The purpose of this master's thesis is to study how librarians at public libraries make the literature with state supported distribution available through marketing. By qualitative interviews with nine heads of libraries the thesis examines how the library staff in each library market the state supported distribution by the Swedish Art Council. My theoretical framework is based on Philip Kotler's thesis on marketing. My conclusion is that the library staff rather market the library as whole, than focus on just one specific type of books. The attitudes toward the state supported distribution are a mixed one, but the library staff is glad for what is given.

Psykisk ohälsa bland unga vuxna i Sverige är växande problem. Problemområdet är komplext med många tänkbara orsaker, vilket försvårar bedömningen av vilka åtgärder som bör tillämpas. Syftet med denna studie var att undersöka vad unga vuxna med psykisk ohälsa själva tyckte hade hjälpt dem att må bättre. Fokuset låg på individen, dess närmaste omgivning och samhället. Fyra kvalitativa intervjuer genomfördes och tolkades med tematisk analys. Deltagarna i studien var 3 kvinnor och 1 man i ålder 25–29 år. Samtliga av deltagarna hade erfarenhet av att föreläsa om sin egen psykiska ohälsa. Via analysen återfanns på individnivå 3 teman: Acceptans, identitet och egna strategier. Från omgivningen framgick 3 teman: Praktiskt stöd, emotionellt stöd och gemensamma strategier. Från samhällets återfanns 3 teman: Information, förståelse och tillit samt hjälpinsatser. En övergripande faktor som var gemensamma för samtliga teman var individanpassning. Slutligen diskuterades det kring fördelar med att inte enbart fokusera på individen vid psykiska ohälsa; det föreslogs istället en helhetssyn som även tog hänsyn till omgivningen och samhället som individen verkade i. Dessutom belystes möjligheten att ändra synen på psykisk ohälsa från reaktiv, där symptomen behandlas, till att istället fokusera på preventiva insatser; att förhindra att symptomen uppstår.

Syftet med examensarbetet är att belysa hur pedagoger i förskolan kan bidra till att stötta barn i behov av särskilt stöd, med fokus på funktionsvariationer. Studien bygger på datainsamling genom kvalitativa intervjuer med fyra erfarna förskollärare vid tre olika förskolor i samma kommun. Examensarbetet utgår från en sociokulturell teori, vilket i det här sammanhanget betyder att barn med funktionsvariationer liksom andra barn utvecklas och lär tillsammans med andra barn och vuxna i den miljö där de befinner sig i. I resultatet av intervjuerna framkommer att informanternas kunskaper, kompetens och erfarenheter varierar när det gäller att bemöta barn med funktionsvariationer. Det framkommer även att pedagogerna efterlyser specialpedagogisk kompetens som kan ge stöd i förskolans verksamhet när det gäller bemötande av barn med funktionsvariationer. En slutsats är att studiens pedagoger i enlighet med läroplanen anser att alla barn, oavsett om de får särskilt stöd eller inte, ska ges goda förutsättningar för utveckling och lärande i förskolan. En annan slutsats är trots att förskolan ska vara för alla barn kan det i praktiken vara svårt att ibland anpassa verksamheten för alla barn. En övergripande slutsats som kan dras av den här studien är att de medverkande pedagogerna anser att kunskaperna om barn i behov av särskilt stöd/funktionsvariationer behöver stärkas bland förskollärare och annan pedagogisk personal i förskolan.

