Syfte och frågeställningar Syftet med denna studie är att undersöka hur idrottslärare i skolans senare del åk7-9 förhåller sig till bollspel i skolundervisning samt om deras smak för bollspel påverkar valet av aktivitet. Utifrån detta syfte har följande frågeställningar grundats. • Hur påverkar lärarnas erfarenheter och smak för bollspel undervisningen? • Anser idrottslärarna att bollspel har en berättigad plats i idrottsundervisningen för grundskolans senare år? • Vad anser lärarna att eleverna ska lära sig i bollspelsundervisningen? Metod Materialet samlades in genom kvalitativa intervjuer med fem behöriga lärare i årskurserna 7 – 9, tre kvinnor samt två män. Deltagarna valdes ut genom ett handplockat urval samt ett snöbollsurval. Studien har inspirerats av Pierre Bourdieus teori om habitus och smak. De svar som framkom granskades och analyserades i relation till valda teorier. Resultat Det som framkom var att lärarnas bakgrund och smak för olika bollspel har liten påverkan på valet av aktivitet. Lärarna anser att bollspel har en berättigad plats i skolundervisningen och är mestadels positivt inställda till bollspel som undervisningsmetod. Lärarna var överens om att det tränar flera olika förmågor men deras främsta motivering var att det skapar rörelseglädje och en grundmotorik hos eleverna samtidigt som det utvecklar deras samarbetsförmåga i olika sociala sammanhang. Slutsats Lärarna har överlag en positiv syn på bollspel som undervisningsmetod trots sina olika bakgrunder och smak för bollspel. Bollspel är ett bra alternativ för att utveckla olika förmågor som kondition, koordination, rörlighet, motorik samt samarbete med mera. Eleverna gynnas av anpassade spelvarianter där deras förkunskaper och smaker för olika spel har tagits i beaktning. Lärarnas bakgrund och smak för olika bollspel har ingen eller liten påverkan på val av aktivitet.

Syfte och frågeställningar Studiens syfte var att undersöka hur lärare i idrott och hälsa på gymnasiet förhåller sig till läroplanen med avseende på bollspel och bollekar. Vidare var studiens syfte att analysera och diskutera resultaten utifrån läroplansteori som teoretiskt ramverk. För att uppfylla syftet utformades följande frågeställningar: Hur arbetar lärarna med bollspel och bollekar i undervisningen? Vilka motiv uppger lärarna till att de använder bollspel och bollekar i undervisningen? Metod En kvalitativ metod användes för att besvara studiens syfte och frågeställningar och intervjuer genomfördes med sex gymnasielärare i idrott och hälsa som uppfyllde studiens kriterier. Urvalet skedde enligt bekvämlighetsprincipen. Resultat Samtliga lärare berättade att de använde sig av bollspel och bollekar i undervisningen och de uppskattade att 12 till 25 procent av tiden ägnades åt dessa aktiviteter. De vanligaste bollaktiviteterna var fotboll, badminton, basket, softboll, volleyboll och lacrosse. Lärarna använde mindre vanliga spel och lekar för att jämna ut nivåskillnader mellan elever. De använde olika bollaktiviteter för att eleverna genom dessa skulle vara fysiskt aktiva senare i livet. Lärarna berättade att de valde bollspel och bollekar efter sina egna kunskaper och färdigheter samt efter lokaler och materiel. Alla lärare använde bollspel och bollekar som en metod för att utveckla eller lära ut någonting annat än själva spelet eller leken. Samtliga lärare kopplade bollspel och bollekar till ämnesplanens centrala innehåll och de ansåg att elever kunde uppnå flera kunskapskrav genom undervisningen. Slutsats Slutsatser i studien var att bollspel och bollekar förekom i undervisningen i ämneskursen idrott och hälsa 1 men i mindre utsträckning än vad tidigare forskning har visat. Formuleringen av den nya läroplanen har haft stor del i att bollspel och bollekar har minskat. Alla lärare hade ett tydligt syfte med att använda bollspel och bollekar och kopplade dessa till ämnesplanens centrala innehåll och kunskapskrav. Det fanns likheter i lärarnas tolkningar av ämnesplanen vilket visade på att ämnets klassifikation stärkts. Lärarnas val av styrgrupp medförde att en del elever missgynnades. Lärarna måste väga för- och nackdelar mellan vanliga och mindre vanliga bollspel och bollekar mot varandra. Utifrån detta måste lärarna sedan besluta vilken aktivitet som uppfyller det tänkta syftet på bästa sätt. / Aim The purpose of the study was to examine how teachers in physical education and health on a high school level relate to the curriculum with a focus on ball games and ball exercises. Furthermore the study’s purpose