Denna studie undersöker hur fyra lärare i idrott och hälsa på gymnasiet tolkar det centrala innehållet och kunskapskraven i ämnet idrott och hälsa 1. Vidare behandlar den hur lärarna i studien använder sig av dessa tolkningar i sin undervisning och betygsättning. Insamling av empiri skedde genom en kvalitativ studie bestående av semistrukturerade intervjuer med fyra lärare i ämnet idrott och hälsa 1. Empirin analyserades sedan med hjälp av Lindes (2012) läroplansteori som behandlar läroplanen i tre olika arenor, formuleringsarenan-, transformerings- och realiseringsarenan. Resultatet visar att det finns både likheter och olikheter i lärarnas tolkning och användning av ämnesplanen för idrott och hälsa 1. I tolkningen av det centrala innehållet var samtliga lärare. Däremot används denna tolkning inte av en del av lärarna då det enligt dessa lärare saknas resurser för att realisera tolkningen. När det gäller kunskapskraven existerar det delade meningar om det finns svårigheter med tolkningen, och att det ofta finns en del svårigheter att sätta ord på kunskapskraven. Denna studie visar…Bedömningsstödet, framtaget av Skolverket har fått ett stort genomslag i lärarnas tolkning och användande av kunskapskravet som fått en styrande makt över det centrala innehållet.

Syftet med denna studie är att bidra till ökad kunskap om underkända elevers upplevelser av och uppfattningar kring kursen idrott och hälsa 1 på gymnasiet. Frågeställningarna som behandlas är: ”Hur upplever eleverna kursens innehåll i allmänhet och förhållandet mellan teori och praktik i synnerhet?”, ” Hur uppfattar eleverna kursens innehåll avseende hälsa och vad anser de själva är att ha god hälsa?” samt ”Vad lyfter eleverna fram som anledningar till att de inte fick godkänt i kursen?” Studien genomfördes med fyra kvalitativa intervjuer med fyra elever, två tjejer och två killar, som alla har fått underkänt i kursen Idrott och hälsa 1 på gymnasiet. Alla elever är över 18 år och går på olika skolor i Stockholms län.   Hälsa och idrott är två begrepp som kan definieras på olika sätt utifrån olika perspektiv. Hälsan är vidare något som har spelat och spelar en viktig roll för idrottsämnet och dess innehåll. Det framkommer vidare i den tidigare forskningen att lärare och elever lyfter hälsoaspekten som en viktig del av innehållet i kursen samt att fysisk aktivitet har en positiv inverkan på elevers skolresultat. Den teoretiska utgångspunkten i arbetet är sociokulturell teori om språket mellan lärare och elev i undervisningen.   Studien har bidragit till ökad kunskap om underkända elevers upplevelser av och uppfattningar kring kursen idrott och hälsa 1 på gymnasiet genom att konstatera att de är relativt positivt inställda till kursen och dess innehåll. Resultatet visar att eleverna inte har en gemensam syn på kursen och dess innehåll men trots att eleverna blivit underkända så anser de kursen vara viktig, särskilt med avseende på en ökad förståelse för vad god hälsa är. Resultatet visar att eleverna visade en förståelse för vad god hälsa är även om deras perspektiv på hälsa skiljer sig åt, både teoretiskt och praktiskt. Flera elever kände till gymnasiets mål med att lära ut kunskap om hälsa. Studien har vidare bidragit till ökad kunskap om underkända elevers upplevelser av och uppfattningar kring kursen idrott och hälsa 1 på gymnasiet genom att konstatera att de hade någon typ av svårighet i kursen, antingen med den teoretiska eller fysiska delen. Det i kursen som orsakar svårigheter skiljer sig också mellan eleverna, vilket förutom elevernas privata problem kopplas samman med att de inte uppnådde ett godkänt betyg.

