Abstract (in English) The purpose of this work is to find out what the driving instructor who currently works as a transport teachers feel about today´s driving education to transport high school to how it works at driving school. I describe in the study on how to become a transport teachers and on their everyday work. Even what others have written on this topic on driver training. I also interviewed four driving instructor who currently works as a transport teacher, about what they had for opinions on this issue. The method I have used myself of where unstructured questions to get so descriptive answers to questions as possible. 1 st How experienced driving instructor to also be assessed on a vehicle secondary functions compared to a traffic school? 2. Nd What differences do sevice teachers that it´s also be assessed on driving towards the secondary school? 3. Rd What pedagogical implications this entails for also be assessed? The result was both unexpected response. The results will tell me in detail with analysis of what has emerged. I will also discuss what could be more research on the subject.

Syftet med denna studie är att ta reda på hur lärarna i studien arbetar med flerspråkighet och vilka förutsättningar de anser att de har för att arbeta med språkutveckling hos flerspråkiga barn. Den metod som valts för att samla in data är semistrukturerade kvalitativa intervjuer. I den aktuella studien är fyra förskollärare från olika förskolor mina respondenter. Det teoretiska ramverket användes för att analysera data i studien. Resultatet visade att pedagogerna hade liknande arbetssätt och att de gör vad de kan med begränsade möjligheter då de saknar förutsättningar som förhandsinformation om barnen samt att vissa tekniska delar behöver utvecklas. Förhandsinformationen som saknas kan till exempel vara vad barnet pratar för språk och vilket land barnet kommer ifrån och det påverkar hur pedagogerna kan hjälpa barnets start på förskolan. Viss teknisk hjälp finns, men inte när det gäller minoritetsspråk och där olika dialekter påverkar hur hela språket låter. Denna studie kan vara en hjälp för någon som vill göra en liknande studie om några år för att jämföra med hur den såg ut idag.