<p>I det dagliga mötet med elever ställs lärare inför utmaningar som kräver att läraren besitter en förmåga att ta ställning, både etiskt och moraliskt. Dessa utmaningar kan vara av det slaget att de resulterar i en konflikt. Denna konflikt blir ett dilemma då läraren tvingas göra avvägningar mellan olika etiska och moraliska hänsyn, i syfte att hantera situationen. Hanteringen av ett dilemma fodrar en god etisk medvetenhet. En etisk medvetenhet förutsätter ett ansenligt kunnande inom professionens yrkesetik. Den kunskapen kan erhållas genom etiska diskussioner inom den pedagogiska verksamheten. Studiens övergripande syfte är således att belysa lärares yrkesetik. Syftet uppnåddes genom att studera vilka etiska överväganden lärare gör, när de resonerade kring moraliska dilemman samt hur dessa överväganden kunde tolkas i förhållande till utvalda etiktraditioner. För att besvara syftet har en kvalitativ ansats brukats med intervjuer som metod för insamlande av data. Resultatet av studien visade att lärare vid moraliska dilemman strävar efter en kongruent lösning. Vidare fann vi att i ett specifikt dilemma, varierade lärarnas överväganden och handlingsalternativ. Resultatet visar dessutom att konsekvensetiken är möjlig att skönja i lärarnas överväganden, då konsekvenserna motiverar lärarnas hantering av situationen. Samtidigt påvisar resultatet att en etiktradition inte utesluts för en annan.</p><p>In the daily meeting with students teachers face challenges that demand that they possess an ability to take a position, both ethically and morally. These challenges might be of a kind that they result in conflict. This conflict becomes a dilemma as the teacher is forced to balance between different ethical and moral considerations in order to handle the situation. The handling of a dilemma requires good ethical knowledge. This ethical awareness presupposes a considerable knowledge of the professional ethics. That knowledge can be obtained through ethical discussions within the educational programme. The overall aim of the study is thus to shed light on the professional ethics of teachers. The purpose is achieved by studying the ethical considerations teachers are making when reasoning about moral dilemmas and how these considerations can be interpreted in relation to ethical theories. In order to respond to the purpose, a qualitative approach has been undertaken with interviews as a means to collect data. The result shows that teachers strive for a congruent solution. Furthermore, the results illustrate that in one specific dilemma the considerations and alternatives for action of the teachers were varying. In addition the results show that the teleological ethics are discernable in the considerations of teachers as the consequences motivate the teachers handling of the situation. At the same time the outcome shows that one doctrine is not excluded in favour for another.</p>

<p>År 2005 infördes IFRS och IAS som redovisningsregelverk för svenska börsnoterade bolag. Ett par år innan hade övergången påbörjats genom att de noterade bolagen följde redovisningsrådets rekommendationer. En av de nya redovisningsrekommendationerna var att företagen nu kunde kapitalisera sina utvecklingsutgifter. Detta reglerades i IAS 38 samt RR 15. För att detta skulle vara möjligt behövde företagen uppnå ett antal kriterium. Det nya sättet att redovisa forskning och utveckling påverkade nästan alla börsnoterade bolag. Den stora frågan vi ställer oss i den här studien är hur har de kvalitativa redovisningsegenskaperna i svenska börsnoterade företag påverkats i och med aktivering av utvecklingsutgifter enligt IAS 38 samt vilka är de redovisningsprinciper som betonas?</p><p> </p><p>Syftet med studien är att få klarhet i om tillförlitligheten, relevansen, jämförbarheten, begripligheten samt rättvisande bild har påverkats av kapitalisering av utvecklingsutgifter. Vi har även som mål att undersöka hur den allmänna synen är på forskning och utvecklingsredovisningen samt vilka redovisningsprinciper som är framträdande. Genom en kvalitativundersökning med intervjuer av redovisningsspecialister kommer problemformuleringen sökas svar på.</p><p> </p><p>Undersökningen bygger på en referensram med fokus på de olika redovisningsregler som varit framträdande de senaste åren. Undersökningen bygger också på teorier kring hur informationsmängden har förändrats samt hur intressenter, främst aktieägare ser på dagens forskning och utvecklingsutgifter.</p><p> </p><p>Respondenterna är överlag nöjda med IAS 38’s hantering av forskning och utvecklingsutgifter och synen på kapitalisering av utvecklingsutgifter är positiv. Vår studie visar att respondenterna anser att avgränsningen mellan forskning och utvecklingsfas är välavvägd i IAS 38 och att de skillnader som finns mellan IFRS regelverket och regelverk för onoterade bolag främst beror på förenklingsskäl och försiktighetstänk. Vår undersökning visade även att matchningsprincipen har fått ett större utrymme i forskning och utvecklingsredovisning medan försiktighetsprincipens betydelse har avtagit.</p><p> </p><p>Vi kan också dra följande slutsatser kring de kvalitativa redovisningsegenskaperna. Relevansen samt rättvisande bild har enligt samtliga respondenter förbättrats på grund av forskning och utvecklingsredovisning enligt IAS 38. Vi kan dock inte dra några slutsatser kring huruvida tillförlitligheten och begripligheten påverkats av IAS 38’s intåg då respondenternas meningar var delade. Däremot kan vi utifrån vår studie konstatera att det finns tydliga indikationer på att jämförbarheten har ökat mellan svenska börsnoterade företag gällande forskning och utvecklingsredovisning i enlighet med IAS 38.</p>

