Polismyndigheten i Sverige ombildades den 1 januari 2015 till en nationell myndighet. Omorganisationen skedde med syfte att underlätta styrningen, öka flexibiliteten och kostnadseffektiviteten samt förbättra resultaten. Detta skulle innebära resursstarka lokalpolisområden med högt beslutsmandat och närhet till medborgarna. I november 2015 visade en undersökning att missnöjet med omorganisationen var stort bland de medarbetare som skulle ingå i lokalpolisområdena. Denna studie har utformats för att förstå varför detta missnöje uppstått. Syftet med studien är att förstå vilken effekt omorganisationen har på polisers arbete och våra frågeställningar är: Hur skapas polisernas förståelse för omorganisationen? Vilka konsekvenser har omorganisationen haft för poliser i deras praktiska arbete? Som teoretisk utgångspunkt har vi använt Ritzers rationaliseringsprocess och Berger och Luckmanns typifiering och institutionalisering. Vi har samlat in vår empiri genom kvalitativa intervjuer med tematiska frågor och sammanställt resultatet genom kategorier ordnade i kronologisk ordning. Studiens resultat visar hur poliserna skapar sin förståelse beroende på de fyra faktorerna  informationsflöde, påverkansgrad, helhetssyn och hierarkisk nivå. Resultatet visar också att omorganisationen fått konsekvenser i form av ökad toppstyrning, otydliga verksamhetsmål och en utbredd motivationsförlust med uppsägningar som följd.

Systembolaget har producerat nio stycken reklamfilmer  där de vill uppmana föräldrar att de inte skall ge minderåriga tonåringar alkohol. Jag har valt att  göra en receptionsanalys på en av dessa reklamfilmer, ”Sanningen”. Filmen uppvisar en dialog mellan en far och hans dotter där den minderåriga dottern ber om att få en flaska vin och fadern ger henne det. Denna uppsats belyser hur sex stycken föräldrar genom en kvalitativ intervju tolkar ”Sanningen”. Frågeställningarna syftar till att finna svar på om systembolagets syfte, att föräldrar skall besöka deras hemsida för att få hjälp med att säga nej till att ge ut alkohol till sin tonåring, når fram till de föräldrar jag intervjuat. Jag vill även finna svar på vad det kan finnas för faktorer och anledningar till respektive förälders uppfattning av reklamfilmen.  Övergripande vill jag undersöka hur en reklamfilm som ämnar ändra eller upprätthålla ett beteende tolkas efter teorier som behandlar reklam, reception, media och samhälle. Materialet består av intervjuer med sex föräldrar och reklamfilmen ”sanningen” från systembolaget. Intervjuerna har analyserats med Stuart Halls encoding och decoding modell samt teorier kring reklambrus och samhällets koppling med media.  I min slutsats har jag även valt att jämföra resultatet med tidigare forskning, en kandidatuppsats som analyserat två stycken alkoholkampanjer, ”Spola kröken” och ”Festmetoden”, där jag fann likheter med att kampanjerna ämnar att förändra ett beteende. Genom receptionsanalysen drog jag slutsatsen att tolkningen av systembolagets reklamfilm skedde i samspel med informanternas egna livserfarenheter, kulturella förråd och de teorier som finns angående reklam och dess framställning. Det var endast ett fåtal föräldrar som hade kunnat tänka sig att gå in på systembolagets hemsida efter att de sett reklamen.

Studien som genomförts undersöker hur ledare kommunicerar och använder sig av immateriella värden i sitt arbete. Studien granskar även ett specifikt segment inom organisationen, nämligen mellancheferna. Genom fyra kvalitativa interjuver med mellanchefer på företaget Atlas Copco så har det visats sig att de olika immateriella värdarna används som ett verktyg för att främja avvikelser och att hindra konflikter. Dessa värden skapar mening i verksamheten genom att ligga som riktlinjer mot ett större mål i kärnverksamhet. Studien har sin utgångspunkt i sensemaking-teorin, blandat med olika perspektiv på hur organisationer kan se ut samt begreppen värderingar, mål, vision och strategi.

