Syftet med uppsatsen är att undersöka hur elevers förståelse av kursplaner påverkar deras förmåga att hantera studieutmaningar i skolan. Med anledning av att en ny läroplan nyligen implementerats är vi intresserade av hur införandet hittills har påverkat eleverna. Studien är baserad på sex intervjuer med gymnasieelever.  Studien är kvalitativ där respondenternas inre tankar och upplevelser om relationen mellan kursplaner och studier utgör studieobjektet. Uppsatsen har sina teoretiska utgångspunkter i den sociologiska teorin KASAM, vilket står för känsla av sammanhang. KASAM består av de tre komponenterna begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet som kan beskrivas som förmågor en individ kan inneha. Hur starka dessa förmågor är hos individen avgör hur bra denne kan hantera omständigheter. KASAM utgör även studiens analysverktyg där vi skapat kategorier utifrån indikatorer som bygger på de tre komponenterna. Det är alltså genom att undersöka respondenternas KASAM som vi uppfyller studiens syfte. Resultat från studien visar att eleverna tenderar att ha låg begriplighet gällande mål och kriterier i kursplaner samt hur kursplaner används i praktiken. Framförallt är det språket i dokumenten som gör att eleverna har svårt att förstå och ta till sig innehållet. Den låga begripligheten hos eleverna påverkar elevernas hanterbarhet, mest utmärkande då de inte kan använda kursplanerna som en resurs i sina studier. Vidare visar resultaten att de flesta eleverna känner någon form av meningsfullhet med att gå i skolan, att skolan är viktig för framtiden där betyg och/eller kunskaper ses som viktigt. Det är endast en elev i vår studie som har höga värden på samtliga komponenter där den höga begripligheten gällande mål och kriterier i kursplaner tillsammans med en hög meningsfullhet gör att denne hanterar utmaningar och omständigheter avsevärt bättre än resterande respondenter. Eleven är även den enda som aktivt använder kursplaner i sina studier och ser dokumenten som en resurs. Avslutningsvis visar våra resultat att elever med hög KASAM hanterar studieutmaningar bättre än elever med låg KASAM.

I en globaliserad värld möts olika kulturer och etniciteter ständigt och kan ge upphov till en ojämlik maktfördelning. Rester av kolonialismen syns i vårt samhälle i den norm som den vite mannen representerar. Skolan är en mötesplats för människor oavsett kön, kultur, klass eller etnicitet. Utan att medvetandegöra kategorisering ur ett maktperspektiv blir skolan endast en reproducerande institution där den strukturella diskrimineringen får råda. Vi har för avsikt att uppmärksamma skillnadspraktiken utifrån etnicitet med avseende på synliggjorda normer. Vi har intervjuat nio elever som utgör en heterogen grupp utifrån kön och etnicitet i åk 9 på en F-9 skola. Det som framkom var att skillnadspraktik i viss mån förekom men inte nämndes explicit initialt, samt att den svenska normen var svårfångad och belystes med hjälp av sin antites. Grupperingar av ”vi och dom” reproduceras i skolan, och vi ser vikten av att skolan försöker uppmärksamma och bryta denna uppdelning samt utöva sitt inflytande över ungdomar och samhälle. Under sådana förhållanden skulle visionen om en skola för alla kunna bli sann även i en kosmopolitisk värld.

I ämnesplanen för gymnasiet står det att det ska finnas experimentellt arbete i fysikundervisningen. Frågan är vad de bidrar till. Fysiklaborationer har många lärandesyften men för att lärare ska få elever att ta del av alla dessa är det viktigt att de är medvetna om vad eleverna anser är syftet med laborationer i fysikundervisningen. Syftet med denna studie är att fördjupa kunskaperna om gymnasieelevers upplevelser av laborativt arbete och deras uppfattning av laborationers syfte i fysikundervisningen. Detta har utförts genom att gymnasieelever som läser fysik har svarat på en enkätundersökning. Analysmetoden av datamaterialet har varit statistisk analysmetod. Resultatet visar att elever anser att laborationer mest bidrar till förmågan att använda laborativ utrustning och förmågan att samarbeta. Det är ingen skillnad mellan elever med olika könsidentiteter, dock finns en viss skillnad mellan elever som går på natur- respektive teknikprogrammet. Resultatet visar även att gymnasieelever upplever fysiklaborationer lite mer roliga än inte roliga.

