SSBI-verktygen möjliggör att flytta framtagningen av rapporter och analyser av affärsdata från IT-avdelningen till användarna. SSBI svarar mot ett behov av att snabbare skapa rapporter och analyser för att ta affärskritiska beslut. Med en SSBI-implementation finns det ett antal utmaningar som behöver hanteras. Syftet med studien är att skapa förståelse för hur utmaningar relaterade till SSBI-implementationer hanteras, för att möjliggöra en lyckad implementation. Det leder till frågeställningen: Hur hanteras utmaningar relaterade till SSBI- implementationer? För att skapa förståelse för hur utmaningarna hanterats valde vi en kvalitativ metod där vi tolkat konsulters utsagor. Studien utgår från ett konsultperspektiv eftersom konsulterna har erfarenhet kring kundprojekt, som involverar såväl nykomlingar till erfarna BI- organisationer. I slutsatsen presenterar vi tre grupper av angreppssätt för hur utmaningarna hanteras, för att lyckas med SSBI-implementeringar. / The SSBI tools enable the production of reports and analyzes of business data from the IT department to be transferred to the users. SSBI is developed to satisfy a demand to be able to create fast reports and analyzes, to make business driven decisions. With a SSBI implementation, there are a number of challenges that need to be managed. The aim of the study is to identify how challenges related to SSBI implementations are managed, which enable successful implementation. This leads to the question: How are challenges related to SSBI implementations managed? To gain an understanding of how the challenges have been managed, we chose a qualitative method to interpreted consultants' statements. The study is based on a consulting perspective, since the consultants have experience of customer projects, which involve both newcomers and experienced BI organizations. In the conclusion, we present three groups of approaches of how challenges are managed to succeed with SSBI- implementations.

Syfte med studien var att undersöka förskollärares erfarenheter kring möjligheter och utmaningar i arbetet med barns språkutveckling på både mångkulturella och icke mångkulturella förskolor. För att få in material till studien utfördes åtta kvalitativa intervjuer med verksamma förskollärare. Ramfaktorteorin så som den har utvecklats av Roar Pettersen (2008) ligger till grund för studien och den förklarar olika ramar och handlingsutrymmen som förskolans verksamhet har. Dessa ramar och handlingsutrymmen utgör både hinder och möjligheter för förskollärarna att utföra ett arbete enligt läroplanens riktlinjer. Ramfaktorteorin kopplades samman med de utmaningar och möjligheter som beskrevs i förskollärarnas utsagor. Utmaningarna som ofta uppstod i arbetet var de stora barngrupperna, barn med annat modersmål, ekonomiska resurser samt tidsbrist. Trots olika hinder beskrev förskollärarna olika idéer med reflexivitet och kreativitet som kan utveckla handlingsutrymmet. Dock finns det en gräns för hur mycket de kan göra själva och upplever att den gränsen påverkas av att den absoluta ramen blir allt mindre.

No description available.

Historiska talsystem är sedan den nya läroplanen trädde i kraft 2011 en del av kursplanen i matematik. Det betyder i sin tur att läromedel som har för avsikt att spegla kursplanen i matematik säkerligen kommer ha uppgifter relaterade till exempelvis det babyloniska talsystemet eller det egyptiska talsystemet för att nämna ett par. Den här läromedelsanalysen har för avsikt att utforska just den här typen av uppgifter. Vad är utmaningen i uppgifterna? Hur kan dessa uppgifter utveckla elevers matematiska förmågor? Dessa två frågor är utgångspunkten för den här studien. Genom att kvalitativt undersöka fyra läromedel för årskurs 4 till 6 presenteras olika typer av uppgifter och vad de kan erbjuda elever gällande just utmaningar och matematiska förmågor.    Läromedlen som analyseras är fyra böcker som förekommer i svenska skolor; Pixel 5a, Eldorado 6b, Koll på matematik 6b samt Mera favoritmatematik 6a. Ett brett spann av uppgifter analyseras utifrån ett teoretiskt ramverk om konceptuella och kreativa utmaningar (Jäder, 2019; Lithner, 2008). I läromedlen finns det många liknande uppgifter men också många som skiljer sig åt vilket öppnar upp för olika typer av både konceptuella och kreativa utmaningar. Olika typer av uppgifter gör också att olika förmågor kan utvecklas. Vissa uppgifter har både potentialen att utmana elever konceptuellt och/eller kreativt, men också potentialen att utveckla de matematiska förmågorna. Den avgörande faktorn för huruvida de olika matematiska förmågorna kan utvecklas är oftast mängden information eller instruktioner som eleven ges av läromedlet. / Historical number systems are since 2011, when the new curriculum was introduced, part of the mathematical subject. That means that educational mathematical workbooks that intend to contain what is in the course plan surely will include tasks related to the Babylonian or the Egyptian number systems, for instance. The purpose of this analysis is to explore tasks of this subject. What is the challenge of these tasks? How can these tasks develop the mathematical skills of pupils? These are the two questions this study seeks to answer. Through a qualitative analysis of four different workbooks for year 4 to 6, various tasks are presented in terms of challenges and possibilities.   The four analysed workbooks are all used in Swedish schools; Pixel 5a, Eldorado 6b, Koll på matematik 6b (Understanding mathematics) and Mera favoritmatematik 6a (More favorite mathematics). A wide range of tasks are analysed with a theoretical framework concerning conceptual and creative challenges (Jäder, 2019; Lithner, 2008). There are many similar tasks but also many different and unique ones which allows for different kinds of challenges and possibilities to develop mathematical skills. Some tasks have the potential to both challenge students conceptually and/or creatively but also develop their mathematical skills. The deciding factor whether a task has the potential to develop students’ mathematical skills is usually the amount of information or instructions provided by the workbook.

