De yngsta barnen tillbringar en stor del av deras vakna tid i förskolan. Pedagogerna som arbetar i förskolan följer dessa barn, i många fall varje dag, i flera år. Förskolan ska vara likvärdig, men är den det? Är förskolan en plats där alla barn, med stöd av pedagogerna, har möjlighet att utvecklas till starka individer? Vi läser tidningsrubriker och rapporter om att den psykiska ohälsan hos barn och unga ökar, vilket kopplas samman med försämrade skolprestationer (Hagqvist, 2015). Vi frågar oss vilken roll förskolan har i dessa dystra besked. Kan förskolan och dess pedagoger göra skillnad? Syftet med denna studie var att undersöka hur förskollärare och barnskötare i förskolan beskriver sitt arbete med att stärka barns självkänsla, och om beskrivningarna hos yrkeskategorierna skilde sig åt med tanke på deras olika utbildningsbakgrund. För oss författare är ämnet angeläget, då vi är av den uppfattningen att en god självkänsla utgör en fundamental förutsättning för barns välmående och möjligheter till utveckling och lärande. Genom kvalitativa intervjuer med drag av en tolkande hermeneutisk metod, har vi fått en inblick i hur förskollärare och barnskötare på fyra olika förskolor i Mellansverige reflekterar över ämnet. Med utgångspunkt i självpsykologisk teori har vi analyserat det empiriska materialet och försökt synliggöra hur förskollärare och barnskötare beskriver sitt arbete med att stärka barns självkänsla i förskolan, hur förskollärare och barnskötare reflekterar över sin egen roll i den sociala interaktionen med barnen och vilka skillnader som kunde utrönas i de olika yrkeskategoriernas beskrivningar av sitt arbete med att stärka barns självkänsla i förskolan. Studiens resultat indikerar att förskollärarna i studien har en djupare medvetenhet än barnskötarna angående arbetet med att stärka barns självkänsla. Vi ser dock att både förskollärare och barnskötare, utifrån vår tolkning, arbetar med de aspekter som inom självpsykologin anses nödvändiga för barnets optimala självutveckling. Dessutom tycker vi oss se en stor medvetenhet hos samtliga pedagoger, om deras roll i den sociala interaktionen med barnen. Arbetet med att stärka barns självkänsla, är något som sker hela tiden, integrerat i den övriga verksamheten.

Denna studie handlar om elever med ett lägre språkligt självförtroende i engelska. I den svenska skolan riskerar elever med dessa svårigheter att hämma sin egen språkutveckling som sin tur kan minska motivationen till skolämnet engelska. Detta är en kvalitativ studie där datainsamlingen skett med intervjuer där fyra elever med ett lägre språkligt självförtroende inkluderats. Studien grundar sig på två teoretiska perspektiv, Self-Determination Theory och Directed Motivational Current. Genom intervjuerna och teorierna har studien hjälpt oss att förstå vad elever i årskurs 5 finner viktigt för att motiveras i engelskämnet. Det visar sig att autonomi och tillhörighet i klassen har de största betydande rollerna för en ökning av motivation och vidareutveckling av deras språkliga självförtroende.

Med de traditionella metoderna har företagen haft problem med att värdera, bedöma och uppfölja sina IT-investeringar. I första hand på grund av att det har varit svårt att beräkna investeringars lönsamhet och produktivitet. Under de senaste åren har nya metoder utvecklats. De skall hjälpa företagen att lösa sina IT-investeringsproblem. I litteraturen står att offentliga sektorn har samma problem som företagen när det gäller värdering av IT-investeringar. Trots att offentliga sektorn har stora IT-investeringar har problemet betraktats från företags synpunkt och intresse. De nya metoderna är starkt kopplade till en företagsmiljö och har även prövats hos företagen. I litteraturen finns inget som tyder på att metoderna passar offentliga sektorn eller om de har prövats hos dem. Projektet har undersökt problemet hos offentliga sektorn och identifierat ett flertal möjliga hinder samt tagit fram en möjlig enkel metod som tål att diskuteras