<p>Syftet med studien är att med hjälp av kvalitativa intervjuer beskriva några föräldrars uppfattningar om förskolebarns lek. De huvudfrågor som ställs är: Vad är lek enligt föräldrarna?, Vilken roll anser sig föräldrarna ha i barnens lek? och Hur skaffar sig föräldrarna information om leken? </p><p>I litteraturgenomgången redogörs för lekens betydelse. Jag försöker finna, genom litteraturen, en olika sätt att se på leken och se vad som behövs för att leken ska uppstå. Den tidigare forskningen presenteras också utifrån tre olika perspektiv: pedagogperspektivet, barnperspektivet och slutligen föräldraperspektivet. I metoddelen redogörs för de val som gjorts i samband med studien. Genom kvalitativa intervjuer med sex föräldrar har deras uppfattningar om leken kunnat dokumenterats. </p><p>Resultatet visar att föräldrarna hade svårt att hitta en beskrivning på leken utan använde hellre exempel för att definiera leken. De ger gärna exempel på vad lek kan vara för dem, men också vad de räknar som"inte lek". När föräldrarna berättar om sin roll i barnens lek beskriver de sig själva som passiva. Även om de har kontroll över barnens lek och ibland blir indragna i leken, så är det barnen som bestämmer och föräldern blir oftast tilldelad en roll. Dock framkommer att de flesta av de intervjuade föräldrarna känner dåligt samvete över att de inte leker tillräckligt med sina barm. Information om leken kommer enligt föräldrarna från förskolans personal, även genom att föräldern själv frågar.</p>

<p>Det politiska målet från starten i början 1990-talet med IV programmet var att motivera unga att komplettera sina obehöriga betyg för att därefter söka och slutföra som lägsta nivå en nationell gymnasieutbildning. Avsikten var aldrig att programmet skulle bli permanent. Men 2010 visar det sig att programmet sedan flera år är tredje största i Sverige och orsakerna till att söka till IV har blivit så många fler. Kritiken har under åren ökat och i och med nya gymnasiereformen 2011 kommer programmet att avskaffas i sin nuvarande form. Istället splittras det i fem ettåriga program med olika inriktningar. Medan syftet med IV programmet kvarstår det vill säga att motivera unga till studier och alla helst högre än gymnasienivå. Uppsatsämnet fokuserar på tjugonio flickor och pojkar som 1999/1998 gick Individuella programmet (IV) i en medelstor stad. Syftet är att undersöka deras upplevelser av IV.</p><p> </p><p>Undersökningen består av kvantitativa och kvalitativa intervjuer som genomfördes 2002. För att införliva bred och djup i undersökningen. Totalt studerade tretton av tjugonio 1999 enligt detta så verkar programmet uppfylla sitt syfte. Medan det vid intervjutillfället 2002 har ändrats till sex personer. Ser man närmare på de fyra kvalitativa intervjuerna så visar det sig att tre av dem har behöriga betyg när dem börjar på IV och den fjärde saknar betyg i engelska. Två av dem kände sig tvingade att välja IV och två menar att programmet var ett frivilligt val. </p><p>En flicka och en pojke sökte och påbörjade en gymnasieutbildning efter IV. Flickan hade en anställning 2002 medan pojken fortfarande studerade. Dem andra, en flicka och pojke är arbetslösa 2002. Men båda är inställda på att i framtiden återuppta studierna. Skälen till att börja på IV är många, men frågar man vad det bästa med IV är besvaras det nästan unisont: Möjligheten att praktisera.</p>