Övervikt är ett globalt växande hälsoproblem som under kort tid ökat markant. Detta medför att sjuksköterskor utsätts för nya komplexa utmaningar i mötet med överviktiga personer. Trots att övervikt har blivit allt mer vanligare förekommer det stigmatisering, negativa attityder och fördomar mot överviktiga personer. Enligt hälso- och sjukvårdslagen ska alla människor behandlas med respekt och lika värde för den enskilda människans värdighet. Syftet med litteraturöversikten var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att möta personer med övervikt. En kvalitativ design utformade arbetet där en induktiv ansats användes. Tio artiklar valdes ut för analys, där samtliga genomgick Jönköpings Hälsohögskolas kvalitetsgranskningsprotokoll och analyserades med hjälp av Fribergs femstegsmodell. I resultatet framkom det att sjuksköterskors erfarenheter av att möta personer med övervikt påverkade arbetsmiljön samt vårdrelationen. En av slutsatserna är att överviktiga personer har en negativ påverkan på sjuksköterskors arbetsmiljö, då utrustningen inte är anpassad utefter överviktiga personer. Den andra slutsatsen är att vårdrelationen mellan sjuksköterskor och överviktiga personer är svårhanterliga, då personer med övervikt och sjuksköterskor inte visar ömsesidig förtroende till varandra.

Inledning Under de senaste åren har digitaliseringen fått alltmer plats i samhället och idag är digitala verktyg och IKT en del av vår vardag. I samband med digitaliseringen har läroplan för förskolan reviderats. Den 1 Juli 2019 ska förskolan börja arbeta med den senaste revideringen Lpfö 18. Digitala verktyg används i förskolan av både vuxna och barn. Utifrån mina egna erfarenheter vid VFU (verksamhetsförlagd utbildning) och arbete i förskolan har det varit en stor variation av användandet med digitala verktyg i verksamheten. Därför är kunskapsområdet digitala verktyg relevant att undersöka mer om för att få nya perspektiv av den nuvarande verksamheten i förskolan. Därmed kommer den här studien att undersöka vad förskollärare har för förhållningssätt kring digitala verktyg i undervisningen. Syfte Syftet med studien är att undersöka vad förskollärare har för förhållningssätt kring digitala verktygs inverkan på undervisningen. För att besvara studiens syfte har följande frågeställningar använts: 1. Hur tänker förskollärare kring den reviderade läroplanen Lpfö 18 och förändringarna kring digital kompetens? 2. Hur tror förskollärare att digitala verktyg kan användas i undervisningen?3. Vilka utmaningar ser förskollärare i samband med digitala verktyg i undervisningen? Metod Den metod som ligger till grund i studien är kvalitativ metod och intervjuer. Det är förskollärare som blir intervjuade genom muntliga och datorstödda intervjuer. Vid de datorstödda intervjuerna har informanterna fått information om undersökningen digitalt via epost och skrivit ner sina svar på frågorna i intervjuguiden som dom sedan skickat iväg via epost. Resultat Sammanfattningsvis gav intervjuerna ett resultat som visar att digitala verktyg används i undervisningen och det verktyget som används mestadels var Ipad. Utifrån resultatet visar det sig att alla informanter har ett positivt förhållningssätt till digitala verktyg. Det framkom också att förskollärarna anser att digital kompetens i Lpfö 18 är relevant att lyfta i och med digitaliseringen i samhället. Vidare i intervjusvaren beskrivs hur förskollärare tror att digitala verktyg kan användas i undervisningen. Det är att verktygen kan fånga barns intresse men behöver användas med ett pedagogiskt syfte. Det framkom också i svaren att barn ska producera och inte konsumera verktygen i förskolan. Avslutningsvis visar resultatet att informanterna ser utmaningar med digitala verktyg i undervisningen. Där beskrivs bland annat att mer personal och ekonomi hade gett fler möjligheter med verktygen.

