A partir da Epistemologia Genética, de Jean Piaget, e das Neurociências, de António Damásio, este trabalho apresenta e analisa explicações desses dois campos distintos de conhecimento no que diz respeito a suas complementaridades sobre a construção do sujeito cognoscente. Destaca, outrossim, a relevância da interação entre organismo ou sujeito e meio ou objeto como possibilitadora da construção dos conhecimentos (como conteúdos), tanto quanto do próprio sujeito cognoscente (como forma, estrutura ou capacidade). Destaca também o papel da ação do sujeito quando dessas construções. Para tanto, vale-se, sobretudo, da compreensão do ser humano como um ser primeiramente biológico, cujas capacidades cognitivas são entendidas como prolongamentos de capacidades orgânicas em patamares progressivamente complexos. Por fim, analisa como a compreensão acerca do sujeito cognoscente pode influir nas práticas educacionais escolarizadas. / Starting out from explanations provided both by Jean Piaget’s Genetic Epistemology, and by António Damásio's Neuroscience, this work attempts to underline what is common between those two fields of knowledge in regards to the construction of the learning subject. In doing so, it stresses the importance of the interaction between organism or subject and environment or object as an enabler for the construction of knowledges (or contents), as well as the construction of the learning subject itself (as shape, structure or capacity). It also stresses the role of the subject's action inasmuch as those constructions are concerned. For that, it makes use, mainly, of the understanding of the human being as a first and foremost biological being, whose learning capacities are understood as extensions of its organic capacities in ever more complex stages. Finally, it analyses how the understanding of the learning subject may affect educational practices at school.

A partir da Epistemologia Genética, de Jean Piaget, e das Neurociências, de António Damásio, este trabalho apresenta e analisa explicações desses dois campos distintos de conhecimento no que diz respeito a suas complementaridades sobre a construção do sujeito cognoscente. Destaca, outrossim, a relevância da interação entre organismo ou sujeito e meio ou objeto como possibilitadora da construção dos conhecimentos (como conteúdos), tanto quanto do próprio sujeito cognoscente (como forma, estrutura ou capacidade). Destaca também o papel da ação do sujeito quando dessas construções. Para tanto, vale-se, sobretudo, da compreensão do ser humano como um ser primeiramente biológico, cujas capacidades cognitivas são entendidas como prolongamentos de capacidades orgânicas em patamares progressivamente complexos. Por fim, analisa como a compreensão acerca do sujeito cognoscente pode influir nas práticas educacionais escolarizadas. / Starting out from explanations provided both by Jean Piaget’s Genetic Epistemology, and by António Damásio's Neuroscience, this work attempts to underline what is common between those two fields of knowledge in regards to the construction of the learning subject. In doing so, it stresses the importance of the interaction between organism or subject and environment or object as an enabler for the construction of knowledges (or contents), as well as the construction of the learning subject itself (as shape, structure or capacity). It also stresses the role of the subject's action inasmuch as those constructions are concerned. For that, it makes use, mainly, of the understanding of the human being as a first and foremost biological being, whose learning capacities are understood as extensions of its organic capacities in ever more complex stages. Finally, it analyses how the understanding of the learning subject may affect educational practices at school.

A partir da Epistemologia Genética, de Jean Piaget, e das Neurociências, de António Damásio, este trabalho apresenta e analisa explicações desses dois campos distintos de conhecimento no que diz respeito a suas complementaridades sobre a construção do sujeito cognoscente. Destaca, outrossim, a relevância da interação entre organismo ou sujeito e meio ou objeto como possibilitadora da construção dos conhecimentos (como conteúdos), tanto quanto do próprio sujeito cognoscente (como forma, estrutura ou capacidade). Destaca também o papel da ação do sujeito quando dessas construções. Para tanto, vale-se, sobretudo, da compreensão do ser humano como um ser primeiramente biológico, cujas capacidades cognitivas são entendidas como prolongamentos de capacidades orgânicas em patamares progressivamente complexos. Por fim, analisa como a compreensão acerca do sujeito cognoscente pode influir nas práticas educacionais escolarizadas. / Starting out from explanations provided both by Jean Piaget’s Genetic Epistemology, and by António Damásio's Neuroscience, this work attempts to underline what is common between those two fields of knowledge in regards to the construction of the learning subject. In doing so, it stresses the importance of the interaction between organism or subject and environment or object as an enabler for the construction of knowledges (or contents), as well as the construction of the learning subject itself (as shape, structure or capacity). It also stresses the role of the subject's action inasmuch as those constructions are concerned. For that, it makes use, mainly, of the understanding of the human being as a first and foremost biological being, whose learning capacities are understood as extensions of its organic capacities in ever more complex stages. Finally, it analyses how the understanding of the learning subject may affect educational practices at school.

