Studiens syfte är att undersöka rektorers uppfattningar utifrån utbildningsreformerna: lärarlegitimation och förstelärarreformen, samt utifrån innehållet i begreppen didaktisk legitimitet och didaktisk kompetens. Dessa fyra delar har analyserats som fenomen, och utgjort stommen i studien där vi anlagt två teoretiska utgångspunkter, fenomenografi och frirumsteorin. Vi har utgått från fenomenografi för att komma åt rektorernas uppfattningar av fenomenen, och frirumsteorin för att få en inblick i hur rektorer beskriver sitt frirum och förhållningssätt i förhållande till utbildningsreformerna. Båda teorierna har bidragit med att ge verktyg för de fyra fenomen som undersökts i denna studie. I studien har ett kvalitativt angreppssätt använts, där en kvalitativ analysmetod genomförts för databearbetning samt hermeneutik för tolkning av rektorernas svar. Vi har intervjuat tio rektorer inom Stockholm stad, Uppsala, Knivsta och Enköping kommun.  Studiens resultat visar att rektorerna hade skilda uppfattningar av fenomenet didaktisk legitimitet, medan uppfattningarna av fenomenet didaktisk kompetens visade sig vara mer enhetliga. När det kommer till fenomenet lärarlegitimation har rektorerna dels positiva uppfattningar, samt dels uppfattningen av att det endast är ett bevis på fullbordad utbildning, vidare hade de likvärdiga uppfattningar av fenomenet förstelärare. Resultatet visar vidare på att den didaktiska legitimiteten, i jämförelse med den didaktiska kompetensen, förhöll sig mer till lärarlegitimationen, medan både didaktisk legitimitet och didaktisk kompetens förhöll sig mer till försteläraren än lärarlegitimationen. Därefter beskrev rektorerna sitt frirum varierande beroende på deras förhållningssätt gentemot utbildningsreformerna: lärarlegitimation och förstelärare. Vidare har rektorerna ett mer positivt förhållningssätt till lärarlegitimationen i jämförelse med förstelärarreformen. Dessutom visar resultatet på att det finns en sammanhållning mellan rektorernas förhållningssätt och deras upplevda frirum gentemot utbildningsreformerna.

Tidigare forskning visar att elever upplever en otrygghet att byta om och duscha i samband med idrottslektionerna i skolan. Syftet med denna studie är därför att genom kvalitativa intervjuer undersöka idrottslärares uppfattningar kring huruvida ombyte och dusch för elever i samband med undervisning i ämnet idrott och hälsa skall vara ett krav eller inte. Frågeställningarna i studien är: a) Vilka uppfattningar har idrottslärare kring ombyte och dusch för elever i samband med undervisningen i ämnet Idrott och hälsa? b) Har deras förhållningssätt till ombyte och dusch förändrats under den tid de arbetat som idrottslärare och vilka är orsakerna i sådana fall? c) Vilka uppfattningar har de om eventuella samband mellan att elever inte har med sig ombyte och elevernas prestationer på lektionerna i Idrott och hälsa? Studien har en semistrukturerad kvalitativ ansats med intervju och transkribering som datainsamlingsmetod. Urvalsgruppen består av 6 idrottslärare från 6 olika grundskolor i Sverige, från norr till söder. Resultatet visar att de intervjuade idrottslärarna till övervägande del ändrat sitt förhållningssätt kring ombyte och dusch över tiden som de jobbat. Exempelvis var det några av de intervjuade idrottslärarna som uttryckte att de i början av sin yrkesroll haft det lite som ett krav, att eleverna måste byta om för att överhuvudtaget få delta på undervisningen. Medan idrottslärarna idag menar att man inte får ha det som ett krav längre och fokuserar mer på all form av delaktighet och närvaro, oavsett ombyte eller inte.