Syfte och frågeställningar Studiens syfte var att undersöka hur lärare i idrott och hälsa på gymnasiet förhåller sig till läroplanen med avseende på bollspel och bollekar. Vidare var studiens syfte att analysera och diskutera resultaten utifrån läroplansteori som teoretiskt ramverk. För att uppfylla syftet utformades följande frågeställningar: Hur arbetar lärarna med bollspel och bollekar i undervisningen? Vilka motiv uppger lärarna till att de använder bollspel och bollekar i undervisningen? Metod En kvalitativ metod användes för att besvara studiens syfte och frågeställningar och intervjuer genomfördes med sex gymnasielärare i idrott och hälsa som uppfyllde studiens kriterier. Urvalet skedde enligt bekvämlighetsprincipen. Resultat Samtliga lärare berättade att de använde sig av bollspel och bollekar i undervisningen och de uppskattade att 12 till 25 procent av tiden ägnades åt dessa aktiviteter. De vanligaste bollaktiviteterna var fotboll, badminton, basket, softboll, volleyboll och lacrosse. Lärarna använde mindre vanliga spel och lekar för att jämna ut nivåskillnader mellan elever. De använde olika bollaktiviteter för att eleverna genom dessa skulle vara fysiskt aktiva senare i livet. Lärarna berättade att de valde bollspel och bollekar efter sina egna kunskaper och färdigheter samt efter lokaler och materiel. Alla lärare använde bollspel och bollekar som en metod för att utveckla eller lära ut någonting annat än själva spelet eller leken. Samtliga lärare kopplade bollspel och bollekar till ämnesplanens centrala innehåll och de ansåg att elever kunde uppnå flera kunskapskrav genom undervisningen. Slutsats Slutsatser i studien var att bollspel och bollekar förekom i undervisningen i ämneskursen idrott och hälsa 1 men i mindre utsträckning än vad tidigare forskning har visat. Formuleringen av den nya läroplanen har haft stor del i att bollspel och bollekar har minskat. Alla lärare hade ett tydligt syfte med att använda bollspel och bollekar och kopplade dessa till ämnesplanens centrala innehåll och kunskapskrav. Det fanns likheter i lärarnas tolkningar av ämnesplanen vilket visade på att ämnets klassifikation stärkts. Lärarnas val av styrgrupp medförde att en del elever missgynnades. Lärarna måste väga för- och nackdelar mellan vanliga och mindre vanliga bollspel och bollekar mot varandra. Utifrån detta måste lärarna sedan besluta vilken aktivitet som uppfyller det tänkta syftet på bästa sätt. / Aim The purpose of the study was to examine how teachers in physical education and health on a high school level relate to the curriculum with a focus on ball games and ball exercises. Furthermore the study’s purpose was to analyze and discuss the results from curriculum theory as the theoretical framework. To fulfill this purpose the following research questions were established: How do teachers use ball games and ball exercises in their teaching? What motives do the teachers present while choosing to use ball games and ball exercises in their teaching? Method A qualitative method was used to answer the study’s purpose and research questions and interviews were conducted with six high school teachers in physical education and health that fulfilled the study’s criteria. The selection was founded on the comfort principle. Results All teachers confirmed to be using ball games or ball exercises in their teaching and they estimated that 12 to 25 percent of the curriculum were used for these specific exercises. The most common ball games were football, badminton, basketball, softball, volleyball and lacrosse. The teachers conducted less common games and exercises to even out the performance levels of different students. They varied their ball activities so that students through these exercises would be physically active later in life. The teachers told that they chose ball games and ball exercises based on their personal knowledge and access to facilities and material. All teachers used ball games and ball exercises as a method to develop or teach something other than the actual game itself. All teachers linked ball games and ball exercises to the curriculums core content and they believed that students could achieve several of the knowledge requirements through the education. Conclusion The conclusions of this study were that ball games and ball exercises were present in the education of the course physical education and health 1 but in less quantity than what earlier research has proven. The formulation of the new curriculum have had a major impact on the fact that ball games and ball exercises has decreased. All teachers had a clear purpose for using ball games and ball exercises and connected these to the curriculums core content and knowledge requirements. There were similarities between teachers interpretation of the curriculum which showed a strengthening of the subjects classification. The teacher’s selection of steering groups result in some students having a disadvantage. The teachers must weigh advantages and disadvantages between common and less common ball games and ball exercises against each other. Based on these observations the teachers must then choose which activities are best suited to successfully fulfill their purpose.

Mental träning har fått ett tydligare utrymme i skolan och i samhället där organisationer på olika håll påtalar den goda hälsan. Resultat av flera undersökningar visar att elever kan öka sitt välbefinnande och sina skolprestationer genom mentala träningsmetoder. Syftet med studien är att ta reda på vilka begrepp och metoder som kan vara relevanta inom området för mental träning och spänningsreglering inom gymnasiekursen Idrott och Hälsa 1. Studien är uppdelad i två delstudier där delstudie ett är en innehållsanalys som presenterar relevant litteratur. Delstudie två består av flera intervjuer som sedan kopplas samman med den innehållsanalys vi framställt. De båda delstudierna utgör sedan grunden för vårt resultat och analys. Vi presenterar resultat som skildrar hur undervisning inom området mental träning och spänningsreglering uppfattas utifrån ett lärar - respektive elevperspektiv på tre  skolor inom samma kommun. Resultatet tematiseras utifrån följande centrala begrepp, mentala träningsmetoder, motivation, spänningsreglering/avslappning, där vi jämför respondenternas svar emot varandra. Resultatet visar att undervisning inom mental träning är relativt okänt för eleverna medan lärarna menar att den sker kontinuerligt. Slutdiskussionen handlar vidare om hur undervisningen uppfattas och genomförs. / Mental training has been given a bigger space in schools and in society, where organizations in different parts denounce good health. Results of several studies show that students can improve their well-being and their school performance through mental training techniques. The purpose of this study is to find out what concepts and methods that are frequently used and relevant in the area of mental training and stress control within the subject Sports and Health 1. The study was divided into two sub-studies. The first sub-study is an analysis of this thesis literature. Study number two consists of several interviews that is connected with the content analysis we made. The two sub-studies form the basis of our results and analysis. We present results depicting how education in the field of mental training and stress control is perceived by the teacher - or student perspective on the three schools within the same municipality. The result is thematized by the central concepts, mental training techniques, motivation, stress control/relaxation where we also compare respondents’ answers to each other. The result shows that teaching about mental training is relatively unknown to the students while the teachers believe that it is continuously used. The final discussion is on how education is perceived and implemented.