I skolan görs kontinuerligt olika bedömningar för att ta reda på vad eleven har lärt sig och för att kunna sätta betyg. Formativ bedömning formar lärandet hos eleven och kan också forma undervisningen. I en formativ bedömningsprocess tydliggörs målet och eleven får återkoppling som är relevant med avseende på var den befinner sig i förhållande till målet. Att ge återkoppling kan upplevas som tidskrävande för lärare. Den behöver dock inte alltid komma i skriftlig form som kommentarer på inlämningsuppgifter, den kan till exempel ges muntligt till hela klassen eller via checklistor eller matriser som tydliggör kraven för olika kunskapsnivåer. Eleverna kan bli bedömda av läraren med hjälp av matrisen eller använda den i självbedömning eller kamratbedömning och på så sätt främja sitt lärande. Matriserna kan beskriva en uppgift eller en hel kurs. I en uppgiftsspecifik matris används de kunskapskrav från kursmatrisen som uppgiften täcker. Det finns forskning som visar att formativ användning av matriser kan stödja elevers lärande men betydligt färre studier som visar hur eleverna upplever användningen av matriser. I detta utvecklingsarbete undersöks om tillgång till relevanta bedömningsmatriser och kamratbedömning kan underlätta för lärare och elev samt om kamratbedömning med hjälp av matriser upplevs som givande av eleverna. Studien utfördes på klass i årskurs 7 med 25 elever inom ämnet kemi men borde vara relevant för alla ämnen där man genomför laborationer. Syftet var att ge en bild av hur användbara matriser är och hur de uppfattas av eleverna och vad de tycker om att ge och få kamratrespons. Elektroniska frågeformulär med frågor av både kvantitativ och kvalitativ karaktär delades ut till eleverna. Elevernas upplevelse av arbetet med matriserna och kamratbedömningen kan sammanfattas som givande. De svarade bland annat att matrisen varit lätt att förstå och att de gjort flera förbättringar i sina praktiska moment. Det finns dock tecken på en viss osäkerhet hos eleverna då många inte ville eller kunde uppge sitt senaste NO-betyg, inte ville genomföra laboration med matris igen samt att de önskat att läraren skulle ge mer förklaringar eller säga till om de gjort något “fel”. De tyckte att det var bra att nivån F hade en egen kolumn trots att den inte ger mer information än nivån för E. Många elever tyckte att det var svårt att ge varandra feedback och många tyckte att matrisen som användes för denna del var svår att förstå. Dock uppskattade de flesta eleverna feedback och svarade att deras rapporter blivit bättre och att de lärt sig av att ge varandra feedback och de flesta ville ha kamratrespons igen. En tredjedel upplevde dock detta moment som pinsamt eller stressande.

