Syftet med den här undersökningen är att förstå och få bättre kunskaper om elevers avhopp från moderna språk i grundskolan, samt diskutera vilka faktorer som kan påverka att elever väljer att fortsätta studera moderna språk. Undersökningen är kvalitativ och genomfördes genom att intervjua fyra lärare som undervisar moderna språk, samt gjordes en enkätstudie med 48 elever som läser moderna språk i åk 9. Resultaten har analyserats utifrån Dörnyeis (2009) motivationsmodell, L2 Motivational Self System model, samt Henrys (2012) modell, The Ideal L3 Self.  Studien vill lyfta att elevers avhopp från moderna språk påverkas av olika motivationsfaktorer som kan härledas till externa och interna orsaker, och inte minst till hur språkelever upplever sig själva som framtida målspråkstalande.   Resultaten från studien visar att situationen runt moderna språk är komplicerad och fortfarande relativt outforskad, samt att mer forskning behövs för att bredda perspektivet runt ämnet moderna språk.

Hållbar utveckling ingår i riktlinjerna i förskolans läroplan och är ett komplext område vilket gör att det kan uppfattas svårfångat att arbeta med i förskolans kontext. Kunskapsområdet ställer höga krav på förskollärare att genom sin kompetens lyckas omsätta ämnesinnehållet till undervisning som främjar ett lärande för hållbar utveckling. Den här studiens syfte var att undersöka och jämföra hur förskollärare som är verksamma på förskolor med respektive utan Grön Flagg certifiering beskriver deras arbete och förutsättningar inom kunskapsområdet hållbar utveckling. Materialet samlades in genom kvalitativa intervjuer med förskollärare samt analyserades utifrån en tematisk analysmetod. Databearbetningen i studien utgick från ett övergripande läroplansteoretiskt och ramfaktorteoretiskt perspektiv. Studiens resultat visade att förskollärarna uttrycker att arbetet inom hållbar utveckling i förskolan är viktigt, de visar även en förståelse för de olika hållbarhetsdimensionernas innebörd. De dimensioner som i störst utsträckning behandlades i lärarnas svar var den ekologiska och sociala. Studiens resultat visade även att faktabaserade, normerande och pluralistiska undervisningsprinciper förekom i förskollärarnas uttryck av deras undervisning inom kunskapsområdet men att den normerande och pluralistiska undervisningsprincipen var framträdande. I jämförelsen av delstudiernas resultat identifierades vissa skillnader, en framträdande olikhet är förskollärarnas uppfattningar av begränsningar i arbete inom hållbar utveckling. Förskollärarna på certifierade förskolor uttryckte inre begränsande faktorer, exempelvis brist av intresse och ämneskunskaper hos pedagoger till skillnad från förskollärarna i verksamheter utan certifiering, som beskrev yttre begränsade faktorer som tid och personalbrist. Likheter mellan delstudiernas resultat kunde också urskiljas vid jämförelsen, bland annat uppfattningen att inre faktorer som exempelvis kunskap ansågs möjliggörande i arbetet inom hållbar utveckling. Studiens resultat indikerade att förskollärarna på förskolor med Grön Flagg certifiering har en utbredd förståelse och ett fördjupat sätt att arbeta på inom hållbar utveckling.

No description available.

Syftet med detta examensarbete är att få en ökad förståelse för hur pedagoger arbetar med matematik med de yngsta barnen i förskolan. En annan huvuddel i arbetet är att få reda på om de använder några artefakter, alltså redskap. Grunden till detta arbete ligger i kvalitativa intervjuer genomförda med sex pedagoger, som skedde via telefon under inspelning. Resultatet visar på att matematik finns överallt i vardagen, det viktiga är bara att vara uppmärksam på den och uppmärksamma barn i förskolan om den. Den synliga matematiken uppdagas i vardagliga fall bland annat på samlingar och i barnens fria lek, i sång och ramsor, genom barns kroppar och användande av olika artefakter. En av slutsatserna som dras är att samtliga respondenter ser någon slags matematik bland barnen, det kan antingen vara spontan eller planerad matematik. Inställningen och förhållningssättet till matematiken ter sig dock olika hos dessa.