Syfte och frågeställningar Syftet med studien är att undersöka varför gymnasieelever väljer att läsa kursen Idrott och hälsa 1 - specialisering inom individuellt val. Studien ämnar därigenom att svara på följande frågeställningar: Vad karaktäriserar gymnasieelever som väljer att läsa kursen? Vad uppfattar gymnasieelever som meningsfullt med att läsa kursen? Hur påverkar kursens utformning gymnasieelevers möjlighet att välja att läsa kursen? Metod Studien utgår ifrån en hermeneutisk kunskapsteoretisk utgångspunkt. Kvalitativa halvstrukturerade intervjuer genomfördes med sju gymnasieelever, från två län, som valt och läser kursen Idrott och hälsa 1 - specialisering inom individuellt val. Intervjuerna har sedan behandlats med hjälp av en teoriledd tematisk analys, utifrån idrottshabitus, social identitet och meningsfullhet.  Resultat Det som karaktäriserar eleverna som valt att läsa kursen är att de har en stark idrottshabitus och de ser sig själva som fysiskt aktiva och idrottsliga personer, men även att de är kompetenta inom fysisk aktivitet och idrott. Samtliga elever har en stor erfarenhet av flera idrotter under sin uppväxt, har tidigt introducerats till idrott via familj och vänner och har en öppenhet för nya aktiviteter även under senare tonåren. Det eleverna ser som meningsfullt med kursen är möjlighet till rolig fysisk aktivitet som även kan underlätta och förbättra deras övriga skolarbeten, samtidigt som det är möjligt att få bra betyg i kursen i sig. Slutligen är kursen utformad på olika sätt vid gymnasieskolorna vilket ger upphov till olika förväntningar bland eleverna kring kursens innehåll. Studiens resultat tyder även på att kursens utformning skapar förväntningar på eleverna och att de elever som upplever sig motsvara dessa förväntningar även väljer att läsa kursen.  Slutsats Kursens utformning tillsammans med gymnasieelevernas tidigare sociala och idrottsliga erfarenheter är styrande i valet av kursen inom det individuella valet. Detta resulterar i att eleverna väljer kursen utifrån vad som passar för dem här och nu och att det kan skapa goda förutsättningar i deras tillvaro. Valet av kursen blir därav en del av elevernas hälsofrämjande beteende. / Aim The aim of this study is to find out why upper secondary pupils choose the course Physical education and health 1 – specialisation within individual options. This study has three questions to answer: What characterizes pupils who choose the course? What do the pupils find as meaningful with the course for them? How does the design of the course affect the possibility for the pupils to choose the course?  Method Based on a hermeneutic epistemology, this study uses qualitative semi-structured interviews with seven upper secondary pupils, from two counties, who have chosen the course Physical education and health 1 – specialisation within individual options, to answer its questions. The interviews have been analysed by a theory-led thematic analysis with three theoretical concepts: sports habitus, social identity and meaningfulness.   Results The pupils who choose the course are characterized by a strong sport habitus and they define themselves as physically active and a sportsperson. They are also competent when it comes to physical activity and sports. The pupils have a wide experience of different sports and have been introduced to sports at an early age by family and friends. The pupils are also open to new physical activities. What the pupils find as meaningful with the course for them is the physical activity it can offer and that it is fun. What the pupils also find as meaningful is the possibility to ease and favor other schoolwork and the possibility to get good grades in the course. The design of the course differs from different upper secondary schools and the design creates different expectations among the pupils about what the course should contain and contribute to. The design of the course also creates an expectation of the pupils, which has the consequence that pupils who feel that they meet these expectations also choose to read the course. Conclusions The design of the course together with the social and sports experiences of the pupils do influence the pupils’ choice of the course. Also, the pupils chose the course because it can create good conditions in their lives, here and now. That choice therefore becomes part of the pupils’ health-promoting behaviour.