Syftet med denna studie är att bidra till ökad kunskap om underkända elevers upplevelser av och uppfattningar kring kursen idrott och hälsa 1 på gymnasiet. Frågeställningarna som behandlas är: ”Hur upplever eleverna kursens innehåll i allmänhet och förhållandet mellan teori och praktik i synnerhet?”, ” Hur uppfattar eleverna kursens innehåll avseende hälsa och vad anser de själva är att ha god hälsa?” samt ”Vad lyfter eleverna fram som anledningar till att de inte fick godkänt i kursen?” Studien genomfördes med fyra kvalitativa intervjuer med fyra elever, två tjejer och två killar, som alla har fått underkänt i kursen Idrott och hälsa 1 på gymnasiet. Alla elever är över 18 år och går på olika skolor i Stockholms län.   Hälsa och idrott är två begrepp som kan definieras på olika sätt utifrån olika perspektiv. Hälsan är vidare något som har spelat och spelar en viktig roll för idrottsämnet och dess innehåll. Det framkommer vidare i den tidigare forskningen att lärare och elever lyfter hälsoaspekten som en viktig del av innehållet i kursen samt att fysisk aktivitet har en positiv inverkan på elevers skolresultat. Den teoretiska utgångspunkten i arbetet är sociokulturell teori om språket mellan lärare och elev i undervisningen.   Studien har bidragit till ökad kunskap om underkända elevers upplevelser av och uppfattningar kring kursen idrott och hälsa 1 på gymnasiet genom att konstatera att de är relativt positivt inställda till kursen och dess innehåll. Resultatet visar att eleverna inte har en gemensam syn på kursen och dess innehåll men trots att eleverna blivit underkända så anser de kursen vara viktig, särskilt med avseende på en ökad förståelse för vad god hälsa är. Resultatet visar att eleverna visade en förståelse för vad god hälsa är även om deras perspektiv på hälsa skiljer sig åt, både teoretiskt och praktiskt. Flera elever kände till gymnasiets mål med att lära ut kunskap om hälsa. Studien har vidare bidragit till ökad kunskap om underkända elevers upplevelser av och uppfattningar kring kursen idrott och hälsa 1 på gymnasiet genom att konstatera att de hade någon typ av svårighet i kursen, antingen med den teoretiska eller fysiska delen. Det i kursen som orsakar svårigheter skiljer sig också mellan eleverna, vilket förutom elevernas privata problem kopplas samman med att de inte uppnådde ett godkänt betyg.

Denna studie handlar om elevers uppfattningar om motivation i ämnet matematik. Syftet med denna studie var att lyfta fram elevers egna utsagor och upplevelser om sin motivation, samt få en bild av eventuella förändringar eller mönster kring elevers motivation till matematikämnet under deras tidiga år i grundskolan.   Studien har genomförts med hjälp av elevenkäter och elevintervjuer, där kvalitativa och kvantitativa metoder kombinerats för att möjliggöra ett fördjupat analysarbete i undersökningens resultatdel. Här presenteras elevers uppfattningar av motivation i ämnet matematik samt deras tankar om vad som påverkar motivationen. Analysen av resultaten visar att eleverna har en god uppfattning om vad som påverkar deras motivation. De ger många exempel, där fysiskt och psykiskt välmående samt lärarens pedagogiska arbete i klassrummet, har betydelse för motivationsprocessen. Vidare går det att avläsa ur resultaten från enkätundersökningen att inom ramen för denna begränsade studie, så är elever i årskurs tre och fem mer negativt inställda till matematik i jämförelse med elever i årskurs ett.   För att belysa ämnet redogörs även för teoretiska aspekter från pedagogisk forskning kring ämnet motivation. Dessa diskuteras i studiens sista kapitel i förhållande till studiens resultat. / This study is about pupils opinions of motivation in the subject mathematics. The purpose of this study was to get the pupils experiences and statements concerning their own motivation and to get a picture of changes or patterns that might have occurred during their early years in elementary school.   The study has been made by inquiries and interviews, where qualitative and quantitative methods have been combined to make possible a deepened analysis in the result part of the investigation. Here are the pupil`s opinions about motivation in the subject mathematics presented and their thoughts about what influences the motivation. The analysis of the results shows that the pupils have a good understanding for what influences their motivation. They give us many examples where physical and psychical wellbeing plus the teacher`s pedagogical work in the classroom are of importance for the motivations process. The results from the inquiry further shows, within the frame for this limited study, that pupils in class three and five are more negatively disposed to mathematics compared to pupils in class one.   To illuminate the subject, theoretical aspects from pedagogical research on the subject motivation, are also accounted for. These are discussed in the last chapter related to the results of the study.

