Idag ser vi hur Generation Y (födda 1980-2000) är den generation som i störst utsträckning tar steget ut på arbetsmarknaden. Om ledare och följare inte lyckas bygga förståelse för generationsmässiga skillnader kan både tillfredsställelse och produktivitet i arbetet bli lidande. För att främja förståelse över generationsgränser syftar denna uppsats till att genom kvalitativ metod kartlägga medlemmar ur Generation Y:s ledarpreferenser utifrån vilka egenskaper, färdigheter och beteenden de uppfattar hos effektiva ledare. Studien baserar sig på två uppsättningar intervjuer, där den första var en inledande pilotstudie som genomfördes för att ta reda på vilka ledarkännetecken som skulle utforskas ingående i de djupgående intervjuerna. De kännetecken som ingår i de områden vi har utformat vårt teoretiska ramverk utifrån är: egenskaper, färdigheter och beteenden hos ledare. Vi har funnit åtta specifika ledarkännetecken som våra intervjupersoner tillhörande Generation Y såg hos effektiva ledare. Ledaregenskaperna var: beslutsamhet, ärlighet och integritet, självförtroende och intelligens. Ledarfärdigheterna var: tekniskt kunnande, social förmåga och kommunikation. Ledarbeteendena var: demokratiskt- och autokratiskt ledarskap. För att förklara skillnader och likheter i intervjupersoners preferenser av kännetecken använder vi oss av implicita ledarskapsteorier som söker ge en förklaring till hur människor uppfattar effektivt ledarskap. Även om ledarpreferenserna varierade till viss grad bland våra intervjupersoner tyder våra resultat på att ledares sociala förmågor värderas högst av de kännetecken som utforskats.

Trots att 40-talisterna går i pension har dagens unga chefer svårt att ta sig ut i arbetslivet med ledarskap som inriktning eftersom företagen efterfrågar personer med erfarenhet. Det är svårt att hävda sig för de unga cheferna trots att många har gått i pension. Forskning visar att entreprenörer mår bättre än anställda på företag. Arbetslösheten är dubbelt så hög bland unga än äldre och sannolikheten för att en person ska starta eget är två till tre gånger större om de har en egenföretagare till föräldrar. Hur blir unga uppmuntrade till att gå sin egen väg och välja entreprenörskap?Den här kandidatuppsatsen behandlar unga entreprenörer och deras syn på ledarskapsrollen. Syftet med studien är att studera ledaregenskaper hos tre unga entreprenörer med personalansvar. Författarna har definierat unga entreprenörer som egen företagare under 30 år.Utifrån en redogörelse av några utvalda och accepterade ledarskapsteorier har författarna utveckla en ledarskapsmodell vilken de har analyserat på de tre unga entreprenörerna. Framtagningen av den teoretiska referensramen började med en litteraturundersökning och en genomgång för att undersöka den befintliga informationen. Författarna upplevde ett gap i den akademiska litteraturen samt i den existerande forskningen.I skapandet av modellen började författarna med att plocka ut vad de ansåg vara grundpelarna i de presenterade teorierna och utifrån dem utvecklade de sin modell. Studien bygger på intervjuer med tre entreprenörer där modellen användes som ett analysverktyg på informanternas svar. Intervjuerna var strukturerade med ett frågeformulär bestående av öppna frågor.Empirin analyserades i jämförelse med teorin för att undersöka huruvida författarnas modell stämde in med verkligheten.Slutsatsen är att författarnas grundmodell är ett generellt analysverktyg vilken kan användas på alla unga entreprenörer dock behöver inte svaren bli samma. / Program: Kandidatutbildning i företagsekonomi

<p>Det finns en stor mängd ledarskapsteorier och ledarskapsutbildningar</p><p>vilka syftar till att främja ledarskapsutveckling. Forskning visar på</p><p>vikten av att dessa utbildningar integreras med ledarens behov.</p><p>Föreliggande studie är en pilotstudie som bygger på två genomförda</p><p>fokusgrupper. Syftet är att samla data om vilka utmaningar dagens</p><p>ledare upplever sig ha och vilka verktyg de behöver för att hantera</p><p>dessa. Resultaten analyserades och tre centrala teman framträdde:</p><p>utmaningar, verktyg och drivkrafter. Bland de tydligaste utmaningarna</p><p>för ledarskapet 2008 kan nämnas hanterandet av olika typer av</p><p>generationsaspekter, implementeringen av organisationsförändringar</p><p>och behovet av att kombinera olika typer av ledarskap. Viktiga</p><p>verktyg som diskuterades var bland annat mentorer, samt tydlighet och</p><p>hantering av konkreta tidstjuvar. Vidare forskning bör undersöka om</p><p>dessa resultat kan generaliseras om antalet fokusgrupper ökas, samt</p><p>närmare undersöka ledarskapets drivkrafter. Vidare forskning skulle</p><p>även kunna undersöka om en liknande fokusgruppsdesign kan</p><p>generera skräddarsydda ledarskapsutbildningar i syfte att matcha</p><p>innehållet med chefernas verkliga behov.</p>