I samband med att den nya läroplanen för förskolan (Lpfö 18) publicerades, infördes begreppet fysisk aktivitet. Enligt WHO avser den fysiska aktiviteten all kroppslig rörelse som produceras av skelettmuskler och kräver energiförbrukning (WHO, 2020a). En omfattande definition som gör det relevant att analysera förskollärare och barnskötares förhållningssätt gentemot fysisk aktivitet i förskolan. Denna studie syftar till att analysera på vilket sätt förskollärare respektive barnskötare möjliggör en livslång relation till fysisk aktivitet för barn i förskolan. Studiens material samlades in genom kvalitativa intervjuer med fyra förskollärare och fyra barnskötare. Därefter analyserades materialet utifrån teorin KASAM och de didaktiska frågorna vad, hur och varför. Med utgångspunkt i KASAMs tre komponenter begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet samt de didaktiska frågorna har förskollärare respektive barnskötares definition av begreppet, den egna relationen till fysisk aktivitet samt deras förhållningssätt gentemot fysisk aktivitet i förskolan analyserats. Studiens resultat visar att förskollärarna och barnskötarna har en gemensam förståelse av begreppet, samt att deras relationer till fysisk aktivitet i viss mån skiljer sig åt. Resultatet visade även att pedagogerna erbjöd barnen fysisk aktivitet dagligen och att de anser att de aktiviteter som erbjuds ska vara intressanta och lustfyllda för barnen. Detta sätt att erbjuda rörelseglädje bidrar till att fysisk aktivitet känns meningsfullt och därmed får barnen möjlighet att bilda en god relation till fysisk aktivitet som varar resten av livet. Studien visar också att pedagogernas individuella intresse och erfarenheter har betydelse för i vilken utsträckning de erbjuder fysisk aktivitet i förskolan.

No description available.

Det finns inte många tidigare studier om föräldrars upplevelser av vården när barnet har kolik. De flesta av studierna som finns inriktar sig på föräldrars upplevelser av att ha ett barn med kolik och inte om vården. Den här studien kan ligga till grund för hur sjuksköterskan som jobbar inom barnhälsovården på bästa sätt ska kunna möta föräldrar som har ett barn med kolik. Syftet med denna studie var att beskriva föräldrars upplevelser när deras barn har kolik och kontakten med barnhälsovården och en kvalitativ ansats användes med induktiv innehållsanalys som metod. Materialet samlades in genom semistrukturerade intervjufrågor och deltagare i studien var mammor som hade ett barn som haft kolikrelaterade besvär det senaste året. Resultatet av analys av intervjuerna delades upp i tre olika huvudkategorier: Att bli tagen på allvar, att ingå i ett sammanhang och att känna tillit till vården. Att bli tagen på allvar handlar om föräldrarnas upplevelser av hur vården hanterar deras tankar, funderingar och oro då deras barn har kolik. Att ingå i ett sammanhang handlar om att föräldrarna önskar att känna sig som en del av sin omgivning och att känna sig stöttade i sin roll som föräldrar. Att känna tillit till vården handlar om föräldrarnas upplevelser av att få information och om kunskapen hos vårdgivaren. Denna studie visar vikten av att som sköterska lyssna på föräldrarnas tankar och upplevelser och på så vis kunna ge mer stöd. Ett möjligt fortsatt förbättringsarbete vore att skapa en tydlig struktur i arbetet med kolik för all barnhälsovård.

Kreativitet i pedagogernas värld är en C-uppsats skriven av Katarina Svensson och Jesper Greve. De är båda fritidspedagogstuderande vid Malmöhögskola och är intresserade av hur kreativiteten används i skolan. Uppsatsens syfte är att undersöka hur några yrkesverksamma pedagoger ser på kreativitet och vilken betydelse kreativiteten har för pedagogerna och lärandet. Undersökningen utgår från tio kvalitativa intervjuer. Genom litteratur och styrdokument jämförs svaren med de analyserade intervjuerna. Svaren visar på överensstämmelse mellan litteraturens och pedagogernas definition av kreativitet. Informanter lyfter fram faktorer som påverkar kreativiteten och dessa faktorer stämmer till stor del överens med de faktorer som litteraturen uppmärksammar. De flesta pedagoger anser att det finns många hinder för en kreativ miljö. Betydelsen och behovet av kreativitet betonas hos pedagogerna, litteraturen och styrdokumenten. Pedagogerna uttrycker samtidigt en brist på kreativitet i skolan och även en viss rädsla och osäkerhet för ett kreativt arbetssätt. Genom att synliggöra pedagogernas syn och förhållningssätt till kreativitet har författarna bidragit till en ökad förståelse för vad som hindrar den kreativa utvecklingen. Vidare forskning kring de faktorer som påverkar kreativiteten skulle vara av stort intresse anser författarna.