Området målstyrning och dess tillhörande komponent målkongruens har under cirka 40 års tid betraktats som aktuella sett ur ett forskningssammanhang. Dessa komponenter har under perioder ansetts vara både mer och mindre viktiga sett till hur mål valt att nås. Sett till ett nutida sammanhang har dock fokus flyttats från en individuell till en kollektiv nivå, vilket antas ha stärkt målstyrningens relevans inom organisationer. Till följd av dessa svängningar i den akademiska världens tankegångar genomförs i detta fall en studie för att skapa en bild kring vilka faktorer som påverkar graden av kongruens mellan överordnades direktiv och underordnades output. Den teoretiska bakgrund som presenteras i denna rapport lyfter fram centrala delar för målstyrning och målkongruens. Detta undersöks sedan genom en explorativ fallstudie med sex intervjuobjekt på två bankkontor tillhörande Nordea Bank AB. De gemensamma resultaten i anslutning till analysmodellen visar på en kongruens som är närvarande men inte helt fullständig. Faktorer som har potential till förbättring är främst kommunikation och svårighetsgrad, men det kan även skilja sig mellan kontor då faktorn personlighet inte kan sägas finnas i full grad på ett av de undersökta kontoren.

No description available.

No description available.

Enligt arbetsmiljölagen ska arbete planläggas och anordnas rätt, så att det kan utföras i en säker och sund miljö. Trots det inträffar arbetsplatsolyckor i Sverige av olika anledningar. Ett uppdrag har tilldelats författaren för att öka förståelsen för hur anställda på Peab Anläggning AB i Region Mellansverige anser att företaget kan nå sitt mål att halvera antalet arbetsplatsolyckor till år 2017. Sex semistrukturerade intervjuer genomfördes med anställda på företaget. Intervjuerna transkriberades och analyserades genom en manifest innehållsanalys. I resultatet beskrivs faktorer såsom tidsbrist och dålig planering av arbeten, vilka i sin tur gjorde att de anställda tog riskfyllda genvägar. Önskemål om mer tid för säkerhetsarbete och bättre samverkan var påtaglig. Delaktighet och ett större inflytande i ett tidigt skede i olika arbetsprojekt, ansågs vara en förutsättning för att nå det uppsatta målet. Eventuella förbättringsmöjligheter som framkom var bland annat den hårt pressade tidsramen som bör ses över, då det är en uttalad risk för arbetsplatsolyckor. Ett hänsynstagande till etik har genomsyrat hela studien och en diskussion har förts även kring det. Denna studie kan komma till nytta i flera avseenden. Den bekräftar till stor del redan publicerad vetenskap, men kan även påvisa områden och samband där tidigare forskning inte gjorts.

Den externa redovisningen är ett viktigt verktyg för företaget att förmedla informationtill de externa intressenterna. De externa intressenternas starka inflytande på externredovisningen har inneburit att lagstiftningen har upprättats med hänsyn till deras krav.Trots befintlig lagstiftning kan förekomsten av informationsasymmetri mellan företagetoch intressenterna i samband med extern redovisning däremot inte uteslutas. Problemetmed informationsasymmetri kan delvis lösas genom att intressenterna delges mertilläggsinformation i den externa redovisningen. Under de senaste årtiondena har behovet av tilläggsinformation ökat med hänsyn tillförekomsten av företagets övervärde på marknaden. Övervärdet innebär att det finnsresurser som inte tas upp till balansräkningen men som skapar värde för företaget. Ettexempel på en sådan resurs är humankapitalet. Denna resurs har även historiskt lyftsfram som en av de viktigaste tillgångarna för företagets framgång. Begreppethumankapital omfattar kompetens, motivation samt personal i företaget.Humankapitalet kan inte tas upp till balansräkningen eftersom denna tillgång inteuppfyller vissa reglerade kriterier. På grund av detta presenterar företaget om sitthumankapital utanför balansräkningen främst i form av text. För att den externa redovisningen skall vara användbar för intressenterna finns det ävenvissa krav avseende kvaliteten på informationen som lämnas. Till exempel, beskriverden internationella redovisningsstandarden IFRS kvalitetsaspekter utifrån fyra olikaegenskaper: begriplighet, relevans, tillförlitlighet samt jämförbarhet. Undersökningarom kvaliteten på redovisningen av humankapitalet med hänsyn till dessa kvalitativaegenskaper är dock begränsad. Studien syftar därmed till att undersöka kvaliteten på redovisningen av humankapitalet ifinansiella rapporter av börsnoterade svenska företag ur intressenternas perspektiv.Genom utförandet av kvalitetsmätningen ämnar studien även utvärdera möjligheten attmäta kvalitet på information främst av icke-finansiell och kvalitativ karaktär. För attmäta kvaliteten på redovisningen av humankapitalet har denna studie genomfört enkvalitativ innehållsanalys på svenska börsnoterade företags årsredovisningar. Med hjälpav underlaget från innehållsanalysen har därefter tio olika mått baserade på dekvalitativa egenskaperna i IFRS använts vid kvalitetsmätningen. Resultatet visar att redovisningen av humankapitalet som helhet är relativt begripligtmedan kvalitet i term av relevans, tillförlitlighet samt jämförbarhet över tiden varierarmellan de olika kategorierna i humankapitalet. En liknande trend har identifieratsgällande placeringar av informationen om humankapitalet, vilket underlättar vidjämförelsen mellan företag. Utvärderingen av mätmetoden indikerar att det är möjligt att mäta kvalitet påhumankapitalredovisningen. Genom resultatet bidrar denna studie med att ge en inblicki kvaliteten på redovisningen av humankapitalet hos börsnoterade företag i Sverige samtminska underskottet på studier med fokus på kvalitet på redovisning av humankapitalet.