ABSTRAKTTitel: Autonomi vs. Kontroll. - Hur ser det ut på Samhall? Nivå: C-uppsats i ämnet företagsekonomi Författare: Thomas Christiansson & Per Fredrik Tranfeldt Handledare: Dr Jonas Kågström Datum: Juni 2011 Syfte: Syftet med denna uppsats är att med hjälp av SDT (Self- Determination Theory) undersöka om de anställda upplever sin arbetsplats som autonom eller kontrollerad. Grundförutsättningen för att kunna få en anställning på Samhall är att man har enfunktionsnedsättning. Samtidigt har företaget som mål att få så många som möjligt attlämna företaget för andra reguljära arbetsgivare. Detta med anledning av att man är ettstatligt personalutvecklingsföretag. Samhall jobbar i motsatt riktning till skillnad frånliknande företag, och vi har därför valt att undersöka detta företag. Metod: Vi har använt oss av kvantitativ metod. Data har samlats in genom enenkätundersökning hos Samhalls anställda i Bollnäs, Gävle och Söderhamn. Enkäten i sintur är uppbyggd och framtagen av de främsta forskarna inom SDT (University ofRochester) och genomfördes i pappersform. Vi har sedan sammanställt svaren i GoogleDocuments för att enklare kunna se resultaten med hjälp av tabeller och diagram. Istatistikprogrammet SPSS har vi sedan kunnat ta fram medelvärden och standardavvikelserför djupare analys samt en faktoranalys. Redovisningen av resultatet har skett i form avskrift, diagram samt tabeller från SPSS. Resultat & slutsats: Resultatet av undersökningen visar att de anställda upplever Samhallsom en autonom arbetsplats. Dock visar resultatet även på att en av fem anställda inte vetvilket mål de har och inte heller vad de måste göra för att ta sig dit. Vi har kunnat visa påatt vår empiri korroborerar SDT teorin (Self-Determination Theory) vilket vi visar medhjälp av en faktoranalys. Förslag till fortsattforskning: Man kan genomföra en liknande undersökning på ett annatföretag och sedan jämföra resultaten. Med hjälp av SDT mäta samtliga faktorer på Samhallmen man kan också välja ut ett bredare geografiskt urval för undersökningen. Uppsatsens bidrag: Genom vårt arbete har vi kunna påvisa Samhalls position påautonomitermometern. Arbetet visar även på att företaget bör bli bättre inom vissaområden. Nyckelord: Autonomi, faktoranalys, motivation, respondenter, Samhall, SelfDetermination Theory(SDT) och korroborerar. / Title: Autonomy vs. Control. –What´s the situation like at Samhall? Level: Final assignment for Bachelor Degree in Business Administration Authors: Thomas Christiansson & Per Fredrik Tranfeldt Supervisor: Dr Jonas KågströmDate: June 2011 Aim: The purpose of this paper is that by using the SDT (Self- Determination Theory) todetermine whether the employees perceive their workplace as autonomous or controlled. Thebasic requirement to get a job at Samhall is being disabled. Samhall aim to get as manypeople as possible to leave the company for other regular employers. The reason for this isthat Samhall is a state-owned company assigned to provide development opportunities forpeople. Samhall works in the opposite direction in contrast to similar companies and we havetherefore chosen to study this company. Method: We used the quantitative method. Data were collected through a survey of Samhallemployees in Bollnäs, Gävle and Söderhamn. The questionnaire, in its turn, is built anddesigned by the leading researchers in the SDT (University of Rochester) and was completedin paper form. We have then compiled it in Google Documents to more easily see the resultsusing tables and graphs. By using the statistical program SPSS, we have been able to calculatemeans and standard deviations for deeper analysis, in addition, we accomplished a factoranalysis. The presentation of the results has been in writing, diagrams and tables from SPSS. Results & Conclusions: The results of the survey show that employees perceive Samhall asan autonomous place of work. However, the results also show that one in five workers do notknow their goal nor what they must do to get there. We have shown that our empiricismcorroborate SDT theory (Self-Determination Theory), which we prove by the factor analysis. Suggestions for future research: Conduct a similar study at another company and thencompare the results. Using the SDT and measure all elements at Samhall, but also to select awider geographic range of the survey. Contributions of the thesis: Through our work we have been able to show Samhall´sposition on our autonomy thermometer. This work has also shows that Samhall should be better in some areas. Keywords: Autonomy, factor analysis, motivation, respondents, Samhall, Self- DeterminationTheory (SDT), corroboration.

I denna studie fokuseras ledarskapets påverkan på generation Z:s arbetsmotivation. Denna generation börjar etablera sig på arbetsmarknaden, vilket betyder att ledarskapet inom organisationer påverkas. Därför undersöker jag i denna studie hur man som ledare kan motivera generation Z på bra vis. Med intervjuer som primärdata är syftet med studien att undersöka grunden till arbetsmotivation, både ur generation Z:s perspektiv samt ur ett ledarskapsperspektiv. Den empiriska studien kommer sedan att analyseras utifrån grundad teori, där Gioias metodologi tillämpas. Här genereras teori där även existerande teori används för att stärka, bekräfta och skapa nya hypoteser utifrån den aktuella forskningen.

De utsattas erfarenheter av mobbning i arbetslivetMobbning eller kränkande särbehandling är en företeelse som reflekterar hur den psykosociala arbetsmiljön på arbetsplatser uppfattas av medarbetarna. Den psykosociala arbetsmiljön kan generera trivsel och gemenskap eller konflikter och utanförskap. Syfte med studien var att undersöka mobbning på olika arbetsplatser i Sverige, med fokus på stöd, hjälp och eventuella motverkande insatser, samt uppfattning om hur mobbning påverkar hälsan och välbefinnandet. Nio respondenter med olika yrken och från olika delar av Sverige intervjuades. Studiens resultat visade brister i stöd till de utsatta vilket berodde mest på passivt ledarskap, svag gruppdynamik, hög arbetsbelastning och orättvis arbetsfördelning samt brister i förebyggande insatser. Resultaten visade också att de utsatta upplevde påverkan på deras psykiska och fysiska hälsa samt på deras tillvaro. Studien visar att mobbning och kränkande särbehandling existerar i det svenska arbetslivet oavsett individernas yrkeserfarenhet, social, kulturell eller etnisk bakgrund.