The purpose of this paper was to explore how children may perceive sound effects in the specially written radio saga made for this paper Ninjas Detektivbyrå (Ninja’s Detective firm). If sound effects in any way can contribute to children perceiving more details, if specific sound effects may bestow in creating a more monogamous distinction of signs and whether the dramaturgical structure possibly can become clearer when combining dialog with sound effects. The study was made possible with the help of two groups of children whom each listened to a version of the stimulus material, one with sound effects and the other one without sound effects, and by qualitative interviews relaying on theories regarding communication, classical dramaturgy and research on how sound effects impact on audience. This paper shows that the participants who were exposed to sound effects may have been more keen to perceiving details, understood signs more distinctly and could account for greater parts of the story in comparison to participants from the group that weren’t exposed to sound effects. / <p>Validerat; 20150630 (global_studentproject_submitter)</p>

No description available.

Syftet med denna studie är att bidra till ökad kunskap om underkända elevers upplevelser av och uppfattningar kring kursen idrott och hälsa 1 på gymnasiet. Frågeställningarna som behandlas är: ”Hur upplever eleverna kursens innehåll i allmänhet och förhållandet mellan teori och praktik i synnerhet?”, ” Hur uppfattar eleverna kursens innehåll avseende hälsa och vad anser de själva är att ha god hälsa?” samt ”Vad lyfter eleverna fram som anledningar till att de inte fick godkänt i kursen?” Studien genomfördes med fyra kvalitativa intervjuer med fyra elever, två tjejer och två killar, som alla har fått underkänt i kursen Idrott och hälsa 1 på gymnasiet. Alla elever är över 18 år och går på olika skolor i Stockholms län.   Hälsa och idrott är två begrepp som kan definieras på olika sätt utifrån olika perspektiv. Hälsan är vidare något som har spelat och spelar en viktig roll för idrottsämnet och dess innehåll. Det framkommer vidare i den tidigare forskningen att lärare och elever lyfter hälsoaspekten som en viktig del av innehållet i kursen samt att fysisk aktivitet har en positiv inverkan på elevers skolresultat. Den teoretiska utgångspunkten i arbetet är sociokulturell teori om språket mellan lärare och elev i undervisningen.   Studien har bidragit till ökad kunskap om underkända elevers upplevelser av och uppfattningar kring kursen idrott och hälsa 1 på gymnasiet genom att konstatera att de är relativt positivt inställda till kursen och dess innehåll. Resultatet visar att eleverna inte har en gemensam syn på kursen och dess innehåll men trots att eleverna blivit underkända så anser de kursen vara viktig, särskilt med avseende på en ökad förståelse för vad god hälsa är. Resultatet visar att eleverna visade en förståelse för vad god hälsa är även om deras perspektiv på hälsa skiljer sig åt, både teoretiskt och praktiskt. Flera elever kände till gymnasiets mål med att lära ut kunskap om hälsa. Studien har vidare bidragit till ökad kunskap om underkända elevers upplevelser av och uppfattningar kring kursen idrott och hälsa 1 på gymnasiet genom att konstatera att de hade någon typ av svårighet i kursen, antingen med den teoretiska eller fysiska delen. Det i kursen som orsakar svårigheter skiljer sig också mellan eleverna, vilket förutom elevernas privata problem kopplas samman med att de inte uppnådde ett godkänt betyg.