Syfte och frågeställning Syftet med denna studie är att undersöka hur idrottslärare i år 7-9 motiverar sitt val av bollspel som moment i relation till kursplanen, det centrala innehållet och kunskapskraven. Utifrån syftet har följande frågeställningar formulerats. På vilket sätt motiverar idrottslärare i år 7-9 bollspel i relation till kursplanen och det centrala innehållet i idrott och hälsa? På vilket sätt motiverar idrottslärare i år 7-9 bollspel i relation till kunskapskraven i idrott och hälsa? Metod Studiens teoretiska utgångspunkt är den salutogena KASAM-modellen. En kvalitativ metod valdes för att få en djupare kunskap och förståelse för frågeställningen. Metoden som valts är semistrukturerade intervjuer där rapportförfattarna utgår från förutbestämda frågor men kan även ställa följdfrågor utifrån respondentens svar. Samtliga respondenter arbetar i år 7-9 i fyra olika kommunala grundskolor i en storstad i Sverige. Resultat Bollspel motiveras utifrån att elevernas samarbetsförmåga främjas och att roliga bollspelslektioner kan motivera elever till fysisk aktivitet. Genom att få utöva olika bollspel kan elever lära sig olika komplexa rörelser och få en grund i flera bollsporter. Elever bedöms i hur väl de deltar och hur väl de anpassar sina rörelser till olika aktiviteter. Utöver det bedöms elever i om de kan förebygga skador och beskriva risker som finns i bollspelet samt huruvida de kan sätta upp mål och planera sin träning. Slutsats Denna studie förstärker bilden av att bollspel är frekvent förekommande i idrottsundervisningen. Bollspel är ett bra sätt för eleverna att lära sig att kombinera olika kroppsdelar i de bollspelen som förekommer i undervisningen. Bollspel kan främja fysiska förmågor som kondition och styrka men även dansförmåga. Det framkommer dock att bollspelet kan inverka negativt på grund av tävlingsmomentet. Resultatet indikerar även att kursplanen är otydlig och lämnar utrymme för tolkningar vid bedömning.

Submitted by Edileide Reis (leyde-landy@hotmail.com) on 2013-04-30T16:51:36Z No. of bitstreams: 1 Maria Celeste Silva.pdf: 3515847 bytes, checksum: 5129a3f1d736f88f950b6bcb1847e212 (MD5) / Approved for entry into archive by Maria Auxiliadora Lopes(silopes@ufba.br) on 2013-06-11T16:22:31Z (GMT) No. of bitstreams: 1 Maria Celeste Silva.pdf: 3515847 bytes, checksum: 5129a3f1d736f88f950b6bcb1847e212 (MD5) / Made available in DSpace on 2013-06-11T16:22:31Z (GMT). No. of bitstreams: 1 Maria Celeste Silva.pdf: 3515847 bytes, checksum: 5129a3f1d736f88f950b6bcb1847e212 (MD5) Previous issue date: 2009 / A presente pesquisa consistiu em analisar as representações de professores da Rede Regular de Ensino de Salvador (municipal, estadual e privada), acerca das possibilidades de ensino-aprendizagem de crianças e adolescentes enfermos que necessitem ou não de hospitalização. Metodologicamente, enquadrou-se como pesquisa qualitativa inspirada por pressupostos da etnografia de concepção fenomenológica analisada por André, da etnopesquisa crítica referenciada nos estudos de Macedo e na abordagem das Representações Sociais, de Moscovici e Jodelet. Utilizou-se como instrumento a entrevista semi-estruturada aplicada a oito professores. Dentre os resultados alcançados constatou-se que os professores manifestam descrédito nas reais possibilidades de ensino aprendizagens ofertáveis a crianças e adolescentes hospitalizados que são ou que se tornarão alunos potenciais das escolas regulares, principalmente em razão das condições emocionais e físicas daqueles indivíduos. Além disso, constatou-se que os professores desconhecem a classe hospitalar enquanto modalidade de atenção dirigida a crianças e adolescentes hospitalizados, assim como não reconhecem esses indivíduos como sujeitos de direito da Educação Especial. Estes achados atestam a necessidade de maior e melhor interação e diálogo (intra e extra- instituições), entre profissionais da Educação (professores, coordenadores, diretores e técnicos da classe hospitalar e escola regular) e da Saúde (profissionais e técnicos). Reforçam também a importância de permitir que uma criança ou adolescente embora doente, exercite sua condição – intrínseca – de sujeito aprendente e seja assim reconhecido como alvo legítimo das políticas educacionais inclusivas. / Salvador

