Syftet med arbetet är att undersöka hur barn i förskoleklass och ettan tänker kring skolan och sitt eget lärande. Fokus ligger på hur barn ser på skillnader och likheter i förskoleklass och ettan, samt vad de baserar sina antaganden på. Litteratur om bl a förskoleklassreformen, barnperspektiv, barnintervjuer och kvalitativa intervjuer ligger till grund för undersökningen. Arbetet bygger på kvalitativa intervjuer med åtta förskoleklassbarn och fyra barn från ettan. Intervjuerna med barnen från ettan är ett referensmaterial, eftersom de har erfarenheter ifrån båda skolformerna. Medan förskoleklassens antaganden kommer från andra källor än egna erfarenheter. Barnens syn på skolan är övervägande positiv, medan de inför skolstarten i ettan har mer blandade känslor. Deras syn på det egna lärandet kan sammanfattas så här - Det man redan kan det är lätt, men det man inte kan det verkar svårt. De har en relativt låg självkänsla när det gäller att se sin oerhörda förmåga att ständigt kunna förvärva nya kunskaper. Barnen uttrycker en önskan att få veta mer om skolan men får väldigt få svar genom den kanal som verkar betyda mest, de äldre skolkamraterna. Lpo94 talar om förskoleklassens uppdrag att slussa barn in i skolans värld. För att uppnå det målet krävs att vi stärker barnens syn på sitt lärande. De behöver känna och tro på att de kan mycket och att vidare kunskap inte nödvändigtvis kommer bli svårare. De behöver få en riktig inblick i skolans värld. En egen skolform bör inte innebära en enskild skolform.

Syftet med vår undersökning var att undersöka hur pedagogerna på en förskola talar om utanförskap, kränkningar och mobbning. För att vi skulle uppnå vårt syfte med undersökningen utgick vi från våra två frågeställningar: - Vad kan utläsas ur pedagogernas svar om orsaker till utanförskap, kränkningar och mobbning? - Vad kan utläsas ur pedagogernas svar om det förebyggande arbetet mot utanförskap, kränkningar och mobbning?För att svara på våra frågeställningar valde vi att använda oss av kvalitativa intervjuer. Vi intervjuade totalt fem pedagoger med olika utbildningar.Vi har kopplat vår empiriska studie till relevant litteratur och läroplanen, samt diskrimineringslagen. Studien visar att utanförskap, kränkningar och mobbning förekommer på förskolan. Vi kan utifrån vårt empiriska material utläsa att läs att barn som är tysta, lugna och inte vågar ta för sig har lättare för att hamna utanför barngruppen, bli kränkta av andra barn eller utsatta för mobbning. Även de barn som har språksvårigheter, svårt med att uttala ljud och bokstäver och de barn som har ett beteende som inte accepteras av de andra barnen har lätt att utsättas för utanförskap, kränkningar och mobbning.Informanterna tycker att det förebyggande arbetet mot utanförskap, kränkningar och mobbning handlar om att se varje barn för vad det är och bekräfta deras känslor. Informanterna tycker även att man ska styra upp lekar där alla barn får vara med för att förebygga utanförskap, kränkningar och mobbning.

Detta är en kvalitativ studie med syfte att belysa förskollärarstudenters uppfattningar och tankar inför kommande arbete med den likvärdiga förskolan utifrån specialpedagogik och flerspråkighet. Studien genomfördes via intervjuer med tio förskollärarstudenter som läser den sjunde terminen på Uppsala universitet. Studenterna har deltagit i de kurser som genom teori ska skapa förutsättningar för studenterna att förberedas för sitt uppdrag i förskolans praktik. För att belysa studenternas uppfattningar genomfördes studien genom två separata delstudier med olika fokus på den likvärdiga förskolan. Delstudie 1 studerade uppfattningarna kring det kommande arbetet med den likvärdiga förskolan fokuserat på flerspråkighet. Delstudie 2 studerade uppfattningarna kring det kommande arbetet med den likvärdiga förskolan fokuserat på specialpedagogik. Med hjälp av den fenomenografiska forskningsansatsens analysmetod bildades kategorier som formades av de framförda uppfattningar och tankar som studenterna presenterade. Den fenomenografiska teorin fokuserar på hur människor uppfattar och talar kring ett specifikt fenomen, det fenomen som studerades i denna studie var den likvärdiga förskolan.  Resultatet av studien framför variationer i hur förskollärarstudenterna uppfattar det kommande arbetet med den likvärdiga förskolan. Studenterna uppfattade den likvärdiga förskolan att innebära en verksamhet som formas utifrån barns förutsättningar. Uppfattningarna varierade kring hur väl förskollärarutbildningen varit förberedande inför det kommande arbetet. Det uppfattades finnas en oro över den konkreta kompetensen som de fått från utbildningen men framfördes även positiva uppfattningar kring det kommande ansvaret. De positiva uppfattningarna om utbildningens innehåll och förberedelse kunde bland annat sammanföras till de tidigare erfarenheter och den verksamhetsförlagda utbildningen som studenterna beskrev.