Syftet med denna studie är att med inspiration av ett fenomenologiskt perspektiv lyfta några lärares upplevelser och erfarenheter av användningen av fysisk aktivitet i skolan, dess effekter på eleverna samt hur den fysiska aktiviteten påverkats av Coronaviruset. För att besvara studiens syfte och frågeställning genomfördes kvalitativa intervjuer där sex lärare från tre olika skolor intervjuades. Därefter genomfördes en tematisk innehållsanalys. Den tematiska analysen utgick från lärarnas erfarenheter och upplevelser av användningen av fysisk aktivitet i skolan och dess effekter på eleverna samt hur den fysiska aktiviteten påverkats av Coronavirusutbrottet. Intervjuerna gav både samstämmiga och skilda svar gällande lärarnas upplevelser och erfarenheter. Majoriteten av lärarna hade positiva erfarenheter och upplevelser av användning av fysisk aktivitet i skolan och på vilket sätt det används. Fysiska aktiviteter i skolan kan användas på många olika sätt och till olika syften. Dock fanns det även upplevelser och erfarenheter om att användningen av fysisk aktivitet i undervisningen kan bli rörig men att detta kan variera från grupp till grupp. Gällande hur lärare upplever att den fysiska aktiviteten påverkats av rådande Coronavirusutbrott menar samtliga av de intervjuade lärarna att det i skolans värld är svårt att efterleva de rekommenderade restriktionerna som finns, som exempelvis avstånd mellan människor. Skolans lokaler är små och eleverna är många till antal. Lärarna försöker i den mån det går att bedriva fysisk aktivitet utomhus samt undvika aktiviteter som innebär närkontakt.

Syftet med denna studie är att ta reda på hur lärarna i studien arbetar med flerspråkighet och vilka förutsättningar de anser att de har för att arbeta med språkutveckling hos flerspråkiga barn. Den metod som valts för att samla in data är semistrukturerade kvalitativa intervjuer. I den aktuella studien är fyra förskollärare från olika förskolor mina respondenter. Det teoretiska ramverket användes för att analysera data i studien. Resultatet visade att pedagogerna hade liknande arbetssätt och att de gör vad de kan med begränsade möjligheter då de saknar förutsättningar som förhandsinformation om barnen samt att vissa tekniska delar behöver utvecklas. Förhandsinformationen som saknas kan till exempel vara vad barnet pratar för språk och vilket land barnet kommer ifrån och det påverkar hur pedagogerna kan hjälpa barnets start på förskolan. Viss teknisk hjälp finns, men inte när det gäller minoritetsspråk och där olika dialekter påverkar hur hela språket låter. Denna studie kan vara en hjälp för någon som vill göra en liknande studie om några år för att jämföra med hur den såg ut idag.

Syftet med detta arbete var att undersöka hur förskollärare hanterar dilemman när barnets rättighet till inflytande och delaktighet hamnar i konflikt med förskolans normer kring regler och villkor. Med fokus på delaktighet och inflytande har vi genomfört en kvalitativ innehållsanalys av tre artiklar utifrån barnkonventionen. Analysen genomförde vi för att ta reda på om artiklarna överensstämmer med läroplanen samt en likabehandlingsplan från en utvald förskola, och vilken påverkan det har i läroplanens och likabehandlingsplanens innehåll för arbetet med barns delaktighet och inflytande. Genom den kvalitativa intervjustudien har vi undersökt hur fyra förskollärare skulle hantera en konflikt sitt pedagogiska ledarskap där barns rätt till inflytande och delaktighet hamnar i konflikt med förskolans normer och villkor. För att ta reda på detta presenterar vi tre olika fallbeskrivningar för förskollärarna att lösa. Studiens resultat indikerar att relationskompetens och kommunikation är två grundläggande verktyg i hanteringen när mänskliga rättigheter hamnar i konflikt med förskolans normer för det pedagogiska ledarskapet. Resultatet visar att förskolan behöver i sin undervisning med demokratiska värderingar lära barnen att de har ett inflytande över sin utbildning och miljö. De har rätt till att vara delaktiga i frågor som berör dem, men det är även viktigt att göra barn medvetna att för att uppnå en demokratisk miljö så behöver de vara medvetna om sina skyldigheter.

