kan medföra kommunikativa utmaningar för den prehospitala vården Syftet med denna studie var att belysa kommunikationens betydelse i det prehospitala mötet med patienter med språkbristningar, och/eller ett annat kulturellt beteende. Metoden som användes var en litteraturstudie. En sökning efter vetenskapliga artiklar i medicinska databasen Pubmed genomfördes, och de artiklar som författarna ansåg svarade mot studiens syfte togs med i studien. Artiklarna analyserades därefter för att urskilja särskilda teman och kategorier. Litteraturstudien resulterade i totalt 16 stycken artiklar att analysera. De kategorier (och underkategorier) som framkom var; Upplevda utmaningar (språkbarriärer och kulturella skillnader), Effekterna (medicinska konsekvenser, tidsaspekter och förtroende för vården) och Strategier (befintliga strategier och föreslagna strategier). Slutsatsen var att den prehospitala kommunikationen möter dagliga utmaningar. De språkliga och kulturella barriärerna är bland de mest utmanande, då de kan vara både tidskrävande och medföra medicinska konsekvenser. Det finns strategier för att möta dessa utmaningar, och fler metoder föreslogs kunna användas. God kommunikation anses vara nödvändig för att effektivt vårda en patient, och för att ge denne en erfarenhet av att vården är trygg och pålitlig. Ambulanspersonal bör vara medvetna om att dessa utmaningar existerar, för att kunna möta våra patienter med förtroende.

Tillväxt på en arbetsplats har stor påverkan på organisationen i fråga, det har också stor inverkan på medarbetaren inom den. Tidigare forskning kring tillväxt fokuserar till stor del mot organisationen eller ledaren. Forskning tyder dock på att företag har kraftig påverkan på medarbetarnas hälsa, trivsel och generella lycka. Medarbetaren kan visa starkt motstånd till förändring som kan äventyra den anställdes identitet och tillhörighet på arbetsplatsen. Därför är syftet med studien att bidra med förståelse kring medarbetarnas utmaningar under en organisatorisk tillväxtfas, när små företag växer och blir större. Det empiriska materialet har samlats in genom semistrukturerade intervjuer med fyra anonyma intervjupersoner. Urvalet av intervjupersonerna har skett med kriterier att samtliga tillhör eller har tillhört ett företag som genomgått en tillväxtfas, samt tillhör eller har tillhört ett småföretag som vuxit till ett medelstort företag. Det empiriska avsnittet presenteras i form av narrativa berättelser för att skapa nyans och god förståelse för intervjupersonerna och dess upplevelser.  Den teoretiska referensramen har sin grund i fyra områden som företrädesvis fokuserar på: tillväxt, medarbetarens uppfattning av tillväxt, individens uppfattning av tid och dess betydelse samt medarbetarens identitet under tillväxt. Den teoretiska referensramen har använts som stöd till det empiriska materialet för att komma fram till en slutsats.  Det empiriska materialet och den teoretiska referensramen har analyserats och med hjälp av detta har slutsatser dragits. En tillväxtprocess bidrar till en enorm förändring för den enskilde individen. Dessa förändringar är i många fall utanför individens kontroll. Personlighet, uppfattning av tid, förväntningar, tidigare arbetssätt och många fler faktorer påverkar hur medarbetaren uppfattar tillväxten.