Denna enkätstudie med både kvantitativa och kvalitativa inslag syftar till att få ökad kunskap om hur en tilldelad mentor under introduktionsperioden kan påverka den nya lärarens professionella utveckling. Enligt Skollagen (SFS 2010:800), 2 kapitlet §22, ska en nybliven lärare som examinerats tidigast 2014 ha haft rätt till en introduktionsperiod med tilldelad mentor under sitt första läsår i yrket. Mentorskapet är av betydelse för den nya lärarens professionella utveckling och där ingår aspekter som exempelvis dokumentation, anpassningar och föräldrakontakt. Den valda metoden för studien var enkäter med både slutna och öppna frågor. Resultatet analyserades utifrån ett sociokulturellt perspektiv med begreppen scaffolding i den proximala utvecklingszonen, mästare och lärling, väglett deltagande och identitet. Analyserna i studien består av en kvantitativ deskriptiv analys, en kvantitativ bivariat analys samt en kvalitativ tematisk analys. Sammanlagt svarade 122 respondenter, varav 66 hade en tilldelad mentor under sin introduktionsperiod. I enkätsvaren framkom att 46% av respondenterna inte fått en tilldelad mentor. Respondenterna blev tillfrågade om i vilken utsträckning de hade behov av stöd samt fick stöd av en mentor inom olika aspekter som rör läraryrket. De tillfrågades även hur de fått detta stöd för att främja deras professionella utveckling. I resultatet framgår att stödet getts i mycket olika utsträckning och sambanden mellan behoven och stödet de fick är relativt låga, därmed fick lärarna mindre stöd än de behövde. Ändock kan man i de öppna svaren uttyda att de som fått stöd utefter deras behov har fått det främst genom samtal och att ha blivit visade olika tillvägagångssätt. Slutligen kan uttolkas att de som fått ett adekvat stöd av en tilldelad mentor har fått det på ett sätt som gynnat deras professionella utveckling.

Studien syftar till att bidra med kunskap om hur gymnasielärare resonerar om och beskriver systematiskt kvalitetsarbete. Datainsamlingen är baserad på semistrukturerade intervjuer med fyra gymnasielärare. En riktad innehållsanalys av det transkriberade materialet har genomförts där resultatsammanställning och analys stöds av kvalitetsdefinitioner baserade på ramfaktorteori och följande komponenter i systematiskt kvalitetsarbete: innehåll, processer och metoder. Resultaten visar att lärare beskriver kvalitet som någonting eftersträvansvärt, med en ambition om att hålla god kvalitet. Begreppet kvalitet definieras i termer av både materiella och personella resurser. De personella resurserna framträder dock som det tydligaste måttet på kvalitet, exempelvis betydelsen av pedagogisk kompetens och ämneskunskap samt vikten av likvärdig bedömning och att lektionerna bedrivs av legitimerade personal. Studien visar hur lärare uttrycker stort engagemang kring det egna kvalitetsarbetet, arbetet att utveckla den egna undervisningen. I detta sammanhang beskrivs kvalitetsarbetet som en viktig och självklar del av lärarprofessionen. Skolan gemensamma systematiska kvalitetsarbete upplevs dock inte lika meningsfullt och utvecklande som det egna. Lärarna uttrycker att de förstår att ambitionen med ett skolgemensamt utvecklingsarbete är att förbättra skolans resultat, men ifrågasätter samtidigt om det är det de verkligen gör.

No description available.