Syftet med denna studie var att undersöka likheter och skillnader i de olika val pedagoger gör när de använder sig av musik i förskolan. Metoden som valdes för att undersöka detta var att göra semistrukturerade kvalitativa intervjuer med ett antal pedagoger som arbetade på olika förskolor i en stad i Mellansverige under hösten 2020. Ett särskilt fokus lades på pedagogernas uppväxtförhållanden och deras musikaliska erfarenheter från barndomen för att kunna koppla detta till Bourdieus teorier om det kulturella kapitalet och habitus. I analysen av empirin diskuterades det på vilket sätt pedagogernas sociala bakgrund och deras kulturella erfarenheter under uppväxten kunde kopplas till deras användning av musik i förskolan. I studien kom det fram att det finns ett visst samband mellan pedagogernas sociala bakgrund och kulturella erfarenheter, och de musikaliska val de gör i verksamheten. I intervjuerna märktes att de som hade vuxit upp i mer musikaliska miljöer också resonerade mer utvecklat om musikanvändningen på förskolan. De hade ett större kulturellt kapital med sig i sitt habitus och de kunde använda sitt habitus som ett kapital inom förskolan och även applicera detta på musiken. Det var dock flera av de intervjuade som nämnde att de skulle vilja förändra och utveckla musikundervisningen och den musikaliska tillgängligheten på sina förskolor. Några var också inne i en sådan process. En del pedagoger nämnde i intervjuerna att de ibland spelade exempelvis musik från andra delar av världen, men i de flesta fall var det trots allt blandande barnvisor, popmusik av olika slag samt lugn musik som mest spelades på förskolorna.

Denna studie har som syfte att kartlägga förskollärares och barnskötares uppfattningar om fenomenet tid, och hur de tänker kring tid i relation till undervisning i förskolan samt vilka likheter och skillnader som finns i deras uppfattningar och reflektioner kring tid. För att undersöka detta har vi använt oss av kvalitativa semi-strukturerade intervjuer som metod och utgått från fenomenografin och den didaktiska reliefen som teoretisk utgångspunkt. I bakgrunden har vi presenterat hur ‘tid’ har definierats under historiens gång, och redovisat Skolinspektionens kvalitetsgranskning av bland annat matematik i förskolan. Det har forskats lite om specifikt undervisning av tid i förskolan, och vi har således bland annat utgått från olika studier om matematik i förskolan och tittat på tidigare forskare som undersökt hur begreppet tid används i undervisningen och hur barn förhåller sig till matematik och tid.Utifrån intervjuerna kunde vi kartlägga att det fanns en mångfald av olika uppfattningar både hos förskollärare och barnskötare. Resultatet visade att den mest förekommande reflektionen kring undervisning om tid handlade om att undervisa om klockan. Annars reflekterade de intervjuade kring tid i samband med rutinmoment, förändringar, tid som något linjärt – något som bara tickar framåt och som de måste förhålla sig till. Resultatet visade också att en stor skillnad kring förskollärares och barnskötares uppfattningar kring tid var att förskollärare hade större fokus i sina reflektioner på undervisningsmoment medan barnskötare hade större fokus på rutiner och att hinna utföra sina arbetsuppgifter inom en viss tidsram. Båda arbetsgrupperna reflekterade kring att tid är viktigt för barn, och att tiden upplevs annorlunda för barn och för vuxna.

Bakgrund: Hjärt-kärlsjukdom är en vanlig dödsorsak bland befolkningen. Förändringar i levnadsvanor kan förhindra utvecklandet av sjukdom och för tidig död. Personer kan av olika orsaker uppleva förändringar av levnadsvanor som svåra och det finns olika faktorer som hindrar eller möjliggör dessa förändringar. Sjuksköterskan behöver kunskap om dessa faktorer i det hälsofrämjande arbetet för att kunna hjälpa patienter på bästa sätt. Syfte: Syftet var att beskriva hinder och möjligheter till förändringar av levnadsvanor vid hjärt-kärlsjukdom ur patientens perspektiv. Metod: Studien har genomförts som en allmän litteraturstudie där kvalitativa artiklar ligger till grund för resultatet som delats in i kategorier. Forskningsartiklarna hämtades ur databaserna Cinahl Complete och PsycInfo, granskades med hjälp av HKR:s granskningsmall. Analys gjordes utifrån Fribergs analysmodell. Resultat: Inre faktorer som motivation och grad av kunskap samt yttre faktorer som relationer och ekonomi påverkar personers förmåga att göra förändringar av levnadsvanor. Diskussion: De tre centrala fynd som identifierades och diskuterades var; att relationen med vårdpersonal har betydelse, kunskap ger möjlighet att förändra levnadsvanor medan brist på kunskap kan vara ett hinder samt att känslor och mental balans har betydelse. Resultatets fynd diskuterades utifrån Banduras teori om social inlärning, närhetsetik och sjuksköterskans roll samt ur ett samhällsperspektiv.