Idag har blåljusaktörerna (räddningstjänsten, polismyndigheten och ambulanssjukvården) inte samma kartmaterial att arbeta efter. Detta innebär att de har olika kartbilder att jobba med. Detta skulle kunna lösas med hjälp av ett gemensamt kartstöd och en touch av metadata. Metadata är data om data och blir allt vanligare i datasammanhang. Då data blir mer och mer innehållsrikt och mer komplicerat blir vikten av metadata större. Metadata kan liknas vid en innehållsförteckning till ett examensarbete. Utan innehållsförteckning och rubriker skulle arbetet vara svårt att läsa igenom.  Metadata hjälper bl.a. till så vi kan dela datamängder men ser också till att data hålls uppdaterat. Data och geodata kan användas utan metadata men med den fås en beskrivning av hur aktuell data är, vilka rättigheter vi har att använda den o.s.v. Syftet med studien var att få fram det geodata och metadata som blåljusaktörerna har gemensamt i sin verksamhet. Detta för att underlätta framställandet av en gemensam blåljuskarta, så att aktörerna kan utföra sina uppdrag på ett så tidseffektivt sätt som möjligt. Genom intervjuer med de tre blåljusaktörerna fick vi reda på vilka data/geodata varje aktör har av intresse. Genom att jämföra aktörernas svar med varandra lyckades gemensamma geodata som cykelbanor och husnummer lokaliseras. Ur geodata kunde sedan metadata som, uppdatering, entrésida m.fl. extraheras.

Sammanfattning Examensarbete i företagsekonomi, Ekonomihögskolan vid Linnéuniversitetet, Kurskod 2FE93E, VT 2017 Författare: Saija Kritz, Thomas Nord och Therese Wiborg Handledare: Yuliya Ponomareva Titel: Motivation, provision och kvalitativa arbetsuppgifter. Vilken påverkan har ekonomiska incitament för motivationen vid kvalitativa arbetsuppgifter? Bakgrund: Företag använder sig av ekonomiska incitament för att öka målkongruensen hos de anställda och företaget. Vissa forskare hävdar dock att den inre motivationen kan trängas undan av existensen av ekonomiska incitament. Senare forskning visar dock på att incitament och inre motivation kan samverka men vidare forskning behövs för att undersöka vilka faktorer som påverkar detta samband och hur. Syfte: Att undersöka om delaktighet i att sätta sina egna mål, genom att motverka en crowding out-effekt, ger en högre inre motivation. Samt om kvalitativa arbetsuppgifter kan vara en moderator som förstärker detta samband.              Metod: Arbetet består av en förklarande undersökning av surveytyp. En kvantitativ forskningsmetod med insamling av såväl kvalitativa som kvantitativa data, med en webbenkät, har genomförts.                  Resultat, slutsatser: Vi fann ett statistiskt signifikant positivt samband mellan delaktighet i att sätta sina egna mål och den inre motivationen i vår studie. Även kvalitativa inslag i arbetsuppgifterna hade ett signifikant positivt samband med inre motivation. För att effektivt använda provision till att motivera anställda, speciellt för de med kvalitativa arbetsuppgifter, kan delaktighet i målsättningen användas för att positivt stärka förhållandet mellan incitament och inre motivation. Dock var studien och kontrollgruppen för liten för att göra några generaliseringar. / Abstract Bachelor thesis in Business Administration, Linnaeus School of Business and Economics, Course code 2FE93E, Spring 2017 Authors: Saija Kritz, Thomas Nord och Therese Wiborg Advisor: Yuliya Ponomareva Title: Motivation, incentives and qualitative work tasks. What effect does economic incentives have on motivation for qualititative work assignments? Background: Companies use economic incentives for governance purposes to align the goals of the business with those of the employees. Some academics suggest that intrinsic motivation can be thwarted by the existence of economic incentives. Recent research however shows that incentives and internal motivation can coexist, although further research is sought for to understand how other factors may affect the relationship. Purpose: To investigate whether participation in goal setting, by counteracting a crowding out effect, generate higher levels of intrinsic motivation and whether qualitative work tasks may moderate this relationship.            Method: The paper consists of an exploratory study of the survey type. A quantitative research method was used and both qualitative and quantitative data was collected with a web survey.             Results and conclusions: We found a statistically significant positive link between participation in goal setting and intrinsic motivation in our study. Also qualitative elements in work assignments had a significant positive relation to intrinsic motivation. To effectively use commission as a way of incentivising certain behaviour, especially for employees with qualitative tasks, participation in goal setting might be one of the factors one could use to positively moderate the relationship between incentives and intrinsic motivation. However the sample size and the control group was too small to make any such generalisations.