Sammanfattning Författare: Anders Hylander och Adrian Larsson Handledare: Jasenko Flodin Arsenovic Bakgrund: Fotboll är Sveriges nationalsport och har drygt 1,3 miljoner aktiva utövare i nästan 3000 föreningar runt om i landet (SvFF, 2023). Av dessa drygt 3000 föreningar är det ett fåtal som kan kalla sig för elitklubb, för att vara en elitklubb ska man tillhöra någon av de två högsta serierna i antingen herrfotboll eller damfotboll (SvFF, 2023). Runt elitklubbarna samlas folk för att stötta sitt lag och under säsongen 2022 gick totalt 2 994 160 personer på elitfotboll (SvFF, 2023). Supportrar är en stor del av svensk fotboll och idag finns flertalet supporterklubbar som ideellt arbetar för att stötta och marknadsföra sitt lag. Det innebär att klubbarnas kunder inte bara konsumerar produkten, utan även arbetar för att förbättra och stödja klubbarna, något som är unikt. Frågeställning/Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur mindre svenska elitfotbollsklubbar, utifrån ett klubbperspektiv samt supporterperspektiv, marknadsför sig för att locka och behålla supportrar samt förstärka sitt varumärke. Studiens frågeställning är: Hur arbetar mindre svenska elitfotbollsklubbar med sina marknadsföringsstrategier för att förstärka sitt varumärke och locka publik? Metod: För att besvara studiens syfte har en abduktiv ansats tagits för att det studerade fältet är relativt outforskat vilket bidrar med en flexibilitet där det är möjligt att utifrån det empiriska materialet i form av kvalitativa semistrukturerade intervjuer och en systematisk litteraturgenomgång kunna modifiera det teoretiska ramverket och bidra med en slutsats med verklighetsförankring. Resultat: Mindre svenska elitfotbollsföreningar använder sig av differentiering som en marknadsföringsstrategi genom att skapa en identitet runt varumärket som anspelar på den lokala identiteten, kulturen och traditionen för att folk ska kunna samlas och känna gemenskap. Relationsmarknadsföring är en central del gentemot partners och supportrar för att stärka relationerna. Starka relationer mellan klubb och supportrar bidrar till att lojaliteten blir starkare och supportrar arbetar tillsammans för att stötta och bidra till klubbens utveckling. En stark lojalitet leder till varumärkeslojalitet, vilket bidrar till stöd från supportrarna oberoende resultat på plan. Studien har bidragit med ett teoretiskt ramverk för att förstå hur mindre svenska elitfotbollsklubbar arbetar med marknadsföring. / AbstractAuthors: Anders Hylander and Adrian Larsson Supervisor: Jasenko Flodin Arsenovic Background: Football is Sweden’s national sport and has over 1,3 million active participants in nearly 3,000 clubs across the country (SvFF, 2023). Among these 3,000 clubs, only a few can be considered elite clubs, as they belong to either of the top two divisions in men’s or women’s football (SvFF, 2023). People gather around these elite clubs to support their teams, and during the 2022 season, a total of 2,994,160 individuals attended elite football matches (SvFF, 2023). Supporters play a significant role in Swedish football, and there are several supporter clubs that work voluntarily to support and promote their teams. This means that the club’s customers not only consume their product, but they also work to improve and support the clubs, which is unique. Research question/Purpose: The purpose of this study is to examine how smaller Swedish elite football clubs, from both a club perspective and a supporter perspective, market themselves to attract and retain supporters while strengthening their brand. The question for the study is: How does small Swedish elite football clubs work with their marketing strategies to enhance their brand and attract new audience? Methodology: To address the study’s objective, an abductive approach has been taken because the studied field is relatively unexplored, which allows flexibility to modify the theoretical framework based on the empirical material, including semi-structured interviews and a systematic literature review. This approach aims to provide a conclusion grounded in reality. Results: Smaller Swedish elite football clubs utilize differentiation as a marketing strategy by creating an identity around their brand that aligns with the local identity, culture, and tradition, enabling people to gather and feel a sense of community. Relationship marketing is a crucial part aspect in building relationships with partners and supporters to strengthen connections. Strong relationships between clubs and supporters contribute to increased loyalty, and to supporters working together to support and contribute to the club’s development. Strong loyalty leads to brand loyalty, which results in support from supporters regardless of on-field results. The study has contributed with a theoretical framework for understanding how smaller Swedish elite football clubs work with marketing.