Sedan 1969 har identitet och livsfrågor varit en av fyra underrubriker i det centrala innehållet för religionskunskap i årskurs 4–6. Trots 50 år i läroplanen har lärare skilda uppfattningar om hur undervisningen kring identitet och livsfrågor ska utformas. Syftet med litteraturstudien är att beskriva hur lärare skulle kunna arbeta, samt de utmaningar som de möter, med identitet och livsfrågor i religionsundervisningen för årskurs 4–6 enligt aktuell forskning. I denna litteraturstudie har tidigare forskning i ämnet sammanställts och analyserats utifrån olika inklusionskriterier, så som exempelvis forskning riktat mot den svenska skolan och religionskunskap. Det analyserade materialet är till övervägande del svensk forskning där författarna är endera forskare inom områdena för didaktik och religion eller undervisande lärare inom religionskunskap.   I resultatet beskrivs flera framgångsrika arbetssätt för att lyfta identitet och livsfrågor i klassrummet, exempelvis genom att arbeta med populärkultur. Det framkommer även att en av orsakerna till att lärare tycker det är svårt att undervisa om identitet och livsfrågor är på grund av bristande kunskaper om hur ämnet ska tas upp i undervisningen, då lärarutbildningen inte förbereder dem för detta. Utifrån symbolisk interaktionism och Erikssons interaktionsteori om identitetsutveckling diskuteras hur resultatet kan kopplas samman till vår framtida roll som religionslärare i årskurs 4–6. En slutsats som dras är att vidare forskning inom ämnet behövs för att genom undervisningen främja elevers identitetsutveckling.

Syftet med det här arbetet är att undersöka högstadie- och gymnasielärares användande av utomhuspedagogik i biologi och naturkunskap. Arbetet undersöker vad lärarna ser för mervärden och utmaningar med utomhuspedagogik samt hur samarbeten ser ut mellan biologi eller naturkunskap och idrottsämnets undervisning utomhus. För att få svar på frågorna genomfördes kvalitativa intervjuer med sju lärare som undervisade antingen i naturkunskap eller biologi på gymnasiet eller högstadiet. Resultatet visade att lärarna upplever ett flertal mervärden så som att eleverna får förståelse genom sammanhang, ökar sina prestationer på olika sätt samt att lärarna upplever förbättringar av det sociala klimatet till följd av undervisning utomhus. Lärarna möter även utmaningar i samband med utomhuspedagogiken. Organisatoriska hinder som tidsbrist och avstånd var de svårigheter som flest lärare upplevde. Som lösning på tidsproblemet samarbetar många av lärarna med idrott och hälsas undervisningen utomhus.

<p>Det finns en stor mängd ledarskapsteorier och ledarskapsutbildningar</p><p>vilka syftar till att främja ledarskapsutveckling. Forskning visar på</p><p>vikten av att dessa utbildningar integreras med ledarens behov.</p><p>Föreliggande studie är en pilotstudie som bygger på två genomförda</p><p>fokusgrupper. Syftet är att samla data om vilka utmaningar dagens</p><p>ledare upplever sig ha och vilka verktyg de behöver för att hantera</p><p>dessa. Resultaten analyserades och tre centrala teman framträdde:</p><p>utmaningar, verktyg och drivkrafter. Bland de tydligaste utmaningarna</p><p>för ledarskapet 2008 kan nämnas hanterandet av olika typer av</p><p>generationsaspekter, implementeringen av organisationsförändringar</p><p>och behovet av att kombinera olika typer av ledarskap. Viktiga</p><p>verktyg som diskuterades var bland annat mentorer, samt tydlighet och</p><p>hantering av konkreta tidstjuvar. Vidare forskning bör undersöka om</p><p>dessa resultat kan generaliseras om antalet fokusgrupper ökas, samt</p><p>närmare undersöka ledarskapets drivkrafter. Vidare forskning skulle</p><p>även kunna undersöka om en liknande fokusgruppsdesign kan</p><p>generera skräddarsydda ledarskapsutbildningar i syfte att matcha</p><p>innehållet med chefernas verkliga behov.</p>

Det finns en stor mängd ledarskapsteorier och ledarskapsutbildningar vilka syftar till att främja ledarskapsutveckling. Forskning visar på vikten av att dessa utbildningar integreras med ledarens behov. Föreliggande studie är en pilotstudie som bygger på två genomförda fokusgrupper. Syftet är att samla data om vilka utmaningar dagens ledare upplever sig ha och vilka verktyg de behöver för att hantera dessa. Resultaten analyserades och tre centrala teman framträdde: utmaningar, verktyg och drivkrafter. Bland de tydligaste utmaningarna för ledarskapet 2008 kan nämnas hanterandet av olika typer av generationsaspekter, implementeringen av organisationsförändringar och behovet av att kombinera olika typer av ledarskap. Viktiga verktyg som diskuterades var bland annat mentorer, samt tydlighet och hantering av konkreta tidstjuvar. Vidare forskning bör undersöka om dessa resultat kan generaliseras om antalet fokusgrupper ökas, samt närmare undersöka ledarskapets drivkrafter. Vidare forskning skulle även kunna undersöka om en liknande fokusgruppsdesign kan generera skräddarsydda ledarskapsutbildningar i syfte att matcha innehållet med chefernas verkliga behov.