Det finns en stor mängd ledarskapsteorier och ledarskapsutbildningar vilka syftar till att främja ledarskapsutveckling. Forskning visar på vikten av att dessa utbildningar integreras med ledarens behov. Föreliggande studie är en pilotstudie som bygger på två genomförda fokusgrupper. Syftet är att samla data om vilka utmaningar dagens ledare upplever sig ha och vilka verktyg de behöver för att hantera dessa. Resultaten analyserades och tre centrala teman framträdde: utmaningar, verktyg och drivkrafter. Bland de tydligaste utmaningarna för ledarskapet 2008 kan nämnas hanterandet av olika typer av generationsaspekter, implementeringen av organisationsförändringar och behovet av att kombinera olika typer av ledarskap. Viktiga verktyg som diskuterades var bland annat mentorer, samt tydlighet och hantering av konkreta tidstjuvar. Vidare forskning bör undersöka om dessa resultat kan generaliseras om antalet fokusgrupper ökas, samt närmare undersöka ledarskapets drivkrafter. Vidare forskning skulle även kunna undersöka om en liknande fokusgruppsdesign kan generera skräddarsydda ledarskapsutbildningar i syfte att matcha innehållet med chefernas verkliga behov.

Syftet med det här examensarbetet är att undersöka och försöka förstå ledarskap i klassrummet utifrån sex olika ledarskapsteorier. Inom tidigare forskning har det skett en viss utveckling där man från att kategoriserat ledarskapet inom tydliga ramar, istället börjat se ledarskapet utifrån den kontext där den befinner sig. Resultatet har blivit att man förespråkat ett situationsanpassat ledarskap.Utifrån frågeställningen Hur kan man förstå balansen mellan lärarens kontroll och elevernas självkontroll i två olika ämnen utifrån sex olika ledarskapsteorier? har fallstudie valts som metod. Med hjälp av videoobservationer och halvstrukturerade intervjuer har uppsatsskrivarna följt en musiklärare på gymnasieskolan i hans vardagliga arbete.Utifrån analysen av empirin blirarbetets slutsats att informantens ledarskap är i linje med olika ledarskapsteorier utifrån vilken situation han befinner sig i. Det går också att utläsa att informanten främst växlar mellan mycket hög grad av lärarstyre och mycket hög grad av elevkontroll, men att han inte lika ofta befinner sig i skalan däremellan. Uppsatsförfattarna argumenterar för att det kan bero antingen på en flexibel ledarstil hos informanten, eller att hans personliga ledarstil krockar med vad han anser vara ett korrekt ledarskap utifrån hans uppdrag.

Problemet med framgångsrikt ledarskap är av stor praktisk betydelse. Alltför ofta ställs man inför uppgiften att identifiera ett porträtt "av en ledare". När allt kommer omkring beror framgång för varje organisation på chefernas ledarskap, det vill säga ledare som sätter mål inom organisationen. Fortsatta studier av ledare/chefer tillåter utvecklandet av evidensbaserade riktlinjer vid bedömningar och valet av ”rätt” personer till tjänsterna. Denna typ av studier kan naturligtvis bidra till mycket mer, som till exempel att förbättra samarbetet mellan chefen och laget, att uppnå de uppsatta målen och att hjälpa till att växa till en framgångsrik organisation. Huvudtemat som intresserar mig i denna studie är porträttet av en kvinnlig ledare inom mansdominerade branscher. Under det senaste årtiondet har det blivit mer eller mindre trendigt med ämnet ledarskap och termen "framgångsrika ledare" används ofta i modern litteratur. Men en ingående analys av litteraturen, såväl den inhemska som utländska, visade en brist på kvinnliga ledares perspektiv i allmänhet och kvinnliga ledares egen syn på sin roll i manliga yrken i synnerhet. Av denna anledning fann jag att en grundlig undersökning och beskrivning av ämnesområdet är ett nödvändigt bidrag för forskningsområdet. I följande studie har jag valt att avgränsa mig till kvinnliga ledares perspektiv i mansdominerade branscher. De perspektiv och teorier som ligger till grund för analys är situationsanpassat ledarskap, “Contingency Theories” och ”Path-Goal Theory of Leadership”. Resultatet visade att det fanns betydelsefulla belägg och tydliga kontraster att tala om i termer av kvinnligt respektive manligt ledarskap i mansdominerade branscher. Det visade sig att könsskillnader i ledarskap var av betydelse för kvinnliga ledare i manliga yrken. Samtidigt som ledarskapsegenskaper verkar vara universella och betydelsen av individuella egenskaper verkar vara angelägna i frågan om gott ledarskap återstår det att fortsätta att undersöka könets betydelse för hur det påverkar kvinnor i mansdominerade branscher och i ledarroller utifrån andra synvinklar och frågeställningar, då det visar sig vara en viktig aspekt i ämnesområdet kvinnligt ledarskap.