Bakgrund: Det talas flertal olika språk i världen idag.  När två individer inte talar samma språk uppstår det en språkbarriär. Möts dessa individer inom vården, så kan det hindra kommunikation och kan ha konsekvenser för patientens vård. Det finns strategier för att överkomma språkbarriärer där användning av tolk är vanligast. Det finns kvalitativa studier som beskriver olika sjuksköterskors erfarenhet av att använda tolkar vid språkbarriärer. Syfte: Att sammanställa sjuksköterskors erfarenheter av att använda tolk för att överkomma språkbarriärer i mötet med patienter. Metod: En litteraturstudie med en sammanställning av kvalitativa studier gjorda i Europa, Nordamerika och Australien. 284 artiklar hittades med hjälp av databaserna CINAHL och PubMed. Efter författarna läst titlar och abstracten i eventuellt relevanta artiklar valdes 28 artiklar ut och lästes till fullo, sedan valdes 11 artiklar ut då de ansågs vara mest lämpliga för att besvara litteraturstudiens syfte.   Artiklarna kvalitet granskades sedan med hjälp av SBU:s mall. Resultat: Resultatet delades in i fem kategorier, delade åsikter bland sjuksköterskor, misskommunikation, begränsad tillgänglighet, kollegor som tolk och anhöriga som tolk. Majoriteten av den inhämtade empirin beskrev erfarenheter av utmaningar med att använda sig av tolk i mötet med patienter. Sjuksköterskor uppgav att det fanns en efterfrågan på professionella tolkar men att tillgången inte levde upp till efterfrågan. Sjuksköterskor ansåg att det var tidskrävande och ineffektivt att använda tolk i många fall, detta p.ga tolk inte alltid kunde översätta medicinsk termionologi.  Slutsats: Att använda tolk är en kompetens som kan bli effektiviserat. Det är fördelaktigt med kontinuitet och att fortsätta använda tolkar som fungerade. Tolken spelar en stor roll i samtalets effektivitet och influerar relationen mellan patient och sjuksköterska. Sjuksköterskor förstod vikten av tolkens närvaro för patientens omvårdnad och benämnde det som en nödvändighet.

Bakgrund: Trots ett växande konsensus att bli mer kundorienterad som organisation är en strategisk nödvändighet i dagens läge, har organisationer svårt att veta hur de själva kan göra den transformationen. Forskning visar att organisationer stöter på utmaningar kring hur de kan ta in mer kvalitativa data från sina kunder, och att använda sig av kundens röst i en samverkan för att förbättra och skapa innovativa lösningar. Samverkan i en tjänsteutvecklingskontext handlar om en kollaborativ process där organisation och dess kunder ömsesidigt interagerar för att både hitta och dela behov och värderingar som kan leda till ökat värdeskapande för båda parter. VafabMiljö är en organisation inom offentlig sektor för resurs- och avfallshantering med ett stort ansvar i samhället som helhet, som är i behov av en ömsesidig kommunikation mellan kund och organisation för att kunna ha möjligheten att skapa gemensamt värde. Dock, att motivera kunder till en samverkan i kvalitativa studier är inte enkelt, och söker en lösning på hur mer kvalitativa data kan genereras på ett kundorienterat vis som låter kundens röst flöda genom organisationen. Studiens syfte var till följd av detta att bidra med kunskapsutveckling till hur kundorienterade, kvalitativa kundstudier i stor skala kan genomföras. Därför formulerades forskningsfrågan: F1: ”Hur kan en processkarta med ingående, kundorienterade metoder utformas för att möjliggöra storskalig insamling av kvalitativa data kring tjänsteprocesser för resurs- och avfallshantering? Metod: I studien utfördes en fallstudie och en litteraturstudie i samband med varandra. I litteraturstudien undersöktes existerande teori kring kundorienterad tjänsteutveckling och användarvänlighet som stöd för fallstudien. Fallstudiens målsättning var att inledningsvis identifiera faktorer för kundorienterade kundstudier, genom att utforska motivationer och demotivationer kring VafabMiljös kunders samverkan, och sedan utveckla kvalitativa datainsamlingsmetoder som svarar på dessa identifierade faktorer. Fallstudien har följt en produktutvecklingsprocess i fyra divergenta och konvergenta faser som leder utvecklingen genom problemområde till lösningsområde. Resultat: Studiens resultatet är en processkarta med ingående, kundorienterade metoder för insamling av kvalitativa data på stor skala. Processkartan ger organisationen en startpunkt för hur den kan inleda en ömsesidig kommunikation och samskapande med dess kunder, och skapar därmed ett gemensamt värde för både organisationen, dess kunder, och för samhället som helhet. / Background: Despite a growing consensus that becoming more customer-oriented as an organization is a strategic necessity, organizations find it hard to know how they can achieve this transformation. Research indicates that organizations face challenges when trying to generatevaluable, qualitative data from their customers and leveraging the customer’s voice in value co-creation to improve and create innovative solutions. Value co-creation in the context of service development involves a collaborative process where organizations and their customers mutually interact to identify and share needs and values that can lead to value creation for poth paries. VafabMiljö is a municipal organization within the public sector for resource and waste management with great responsibility for the well-being of society as a whole. They rely on mutual communication between the customers and the organization in order to have the ability to create shared value. However, motivating customers to co-create and participate in qualitative studies is difficult, and VafabMiljö is now searching for a solution on how more qualitative data can be generated in a customer oriented way that will allow the customer’s voice to flow through the organization. The purpose of the study was consequently to contribute to the development of knowledge on how customer oriented, qualitative customer studies on a large scale can be conducted. Therefore, a research question was formulated as follows: F1: ”How can a process map including customer-oriented methods be designed, to enable large-scale generation of qualitative data regarding service processes for resource and waste management?” Method: In this study, a case study and a literature review were conducted in conjunction with each other. The literature review explored existing theory related to customer-oriented service development and user experience as support for the case study. The purpose of the case study was to initially identify factors for customer oriented, qualitative studies by exploring motivations and demotivations related to the participation and co-creation of VafabMiljö’s customers. Subsequently, the study aimed to develop qualitative data collection methods taking these identified factors into account. The case study followed a product development process through four divergent and convergent phases, leading development from problem area to solution area. Results: The result of the study is a process map with detailed, customeroriented methods for collecting qualitative data on a large scale. The process map provides the organization with a starting point for initiating mutual communication and co-creation with its customers, thereby creating shared value for the organization, its customers, and society as a whole.