was to analyze and discuss the results from curriculum theory as the theoretical framework. To fulfill this purpose the following research questions were established: How do teachers use ball games and ball exercises in their teaching? What motives do the teachers present while choosing to use ball games and ball exercises in their teaching? Method A qualitative method was used to answer the study’s purpose and research questions and interviews were conducted with six high school teachers in physical education and health that fulfilled the study’s criteria. The selection was founded on the comfort principle. Results All teachers confirmed to be using ball games or ball exercises in their teaching and they estimated that 12 to 25 percent of the curriculum were used for these specific exercises. The most common ball games were football, badminton, basketball, softball, volleyball and lacrosse. The teachers conducted less common games and exercises to even out the performance levels of different students. They varied their ball activities so that students through these exercises would be physically active later in life. The teachers told that they chose ball games and ball exercises based on their personal knowledge and access to facilities and material. All teachers used ball games and ball exercises as a method to develop or teach something other than the actual game itself. All teachers linked ball games and ball exercises to the curriculums core content and they believed that students could achieve several of the knowledge requirements through the education. Conclusion The conclusions of this study were that ball games and ball exercises were present in the education of the course physical education and health 1 but in less quantity than what earlier research has proven. The formulation of the new curriculum have had a major impact on the fact that ball games and ball exercises has decreased. All teachers had a clear purpose for using ball games and ball exercises and connected these to the curriculums core content and knowledge requirements. There were similarities between teachers interpretation of the curriculum which showed a strengthening of the subjects classification. The teacher’s selection of steering groups result in some students having a disadvantage. The teachers must weigh advantages and disadvantages between common and less common ball games and ball exercises against each other. Based on these observations the teachers must then choose which activities are best suited to successfully fulfill their purpose.

Syfte och frågeställning Syftet med denna studie är att undersöka hur idrottslärare i år 7-9 motiverar sitt val av bollspel som moment i relation till kursplanen, det centrala innehållet och kunskapskraven. Utifrån syftet har följande frågeställningar formulerats. På vilket sätt motiverar idrottslärare i år 7-9 bollspel i relation till kursplanen och det centrala innehållet i idrott och hälsa? På vilket sätt motiverar idrottslärare i år 7-9 bollspel i relation till kunskapskraven i idrott och hälsa? Metod Studiens teoretiska utgångspunkt är den salutogena KASAM-modellen. En kvalitativ metod valdes för att få en djupare kunskap och förståelse för frågeställningen. Metoden som valts är semistrukturerade intervjuer där rapportförfattarna utgår från förutbestämda frågor men kan även ställa följdfrågor utifrån respondentens svar. Samtliga respondenter arbetar i år 7-9 i fyra olika kommunala grundskolor i en storstad i Sverige. Resultat Bollspel motiveras utifrån att elevernas samarbetsförmåga främjas och att roliga bollspelslektioner kan motivera elever till fysisk aktivitet. Genom att få utöva olika bollspel kan elever lära sig olika komplexa rörelser och få en grund i flera bollsporter. Elever bedöms i hur väl de deltar och hur väl de anpassar sina rörelser till olika aktiviteter. Utöver det bedöms elever i om de kan förebygga skador och beskriva risker som finns i bollspelet samt huruvida de kan sätta upp mål och planera sin träning. Slutsats Denna studie förstärker bilden av att bollspel är frekvent förekommande i idrottsundervisningen. Bollspel är ett bra sätt för eleverna att lära sig att kombinera olika kroppsdelar i de bollspelen som förekommer i undervisningen. Bollspel kan främja fysiska förmågor som kondition och styrka men även dansförmåga. Det framkommer dock att bollspelet kan inverka negativt på grund av tävlingsmomentet. Resultatet indikerar även att kursplanen är otydlig och lämnar utrymme för tolkningar vid bedömning.