Homosexualitet ses fortfarande som en avvikelse i förhållande till den heterosexuella samhällsnormen och människor som definierar sig som homosexuella måste hantera en rad olika problem som heterosexuella människor inte behöver eftersom de är en del av normen. Med avstamp i George H. Meads identitetsteori och kompletterande stigmabegrepp från Erving Goffman ämnar studien undersöka hur den identitetsskapande processen kan se ut hos homosexuella kvinnor och vidare hur att vara lesbisk har påverkat deras självbild. Utifrån Michel Foucaults maktteori och definitionen av begreppet panoptikon undersöks upplevelsen av processen som det innebär att komma ut som homosexuell. Författaren närmar sig fenomenet genom kvalitativa intervjuer med människor som identifierar sig som kvinnor och som lesbiska. Studien visar att det att tillhöra en minoritet som hela tiden måste förhålla sig till en normativ majoritet har stor påverkan både när det gäller självbilden och identiteten hos lesbiska kvinnor / Homosexuality is still seen as a deviation in comparison to the heterosexual norm and people who define themselves as homosexual must deal with problems that heterosexual people never have to because they are part of a normative structure. Starting with George H. Meads identity theory and complementing theories from Erving Hoffman regarding the concept of stigma the study aims to research the process of identity development for lesbian women as a minority group and furthermore how being a lesbian influences their self image. With base in Michel Foucaults theories about power and surveillance and his use of the concept Panopticon the study aims to investigate the process of “coming out”. The writer of this paper analyses the different phenomenons through empiric data that is collected via qualitative interviews with women who identify themselves as lesbians. The study shows that being a part of a sexual minority group has a large impact on the self image and identity development for these lesbian women.

Bakgrund: En studie visar att nyutexaminerade sjuksköterskor inte erhåller den kompetens under sin utbildning som är nödvändig för att kunna inta rollen som legitimerad sjuksköterska. Sjuksköterskans fyra fundamentala ansvarsområden är att främja hälsa, förebygga sjukdom, återställa hälsa och lindra lidande. En legitimerad sjuksköterska ska även ansvara och leda omvårdnadsarbetet av en patient självständigt och i teamarbete. Sjuksköterskan ska bedöma, diagnostisera, planera, genomföra samt utvärdera omvårdnaden i samråd med patienten. Det första året i en nyutexaminerad sjuksköterskas yrkesliv beskrivs som mest kritiskt angående att lära känna sig själv i den nya rollen. Syftet: Att belysa nyutexaminerade sjuksköterskors upplevelser av rollbytet från student till sjuksköterska under det första året efter examination. Metod: En allmän litteraturstudie som bygger på 12 kvalitativa vetenskapliga artiklar. Dessa granskades utifrån Högskolan Kristianstads granskningsmall för att säkerställa dess kvalité. Därefter genomfördes en kvalitativ innehållsanalys på artiklarnas resultat. Resultat: Fem huvudkategorier framkom; känslostorm, påfrestande arbetsmiljö, ständigt jobba med självförtroendet i den nya rollen, behovet av stöd och handledning, upplevd identitet - arbetsklädernas betydelse. Nyutexaminerade sjuksköterskor går igenom flertalet upplevda känslor i rollbytet och saknar självförtroende i början av sin yrkeskarriär. De upplever sig vilse i sin nya roll, arbetsmiljön skiljer sig från den välkända miljön i skolan och skapar stress och oro vilket medför en rädsla att inte kunna prestera på den nya arbetsplatsen. Diskussion: Stöd och handledning visar sig ha betydelse för att öka den nyutexaminerade sjuksköterskans självförtroende, likaså arbetsmiljön. Tid och utrymme för god introduktion på den nya arbetsplatsen kan skapa bättre förutsättningar för sjuksköterskan att klara sig i sin nya roll.

Bakgrund Depression är den ledande orsaken till ohälsa i världen, 300 miljoner människor lever med sjukdomen idag. Det finns flera olika behandlingsalternativ för personer med depression och fysisk aktivitet är ett av dem. Fysisk aktivitet är samtliga former av kroppsrörelse som leder till ökad energiförbrukning. Fysisk aktivitet kan ha lika god effekt som läkemedel och psykoterapi och kommer med färre biverkningar än läkemedel. Därför kan fysisk aktivitet användes som en omvårdnadsåtgärd för personer med depressiva symtom. Syftet var att beskriva upplevelsen av fysisk aktivitet hos personer med depressiva symtom. Metoden var en allmän litteraturöversikt där kvalitativa artiklar inkluderades och där resultaten kategoriserades i fyra huvudkategorier och sju subkategorier. Resultat Fördelarna med den fysiska aktiviteten för personer med depressiva symtom kunde vara ökat välbefinnande, minskad stress, ökad självkänsla och mer energi i vardagen. Fysisk aktivitet var en krävande omvårdnadsåtgärd där personerna kunde uppleva hinder och det kunde vara svårt att motivera sig till att vara fysiskt aktiva. Diskussion För att personerna skall uppleva fördelar med den fysiska aktiviteten krävs följsamhet till omvårdnadsåtgärden. Personcentrerad vård kan öka möjligheten för att öka följsamheten och ge goda vårdresultat. Det är viktigt att individanpassa den fysiska aktiviteten för att öka förutsättningarna för att personerna ska kunna ta sig an hinder och öka motivationen till att vara aktiv. Slutsats Fysisk aktivitet som omvårdnadsåtgärd upplevs fördelaktigt av personer med depressiva symtom men omvårdnadsåtgärden kommer med utmaningar. Låg motivation, hinder och dåligt anpassad fysisk aktivitet resulterar i låg följsamheten vilket indikerar att personerna behöver mer stöttning kring omvårdnadsåtgärden.