Att leva och verka i dagens informationssamhälle ställer ett allt högre krav på individens skrivförmåga. I skolan möts elever av höga krav på skrivförmåga redan i grundskolans tidiga år. Att utforma en undervisning som främjar alla elevers skrivutveckling samt leder dem till att nå de ökade kraven ställer höga krav på lärare. Syftet med studien är att undersöka hur sex yrkesverksamma lärare beskriver sin skrivundervisning, vilka undervisningsstrategier de uppger att de använder i sin undervisning samt vilken påverkan de upplever att dessa strategier har på elevers skrivande. Utifrån en kvalitativ ansats har intervjuer använts som datainsamlingsmetod. Sex yrkesverksamma lärare i årskurserna 1–2 har genom semistrukturerade intervjuer berättat om sina upplevelser och erfarenheter kring skrivundervisning i skolans tidiga år. Med utgångspunkt i ett fenomenologiskt perspektiv vill vi undersöka och försöka förstå hur lärare beskriver och upplever fenomenet skrivundervisning och undervisningsstrategier. Utifrån Malteruds (2003) analysmodell har lärarnas utsagor kodats och sammanfattats i matriser för att synliggöra meningsbärande innehåll och urskilja likheter och skillnader i utsagorna. Lärarnas utsagor har kodats i kategorier som bedömts betydelsefulla utifrån tidigare forskning kring den tidiga skrivundervisningen och som anses vara relevanta för att svara på studiens syfte och frågeställningar. Från resultatet framkom modellering som den undervisningsstrategi som flest lärare använder i sin skrivundervisning. Flertalet lyfte cirkelmodellen som en metod för skrivinlärning med fokus på modellering och gemensamma aktiviteter. Aspekter som struktur och samtal är något som flera lärare i studien pratar om. Lärarna upplever att användandet av exempelvis checklistor och tankekartor leder till ett ökat elevansvar och en djupare förståelse för innebörden av skrivandet. I likhet med tidigare forskning lyfter flertalet lärare varierad och anpassad undervisning samt elevens delaktighet och ansvar som viktiga aspekter i elevernas skrivutveckling. Till skillnad från tidigare forskning pratar lärare inte om relationen mellan lärare och elev, vilket i forskning framkommer som en viktig aspekt för elevers skrivutveckling.