Undersökningens syfte var att öka vår kunskap om hur elever, i åldern 6-9 år, spontant beskriver materieuppbyggnad i fast och flytande form samt vad som händer då fast materia löses i flytande materia. Detta för att vi som pedagoger skall kunna stödja elevers naturvetenskapliga begreppsutveckling. Vi använde oss av enskilda kvalitativa intervjuer för att få svar på våra frågeställningar. Eleverna fick beskriva hur materia i deras vardagsmiljö är uppbyggd och vad som händer när fast materia ska lösas i flytande materia. Deras svar var till 90 % av ett makroskopiskt, kontinuerligt perspektiv. Den materia, i olika tillstånd eller konsistenser, som eleverna har erfarenhet av i vardagen beskrevs i mindre kontinuerliga delar. Elevers spontana föreställning om materia är inte generaliserad, utan måste bearbetas kontinuerligt under hela skoltiden. / Undersökningens syfte var att öka vår kunskap om hur elever, i åldern 6-9 år, spontant beskriver materieuppbyggnad i fast och flytande form samt vad som händer då fast materia löses i flytande materia. Detta för att vi som pedagoger skall kunna stödja elevers naturvetenskapliga begreppsutveckling. Vi använde oss av enskilda kvalitativa intervjuer för att få svar på våra frågeställningar. Eleverna fick beskriva hur materia i deras vardagsmiljö är uppbyggd och vad som händer när fast materia ska lösas i flytande materia. Deras svar var till 90 % av ett makroskopiskt, kontinuerligt perspektiv. Den materia, i olika tillstånd eller konsistenser, som eleverna har erfarenhet av i vardagen beskrevs i mindre kontinuerliga delar. Elevers spontana föreställning om materia är inte generaliserad, utan måste bearbetas kontinuerligt under hela skoltiden.

Bakgrund: Att vara äldre förknippas och beskrivs med olika begränsningar så som olika sjukdomar och funktionsnedsättningar men även ensamhet och ett beroende av hjälp från andra. Det är omvårdnadspersonalens uppgift att se till att kompensera den äldres förluster och funktionsnedsättningar. Genom att inkludera sällskapsdjur till sjuka personer kan det bidra till en känsla av samhörighet, mildra ensamheten och öka det sociala nätverket.  Syfte: Syftet med litteraturöversikten var att beskriva djurs betydelse för den äldre människans hälsa.  Metod: En allmän kvalitativ litteraturöversikt med induktiv ansats. Studien baseras på tio kvalitativa vetenskapliga artiklar.  Resultat: Resultatet grundade sig i fem olika kategorier som speglar djurs betydelse för den äldre människans hälsa: Fysiska faktorer för hälsan, sociala faktorer för hälsan, existentiella faktorer för hälsan, psykiska faktorer för hälsan och utmaningar med djur i vården.  Slutsats: En ökad kunskap och förståelse för djur som ett komplement i vården behövs hos allmänsjuksköterskan och övrig hälso-och sjukvårdpersonal för att skapa en trygg och hälsofrämjande vård för den äldre människans hälsa.

Studien undersöker hur pedagoger i förskolan upplever deras arbete kring den spontana fysiska aktiviteten och hur den uppstår. Vidare grundar studien sig i vårt egna intresse för fysisk aktivitet och utgår från ett sociokulturellt perspektiv med kvalitativa intervjuer.

Bakgrund: Som blivande pedagoger kommer vi att arbeta med människor och då är det viktigt för oss att ha kunskap om hur kris och krishantering påverkar oss människor. Ämnesområdet är valt då vi anser oss själva ha bristfällig kunskap inom området.Syfte: Syftet med arbetet är att undersöka hur pedagoger kan möta barn i kris vid dödsfall på förskolor, samt att belysa pedagogers erfarenheter av krishantering. Syftet är även att ge exempel på hur man kan arbeta med krishantering vid dödsfall i förskolan. Problemprecisering: Hur kan pedagoger möta barn i kris vid dödsfall? Metod: Metoden som vi har använt är kvalitativa intervjuer. Vi har intervjuat pedagoger som är utbildade förskollärare och är verksamma runt om i Skåne.Analys: Pedagoger möter barn utifrån sina referensramar vid en krissituation. De visar sina känslor öppet och talar i klarspråk med barnen genom att använda ordval som barnen förstår. De använder sig av ritualer för att hjälpa barnen att bearbeta sorgen efter den döde. Vår studie har även visat att pedagogernas eget sorgearbete oftast hamnar i fokus och att barnens sorg inte sätts i främsta rummet. Nyckelord: Förskola, krishantering, dödsfall, kvalitativa intervjuer