<p>Bakgrund: Då en patient drabbas av livshotande sjukdom som inte går att bota eller når ett skede i sjukdomsförloppet då bot inte är möjlig övergår vården till ett palliativt skede. Det huvudsakliga syftet med palliativ vård är att lindra lidande och öka livskvaliteten hos den drabbade. Då det visat sig att upplevd livskvalitet är en subjektiv upplevelse som är beroende av personliga värden är det viktigt att sjuksköterskan tar reda på vilken betydelse och innebörd begreppet har för den enskilda patienten. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att sammanställa resultat av kvalitativ forskning som beskriver vilka faktorer som påverkar livskvaliteten hos patienter inom palliativ vård. Metod: Metoden som använts är systematisk litteraturstudie. Sammanlagt inkluderades sex studier. Resultat: Resultatet visade att de faktorer som påverkade livskvaliteten hos patienterna var god symtomkontroll, närhet till och stöd från anhöriga, att behålla meningsfulla aktiviteter och vidmakthålla en normal tillvaro, samt att delta i dagliga livet. Att känna trygghet där man vårdades oavsett om det var i hemmet eller på sjukhus samt att ha en bra relation till vårdpersonal var också viktigt. Slutligen påverkades livskvaliteten också av religiösa och existentiella funderingar, samt huruvida patienterna var förberedda inför döden eller inte. Slutsats: Resultatet kan bidra till en ökad förståelse för vilka faktorer som kan påverka livskvaliteten hos patienter inom palliativ vård. Resultatet är främst överförbart till patienter i övre medelåldern eller till äldre patienter inom palliativ vård och mer forskning som beskriver yngre vuxnas upplevelser av livskvalitet vid livets slut är befogad.</p>

<p>Sammanfattning</p><p>Studiens syfte är att undersöka förskolebarns föreställningar om jordens form samt var/hur människan bor på jorden och metoden som använts för att uppnå syftet var kvalitativa intervjuer av nio barn i åldern fem år. Tidigare forskning inom området finns, dock är de grundade på intervjuer och studier av något äldre barn.</p><p>Barn formar utifrån sina erfarenheter egna föreställningar och dessa hjälper dem att skapa ordning och förklaring till olika saker. Föreställningarna är i dessa unga år oftast inte vetenskapligt korrekta, men resultatet av intervjuerna i denna studie visar dock att de flesta ändå har kommit en bra bit i sin utveckling om jordens sfäriska form samt var/hur människan kan bo på jorden. Barnen har många begrepp och föreställningar, dock ännu inte helt fast förankrad.</p><p>Nyckelord: Förskolebarns föreställningar, jordens form, kvalitativa intervjuer, naturvetenskap.</p>

Syftet med studien är att med hjälp av kvalitativa intervjuer beskriva några föräldrars uppfattningar om förskolebarns lek. De huvudfrågor som ställs är: Vad är lek enligt föräldrarna?, Vilken roll anser sig föräldrarna ha i barnens lek? och Hur skaffar sig föräldrarna information om leken? I litteraturgenomgången redogörs för lekens betydelse. Jag försöker finna, genom litteraturen, en olika sätt att se på leken och se vad som behövs för att leken ska uppstå. Den tidigare forskningen presenteras också utifrån tre olika perspektiv: pedagogperspektivet, barnperspektivet och slutligen föräldraperspektivet. I metoddelen redogörs för de val som gjorts i samband med studien. Genom kvalitativa intervjuer med sex föräldrar har deras uppfattningar om leken kunnat dokumenterats. Resultatet visar att föräldrarna hade svårt att hitta en beskrivning på leken utan använde hellre exempel för att definiera leken. De ger gärna exempel på vad lek kan vara för dem, men också vad de räknar som"inte lek". När föräldrarna berättar om sin roll i barnens lek beskriver de sig själva som passiva. Även om de har kontroll över barnens lek och ibland blir indragna i leken, så är det barnen som bestämmer och föräldern blir oftast tilldelad en roll. Dock framkommer att de flesta av de intervjuade föräldrarna känner dåligt samvete över att de inte leker tillräckligt med sina barm. Information om leken kommer enligt föräldrarna från förskolans personal, även genom att föräldern själv frågar.