Denna studie har undersökt vilka omständigheter som elever respektive lärare anger för att de ska känna sig nöjda eller missnöjda med en laboration. Likaså jämfördes elevernas och lärarnas svar med varandra. För att kunna få svar på undersökningens frågor genomfördes semi-strukturerade intervjuer med 5 lärare från två kommunala skolor i södra Sverige. Eleverna fick i stället en enkät, som de fick besvara i slutet av en laboration. Enkäten genomfördes i två lärares klasser, där totalt 60 elever besvarade enkäten. Intervjuerna och enkäterna analyserades sedan utifrån ett fenomenografiskt tillvägagångssätt, vilken har för avsikt att finns unika och exklusiva kategorier. I denna studie innebär det att anledningarna lärarna eller eleverna ger ska vara unika och exklusiva. Resultatet av analysen visade att det var 6 olika kategorier av anledningar som gjorde eleverna nöjda och 7 olika kategorier av anledningar som gjorde dem missnöjda. För lärarna återfanns 3 kategorier av anledningar som gjorde dem missnöjda, samt även 3 kategorier av anledningar som gjorde dem nöjda. Vid jämförelsen mellan eleverna kategorier av nöjdhet respektive missnöjdhet visade det sig att dessa kompletterade varandra. Det eleverna var nöjda med var de också missnöjda med. Exempelvis var det nöjda om de hann slutföra laborationen, men missnöjda om de inte hann slutföra laborationen. Samma motsattsförhållande syntes även bland de anledningarna som gjorde lärarna nöjda respektive missnöjda. Lärarna var exempelvis nöjda om laborationsutrustningen fungerade, men också missnöjda om laborationsutrustningen krånglade. Slutligen jämfördes även lärarnas och elevernas kategorier av vad som gör dem nöjda respektive missnöjda med varandra. Där det mest framträdande resultatet var att både eleverna och lärarna är nöjda om eleverna förstår. Alltså vill eleverna och lärarna samma sak med undervisningen.

Elevers inflytande på matematikundervisningen är önskvärd men föga undersökt. Syftet med examensarbetet var således att undersöka elevers upplevelse av att ha digitala läroböcker i matematikundervisningen. Undersökningen genomfördes med hjälp av fokusgruppsintervjuer med elever på gymnasiet. Tre klasser på teknikprogrammet intervjuades. Intervjuerna bearbetades med hjälp av innehållsanalys. Resultatet analyserades utifrån den didaktiska tetraedern med den digitala läroboken som artefakt. Resultatet visade att elever anser att läroböcker ska hjälpa dem lösa och förstå matematikuppgifter. Digitala läroböcker upplevdes ha goda förutsättningar att förklara matematik genom exempelvis anpassade förklaringar, ledtrådar och återkoppling. Däremot upplevdes digitala läroböcker ha sämre förutsättningar att lösa uppgifter eftersom risken att distraheras av annat på datorn var stor, svarsinmatningen var bristfällig, läroboken kunde vara oåtkomlig eller att förklaringar och uppgifter inte nödvändigtvis matchade varandra. För att ge elever inflytande på matematikundervisningen bör dessa aspekter beaktas vid val av läromedel genom övervägande av den digitala lärobokens utformning, implementering samt när en tryckt lärobok är att föredra. / Students’ influence on mathematics teaching is desirable but not extensively researched. The purpose of the thesis was therefore to investigate students' experience of using digital textbooks in mathematics education. The study was carried out using focus group interviews with Swedish upper secondary school students. Three classes from the technology program were interviewed. The interviews were processed using content analysis. The results were analysed using the didactic tetrahedron with the digital textbook as the artifact. The results showed that students believe that textbooks should help them solve and understand mathematics exercises. Digital textbooks were perceived to be well suited to explain mathematics by, for example, customized explanation, clues, and feedback. On the other hand, digital textbooks were felt to provide a worse environment for solving exercises. Reasons given include the risk of being distracted by other things on the computer was high, the ability to input answers was inadequate, the textbook could be inaccessible or that explanations and tasks did not necessarily match each other. To give students an influence on mathematics teaching, these aspects should be factors to consider when choosing teaching materials in terms of the digital textbook's design, implementation and when a printed textbook is preferable.