I det sociokulturella perspektivet som vi har utgått ifrån är synsättet på lärandet att det utvecklas i sociala sammanhang där kommunikation är en central del. Lärandet sker i samspel mellan individer där en genom stöttning och vägledning utvecklar nuvarande kunskaper. I detta arbete har vi beskrivit arbetsmetoder som lärare använder sig av i sin undervisning för att främja kommunikationen i klassrummet. Eftersom kommunikation är en central del i det sociokulturella perspektivet blir detta en lämplig teori att utgå ifrån. Motivation och språkligt självförtroende är grundpelare för att främja kommunikativ interaktion i undervisningen. Dessa komponenter är av betydelse för att lära ett nytt språk eftersom kommunikation gynnar andraspråksinlärning, där målet är att kunna tala det nya språket. I arbetet intervjuades fem lärare där det framkom att komponenter som motivation, språkligt självförtroende och val av arbetssätt är alla centrala för att främja kommunikation. Enligt lärarna är par- och grupparbete nödvändigt eftersom elever lär sig ett nytt språk genom interaktion. / The sociocultural perspective, this essay theory, approach of learning is that it develops in social contexts where communication is a central part. Learning takes place in interaction between individuals where, through support and guiding, one develops current knowledge. In this essay, we have described methods that teachers use in their teaching to encourage communication in the classroom. Because communication is a central part of the sociocultural perspective, it is therefore an appropriate theory to use. When establishing communicative interaction, motivation and linguistic self-confidence are among the pillars. These components are important when learning a new language because communication favors language learning, where the goal is to be able to speak the new language. In this essay, we interviewed five teachers where it emerged that components such as motivation, linguistic self-confidence and choice of methods are all central parts to encourage communication. According to the teachers, pair-and group work is necessary for students because in order to learn a new language, you need to interact.

The Swedish municipalities of the 21st century are faced with a paradoxical problem in how they need to deliver a higher value to its population with less funding. This is due to the percentage of its’ population that are able to work grows lower while the percentage of the population that need to use the services that they provide increases. The solution to this issue is regarded to be digitalization of the public sector. While the Swedish municipalities have already gone to great lengths in order to digitalize its services, they seem to have had major issues in how these efforts have been focused. Several voices have been raised criticizing the lack of use of tools for performance measurements. On the other hand, the municipalities criticize existing tools. This then illuminates an absence in existing research within the subject which this thesis aims to fill. In doing so, this thesis clarifies which qualitative variables effect public value. Furthermore, the thesis explains how Swedish municipalities should use performance measurement tools. Finally, the thesis considers ways for Swedish municipalities to incorporate qualitative variables in its use of performance measurement tools.

Psykisk ohälsa är ett växande folkhälsoproblem som orsakar nedsatt välbefinnande och försämrad livskvalité. Vanliga tillstånd av psykisk ohälsa är depressioner och ångestsyndrom. Unga vuxna är en utsatt grupp där den psykiska ohälsan fortsätter att breda ut sig hos. Syftet med studien var att undersöka vad unga vuxna vet om orsakerna till psykisk ohälsa och vad det finns för stöd att få. En kvalitativ metod användes för att besvara studiens frågeställningar. Datainsamlingen skedde med semistrukturerade intervjuer och ett målinriktat urval användes för att rekrytera intervjupersoner som utgjordes av sex unga vuxna mellan 20–29 år som var antingen studerande eller yrkesverksamma. Det insamlade materialet analyserades med en manifest innehållsanalys. Resultatet visade att psykisk ohälsa kännetecknas av förlorad meningsfullhet, negativa tankar och kan yttra sig i försämrad koncentrationsförmåga som medför prestationssvårigheter. Det befintliga stödet vid psykisk ohälsa uppfattades otillräckligt med för långa väntetider och behov av andra insatser än medicinering. Orsaker till psykisk ohälsa uppfattas vara om individen upplevt ett trauma eller ställer för höga krav på sig själv. I resultatet framkom att individer jämför sig via sociala medier och i strävan efter kroppsideal och ett perfekt liv. Studien tyder på att sociala medier har bidragit till ökningen av psykisk ohälsa.