Barn vistas idag i förskolan långa dagar vilket gör förskolan till en viktig plats för barns fysiska aktivitet. Barn är idag också mer stillasittande på grund av förändrade livsvillkor som längre arbetsdagar för vårdnadshavarna samt den digitalisering som skett. Syftet med denna studie var att öka kunskapen om förskollärares perspektiv på planering, arbete med och främjande av fysisk aktivitet i förskolan. Vi samlade in materialet genom kvalitativa intervjuer med tio förskollärare på tre olika förskolor i Mellansverige. I vår analys utgick vi från ett hälsoperspektiv med hjälp av KASAM-teorins salutogena och patogena perspektiv samt det relationella perspektivet för att försöka besvara våra forskningsfrågor om hur förskollärarna beskriver sina egna erfarenheter av fysisk aktivitet, hur förskollärarna reflekterar kring förskolebarns fysiska aktivitet, hur  förskollärarna beskriver sin planering av fysisk aktivitet i inomhusmiljön och hur förskollärarna beskriver sin planering av fysisk aktivitet i utomhusmiljön. Studiens resultat visar att förskollärares inställning och egna erfarenheter påverkar hur de planerar och främjar fysisk aktivitet i förskolan. De förskollärare som har en positiv inställning och positiva erfarenheter till fysisk aktivitet på fritiden var också de som tog med sig det in i förskolans verksamhet. Resultatet visar också att förskollärarna anser att deras förhållningssätt och miljöns utformning påverkar barnens möjlighet till fysisk aktivitet i förskolan. Analysen visar att förskollärarna på respektive förskolor arbetar med syftet att barnens fysiska, psykiska och sociala hälsa ska tillgodoses, samt att lärarnas svar kan beskrivas som hälsofrämjande.

De senaste åren har matematikundervisning i förskolan lyfts fram alltmer i förskolans styrdokument Lpfö 18 och Skolverket. Förskolebarn vistas allt fler timmar på förskolorna idag vilket har betydelse för hur deras grundläggande kunskaper i matematik utvecklas. Därmed är förskollärarens didaktiska kompetens inom matematikundervisningen viktig för barns livslånga lärande. Syftet med studien var att med hjälp av kvalitativa intervjuer undersöka förskollärares uppfattningar och motiveringar om matematikundervisning samt i vilka situationer detta sker barn i åldrarna 1–3 år och 4–5. Vi har undersökt hur tio förskollärare i tre mellanstora städer resonerar kring detta. Med Vygotskijs sociokulturella perspektiv som teoretisk utgångspunkt har det undersökts hur förskollärare uppfattar att de undervisar i matematik; om detta sker spontant eller under mer planerade undervisningssituationer i förskolan, vad förskollärare lägger fokus på i matematikundervisningen med de yngsta barnen 1–3 år och de äldre barnen 4–5 år och hur de motiverar det, samt hur förskollärare upplever att lärmiljön i förskolan påverkar matematikundervisningen. Det delstudiernas resultat hade gemensamt rörande undervisningen var betydelsen av barnets språk, samspel, och den sociala biten för barns matematiklärande. Skillnaderna rörande undervisningen var att kroppslig matematik, rumsuppfattning och mönster låg mer i fokus för de yngre barnen medan för de äldre barnen låg undervisningens mittpunkt på räkning, matematiska begrepp och siffror. Resultaten visade även att större delen av de intervjuade förskollärarna menar på att undervisningen sker både planerat och spontant. I resultatet av de båda delstudierna har det framkommit att lärmiljöerna ska utformas utifrån barns intresse och behov. Viktigt också var att lärmiljön ska vara föränderlig och intresseväckande.