Syftet med denna uppsats är att granska hur ledarskapet framställs i tidningar i samband med SM-slutspelet i ishockey 2004, samt jämföra tidningarnas bild av ishockeyledarskap med den bild som Riksidrottsförbundet och Svenska ishockeyförbundet ger i sina officiella idéprogram. Frågeställningen är: Hur framställs ledarskapet i olika medier? Stämmer massmedias bild av ledarskap överens med den som ishockeyn själva vill förmedla? Under SM-slutspelet får ishockeyn stor exponering i massmedia. De tidningar som vi har studerat ägnar flera sidor varje dag åt matcherna. SM-slutspelet i ishockey är ett forum med stor lyskraft. Många berörs av det som skrivs i samband med matcherna. Som exempel trycks Aftonbladet i ca.440 000 exemplar varje dag. Detta kan jämföras med idrottens styrdokument Idrotten vill som samanlagt tryckts i 10 000 exemplar. Idrotten vill och dess bild av ledarskap är ett dokument som bär tydliga spår av den svenska idrottens folkrörelserötter. Massmediernas bild av ledarskap grundar sig i huvudsak på den kommersialiserade verklighet som elitidrotten och medierna befinner sig i. I den verkligheten är förväntningarna på tränarens beteende vitt skild från idrottens styrdokument.

<p>Syftet med denna uppsats är att granska hur ledarskapet framställs i tidningar i samband med SM-slutspelet i ishockey 2004, samt jämföra tidningarnas bild av ishockeyledarskap med den bild som Riksidrottsförbundet och Svenska ishockeyförbundet ger i sina officiella idéprogram. Frågeställningen är: Hur framställs ledarskapet i olika medier? Stämmer massmedias bild av ledarskap överens med den som ishockeyn själva vill förmedla?</p><p>Under SM-slutspelet får ishockeyn stor exponering i massmedia. De tidningar som vi har studerat ägnar flera sidor varje dag åt matcherna. SM-slutspelet i ishockey är ett forum med stor lyskraft. Många berörs av det som skrivs i samband med matcherna. Som exempel trycks Aftonbladet i ca.440 000 exemplar varje dag. Detta kan jämföras med idrottens styrdokument Idrotten vill som samanlagt tryckts i 10 000 exemplar. Idrotten vill och dess bild av ledarskap är ett dokument som bär tydliga spår av den svenska idrottens folkrörelserötter. Massmediernas bild av ledarskap grundar sig i huvudsak på den kommersialiserade verklighet som elitidrotten och medierna befinner sig i. I den verkligheten är förväntningarna på tränarens beteende vitt skild från idrottens styrdokument.</p>

I denna studie fokuseras ledarskapets påverkan på generation Z:s arbetsmotivation. Denna generation börjar etablera sig på arbetsmarknaden, vilket betyder att ledarskapet inom organisationer påverkas. Därför undersöker jag i denna studie hur man som ledare kan motivera generation Z på bra vis. Med intervjuer som primärdata är syftet med studien att undersöka grunden till arbetsmotivation, både ur generation Z:s perspektiv samt ur ett ledarskapsperspektiv. Den empiriska studien kommer sedan att analyseras utifrån grundad teori, där Gioias metodologi tillämpas. Här genereras teori där även existerande teori används för att stärka, bekräfta och skapa nya hypoteser utifrån den aktuella forskningen.

On screen we can find different types of leadership styles and film has a great potential to influence our view on leadership. In this essay we have analyzed how the filmmakers have portrayed different leaders and styles in movies. Northouse defines leadership as a process in which an individual influences a group to achieve a common goal. He highlights that it is possible to define three different main perspectives of the concept, focus on the group process, focus on behavior and focus on personality. We wanted to analyze how and to which extent the leader communicates with the subordinates and what type of leader this makes them. By looking at organizational communication in the films we can contribute to media and communications research. Our main question is “How is the leadership portrayed in three big award-winning movies from the 2000s?”. The purpose of this study is to analyze how formal leaders and their leadership are portrayed in modern American movies. Big American movies have a large audience and therefore have big potential to affect our view on leadership. That's why it's relevant to analyze how movies portray leaders in different situations. We have used a qualitative content analysis method in our essay. This is because we have been striving to achieve a comprehensive description of the studied area. We have also used a semiotic analysis for the studied area. We have analyzed how the leaders talk, what they say and how they behave. We have come to the conclusion that leadership can look very different. Based on previous research and our analysis of the movies we have also come to the conclusion that communication is a very important part of a functioning leadership and an organization. The choice of semiotic resources such as gestures, words and symbols can affect the leadership. A leader does not always have to have a specific style, it's possible to adapt different styles to different situations and people and you can also use a mix of different traits from different styles. We have also realized that it is possible to develop and change the leadership to what suits the organization and to what the followers are motivated by. A certain leadership style may not work in one organization but work in another.