Sammanfattning Det här är en kvalitativ studie i syfte att undersöka hur vetenskapliga teorier synliggörs i lärarstudenters reflektioner över sin undervisning i ämnet svenska på lågstadiet. Materialet är insamlat i samband med lärarstudenters verksamhetsförlagda utbildning och består av intervjuer, observationer av undervisning och texter i form av pedagogiska planeringar. Resultatet visar att lärarkandidaters reflektioner håller en låg nivå när det gäller skoldidaktisk reflektion och att grunda sina resonemang i teorier om lärande och i professionella ämneskunskaper i svenska, även om deras undervisning håller god kvalitet.                       Sammantaget är min slutsats att olika metoder eller förklaringsmodeller som används inom forskning skulle kunna synliggöras i större utsträckning inom ramen för svenskkurser i lärarutbildningen. De kan dessutom användas som redskap för dokumentation av elevers kunskaper samt studenters egna skoldidaktiska reflektioner men även för det systematiska arbetet med att dokumentera elevers lärande som en förutsättning och utgångspunkt för planering av kommande undervisning, det vill säga formativ undervisning. Det skulle kunna vara ett sätt att överbrygga teori-praktikproblemet i lärarutbildningen såväl som att höja nivån av hur studenter relaterar till vetenskapliga modeller som stöd för skoldidaktisk reflektion. / Title: “At least I thought the pupils were good”: Theorisation in education students’ didactic reflections on teaching Swedish   This qualitative study aimed to investigate the role of theory in education students’ reflections on their teaching of Swedish in lower primary school. The material was collected in connection with the students’ practical placements and comprises of interviews and observations. Although these prospective teachers performed well in the classroom, the study shows that the students’ didactic reflections were generally below par and inadequately founded in theories of learning or Swedish subject knowledge.        The overall conclusion is that different methods or models used in research can be highlighted to a greater extent in the Swedish subject courses on the primary education program. Students may not only use such theoretical tools to document pupils’ knowledge and formulate their own didactic reflections, but these tools could also prove useful in formative teaching, that is, in systematically documenting pupils’ learning in order to plan future teaching. This could therefore be a way to bridge the theory-practice gap in teacher training as well as improve education students’ use of theoretical models in their didactic reflections.

Sammanfattning Det här är en kvalitativ studie i syfte att undersöka hur vetenskapliga teorier synliggörs i lärarstudenters reflektioner över sin undervisning i ämnet svenska på lågstadiet. Materialet är insamlat i samband med lärarstudenters verksamhetsförlagda utbildning och består av intervjuer, observationer av undervisning och texter i form av pedagogiska planeringar. Resultatet visar att lärarkandidaters reflektioner håller en låg nivå när det gäller skoldidaktisk reflektion och att grunda sina resonemang i teorier om lärande och i professionella ämneskunskaper i svenska, även om deras undervisning håller god kvalitet.                       Sammantaget är min slutsats att olika metoder eller förklaringsmodeller som används inom forskning skulle kunna synliggöras i större utsträckning inom ramen för svenskkurser i lärarutbildningen. De kan dessutom användas som redskap för dokumentation av elevers kunskaper samt studenters egna skoldidaktiska reflektioner men även för det systematiska arbetet med att dokumentera elevers lärande som en förutsättning och utgångspunkt för planering av kommande undervisning, det vill säga formativ undervisning. Det skulle kunna vara ett sätt att överbrygga teori-praktikproblemet i lärarutbildningen såväl som att höja nivån av hur studenter relaterar till vetenskapliga modeller som stöd för skoldidaktisk reflektion. / Title: “At least I thought the pupils were good”: Theorisation in education students’ didactic reflections on teaching Swedish   This qualitative study aimed to investigate the role of theory in education students’ reflections on their teaching of Swedish in lower primary school. The material was collected in connection with the students’ practical placements and comprises of interviews and observations. Although these prospective teachers performed well in the classroom, the study shows that the students’ didactic reflections were generally below par and inadequately founded in theories of learning or Swedish subject knowledge.        The overall conclusion is that different methods or models used in research can be highlighted to a greater extent in the Swedish subject courses on the primary education program. Students may not only use such theoretical tools to document pupils’ knowledge and formulate their own didactic reflections, but these tools could also prove useful in formative teaching, that is, in systematically documenting pupils’ learning in order to plan future teaching. This could therefore be a way to bridge the theory-practice gap in teacher training as well as improve education students’ use of theoretical models in their didactic reflections.