Syftet med studien är öka kunskapen om hur förstelärare på gymnasiet ser på sin tjänst och förstelärarens roll i kollegiet. Studien baseras på semistrukturella kvalitativa intervjuer med åtta stycken förstelärare i några kommuner i norra Sverige. Studiens fokus ligger på förstelärarnas syn på ledarskap, både ledarskap från huvudmän och skolledare och det ledarskap som de själva utövar på kollegorna. Resultatet visar att förstelärarna i stor utsträckning är nöjda med satsningen på karriärstjänster och det som lyfts fram som positivt är att satsningen känns som en bekräftelse på att detutvecklingsarbete som bedrivs på skolorna är värdefullt. Samtidigt framkommer kritik av kommunernas implementerande av tjänsterna. Den huvudsakliga kritiken rör att förstelärare fått för lite tid avsatt i tjänsten för att kunna utföra de nya uppgifter som tjänsten för med sig. Flera lärare ställer sig också kritiska till det bristfälliga mandat som finns i tjänsten och att tjänsten inte är en tillsvidaretjänst. Rörande ledarskapet så visar studien att förstelärarna har väldigt fria arbetsbeskrivningar och det är mycket upp till dem själva att bedöma hur tjänsten bäst ska användas. Då det gäller lärarnas syn på att leda kollegor så uppstår en förhållandevis homogen bild där lärarnafokuserar på att ge möjlighet för de andra lärarna att lära av varandra och att finnas till handsom de andra lärarna vill ha hjälp med något.

Bakgrund: Diabetes mellitus är en av de vanligaste kroniska metabola sjukdomarna i världen, många invandrare är drabbade av sjukdomen. När krig och oroligheter uppstår i världen får det människor att fly för sina liv och söka skydd i tryggare länder. Uppfattningar och omvårdnad av diabetes mellitus ses som en stor utmaning inom vården. Stora brister i kommunikationen mellan patienter och sjuksköterskan har identifierats. Syfte: Litteraturstudien syfte var att beskriva invandrare med diabetes mellitus uppfattningar av sin sjukdom och deras erfarenheter av omvårdnad vid diabetes mellitus samt att beskriva undersökningsgruppen i de inkluderade artiklarna. Metod: En deskriptiv litteraturstudie baserad på 13 vetenskapliga artiklar inkluderades i resultatet. Artikelsökningarna utfördes i databasen PubMed. Resultat: Det framkom att invandrare med diabetes uppfattade sin sjukdom som något skamligt. Invandrarna upplevde en identitetsförlust när de tvingades ändra sin mat och sina kostvanor. Deltagarna upplevde även sin sjukdom som ett fysiskt och psykiskt lidande. Erfarenheter beträffande omvårdnaden ansågs bestå av svårigheter och hinder i kommunikationen. Även frustrationer över bristen på stöd och resurser från sjukvården beskrevs. Deltagarna kom ifrån olika världsdelar men majoriteten av deltagare i denna litteraturstudie kom från Asien. Slutsats: Mat och kostvanor är betydelsefulla traditioner bland invandrare, ett tillfälle till socialt umgänge. En identitetsförlust upplevdes när dessa traditioner måste förändras och anpassas efter sjukdomen diabetes mellitus. Skamkänslor för sjukdomen upplevdes, deltagarna undanhöll sin sjukdom för att rädda sitt anseende. Frustrationer över bristande stöd i omvårdnadsprocessen erfors som negativa aspekter i kontakten med sjukvården.