Första juli 2019 träder en ny läroplan för förskolan i kraft där undervisningen är ett av de begrepp som tillkommit. Begreppet undervisning bidrar till ett ökat krav på pedagoger och blir därmed relevant att undersöka och koppla till förskollärarna, då det är de som ska ansvara för undervisningen och att den bedrivs. Syftet med studien var att undersöka förskollärares attityder till undervisning och vilka faktorer förskollärare uppfattar som betydelsefulla för deras möjlighet att bedriva undervisning i förskolan. Samt att ta del av om de uppfattade faktorerna ger möjlighet, eller inte ger möjlighet, att bedriva undervisning i förskolan. Forskningsfrågorna som besvarats är: Vilka attityder framkommer i förskollärares tal om undervisning i förskolan? Vilka uppfattade faktorer är betydelsefulla för förskollärares möjlighet att bedriva undervisning i förskolan? Studiens vetenskapsteoretiska utgångspunkt var läroplansteori med en ramfaktorteoretisk inriktning med inre- och yttre ramar som analysbegrepp. Studien genomfördes genom en kvalitativ metod i form av semistrukturerade-intervjuer med sex förskollärare. Resultatet visade attförskollärare har olika attityder gällande undervisning i förskolan. Det framkommer en attityd gällande att undervisning i förskolan behöver vara planerat med ett medvetet innehåll och syfte. Den andra attityden som framkom var att förskollärarna ansåg att undervisning är något som sker under hela dagen och kan uppstå även i spontana situationer. Resultatet visade även att kategorierna för ramfaktorer mynnade ut i ett flertal andra faktorer som förskollärare uppfattade gav möjlighet, eller inte gav möjlighet för undervisning i förskolan. Studiens slutsats blev att undervisning i förskolan uppfattas på olika sätt av förskollärare då undervisning som begrepp ej är definierat på en konstitutionell nivå, mer än att det är en målstyrd process. Denna svaga definition av vad undervisning i förskolan innebär medför lokala olikheter inom den förskolepedagogiska verksamheten, vilket kan påverka vilka faktorer som anses avgörande för förskollärarnas möjlighet att bedriva undervisning i förskolan.

As interest in the e-book market grows, both academic libraries and researchers strive to understand developing trends amongst patrons. The academic library is one venue where improvised measures in e-book collection management can freely abound. Recent studies have focused on establishing formalized management techniques. This study explores the e-book collection management techniques in use lens of Pierre Bourdieu’s field theory. Analysis revealed that library staff employ e-book collection management techniques that are both similar and dissimilar to those used in print book management. This study investigates both similarities and differences using Bourdieu’s field and habitus to enable explanation of relevant management choices. Analysis showed that librarians in both similar and different subject libraries employ both unique and complementary techniques to e-book collection management. Further inquiry shows possible connections between a librarian’s habitus and their subsequent approach to e-book management. / Program: Masterprogram: Biblioteks- och informationsvetenskap, Digitala bibliotek och informationstjänster

The aim of this bachelor’s thesis is to gain deeper knowledge about how librarians in public libraries in Sweden view theirprofessional role with regard to the last decades of change in the library field. Especially concerning the technical evolution and towards a higher user orientation and market mindset, and in which ways this has influenced the librarians everyday working tasks. A particular focus has been placed towards the reference transaction, the use of computers and e-media, and the stock development. We believe that there currently is a changeover, from the libraries traditional line of function, towards them as more of service institutions.The method used in this study for answering the research questions and to gather empirical information is semi-structuredinterviews. The division is three more experienced librarians, with twenty years or more from the field, and three newlygraduated with less than five years as active librarians. We seek to compare if there are any differences in views between these two categories. The theory used for analyzing the results is Anders Ørom’sabout different librarian identities together with Trine Schreiber’s development of the model. Conclusions drawn from this study are that there is a similarview on the librarianship; the traditional role and the information intermediate roles has earlier been considered incompatible. Now they seem to come together in a “traditional tasks in new packaging”-thinking. / Program: Bibliotekarie

The main purpose of this thesis was to examine the collection management at five different hospital libraries´ children and youth’s section to discern different roles of the collections. We made qualitative interviews with five hospital librarians. The purpose was also to see how the collection development affected the different roles of the collections. We used two theories. One involves six dimensions of collection development and the other involves the purposes of collections which are divided in to four different roles. The hospital librarians had the users in mind when working with the collections. The users have different needs, not only because they are children and young people but also because they are patients. We could see that many different circumstances had an impact on the collection development, such as limited and narrow spaces, short treatment times for patients and low circulation on children and youth material. The three roles we could distinguish were the Dispensing role, the Advisory role and the Symbolic role. The librarians tried to have a diverse range of materials to satisfy the different needs. The librarians made certain collections visible by different headlines that would appeal to the users. We could see that materials with medical substance were prioritized in many ways. This material is important for both patients and the medical staff. Medical material also justified the patient hospital libraries existence in times when the medical libraries get more and more space. / Uppsatsnivå: D