Denna studie har undersökt vilka omständigheter som elever respektive lärare anger för att de ska känna sig nöjda eller missnöjda med en laboration. Likaså jämfördes elevernas och lärarnas svar med varandra. För att kunna få svar på undersökningens frågor genomfördes semi-strukturerade intervjuer med 5 lärare från två kommunala skolor i södra Sverige. Eleverna fick i stället en enkät, som de fick besvara i slutet av en laboration. Enkäten genomfördes i två lärares klasser, där totalt 60 elever besvarade enkäten. Intervjuerna och enkäterna analyserades sedan utifrån ett fenomenografiskt tillvägagångssätt, vilken har för avsikt att finns unika och exklusiva kategorier. I denna studie innebär det att anledningarna lärarna eller eleverna ger ska vara unika och exklusiva. Resultatet av analysen visade att det var 6 olika kategorier av anledningar som gjorde eleverna nöjda och 7 olika kategorier av anledningar som gjorde dem missnöjda. För lärarna återfanns 3 kategorier av anledningar som gjorde dem missnöjda, samt även 3 kategorier av anledningar som gjorde dem nöjda. Vid jämförelsen mellan eleverna kategorier av nöjdhet respektive missnöjdhet visade det sig att dessa kompletterade varandra. Det eleverna var nöjda med var de också missnöjda med. Exempelvis var det nöjda om de hann slutföra laborationen, men missnöjda om de inte hann slutföra laborationen. Samma motsattsförhållande syntes även bland de anledningarna som gjorde lärarna nöjda respektive missnöjda. Lärarna var exempelvis nöjda om laborationsutrustningen fungerade, men också missnöjda om laborationsutrustningen krånglade. Slutligen jämfördes även lärarnas och elevernas kategorier av vad som gör dem nöjda respektive missnöjda med varandra. Där det mest framträdande resultatet var att både eleverna och lärarna är nöjda om eleverna förstår. Alltså vill eleverna och lärarna samma sak med undervisningen.