Denna studie har med en fenomenologisk ansats undersökt hur sex lärarstudenter med dokumenterad dyslexi ser på sin framtida yrkesbana som lärare. Arbetet avhandlar vilka svårigheter och möjligheter lärarstudenterna själva tror att de kommer stöta på i sin yrkesvardag, samt deras syn på hur specialpedagogiska insatser bör utformas och hur upplevelsen av att vara dyslektiker påverkar skapandet av en läraridentitet. Resultaten av denna studie tyder på att lärarstudenterna på grund av sin dyslexi utvecklat en unik förståelse för de elever som har det lite svårare i skolan. Lärarstudenterna presenterar även ett insiderperspektiv på specialpedagogiska insatser för dessa elever. Informanterna kan alla kategoriseras som högpresterande dyslektiker, men upplevda fördomar mot dyslektiker har ändå påverkat informanternas självkänsla och självförtroende. Trots att studiens resultat inte kan anses vara generaliserbart tyder allt på att dyslektiska lärarstudenter har mycket positivt att bidra till lärarprofessionen.

Studien antar en kvalitativ ansats och söker reda ut hur idrottslärarstudenters syn på sin framtida friluftslivsundervisning har påverkats av tidigare erfarenheter. Detta har gjorts genom semistrukturerade intervjuer av fem idrottslärarstudenter som utbildar sig vid ett universitet i Sverige. Studien tar stöd i följande teoretiska utgångspunkt; ramfaktorteorin och habitusteorin. Resultatet visar att studenterna påverkas av sina tidigare erfarenheter när de berättar om sin vision för framtida undervisning. Respondenterna kan rationellt reflektera kring ramfaktorteorin, samt att de i framtiden vill utöva en utvecklad friluftslivsundervisning och visar öppenhet för kollegialt samarbete. / The study adopts a qualitative approach and aims to investigate how student teachers want to teach outdoor teaching in the future and how it has been affected by past experiences. This has been done through semi-structured interviews of five students undergoing education at a university in Sweden. The study is supported by the following theoretical basis; the habitus theory and frame factor theory. The results show that students are influenced by their past experiences when they talk about their vision for future teaching. Respondents can rationally reflect on the frame factor theory, and that in the future they wish to pursue a developed outdoor teaching and collaborate with their colleagues.

Lärare använder sig av allt från summativ bedömning och fingertoppskänsla till beprövad didaktisk erfarenhet och formativ bedömning, när elevers kunskaper ska bedömas. Forskning visar att den största framgången för elevers lärande och kunskapsutveckling sker då formativ bedömning används. Syftet med denna studie är att studera hur blivande lärarstudenter beskriver lärares bedömningspraktiker under den verksamhetsförlagda utbildningen. Vad upplever studenterna i praktiken av lärares bedömning jämfört med teorin från lärarutbildningen? Det empiriska materialet, bestående av 18 examinationsuppgifter från lärarstudenter i Didaktik II, sammanställs och tolkas med inspiration utifrån det hermeneutiska tankesättet. Studenttexterna tolkas utifrån de begrepp som studenterna enligt examinationsuppgiften förväntades att studera från sin VFU- verksamhet. Det empiriska materialet beskrivs, analyseras och resultatet jämförs i relation till forskningsfrågorna. Resultatet av undersökningen visar att lärare inte alltid gör som de säger samt att studenterna visar att de ännu inte helt erövrat den praktiska erfarenheten, som en lång lärarpraktik innebär. Studenterna har emellertid med sig de senaste teorierna om bedömning av och för elevers lärande och kunskapsutveckling. Denna studie visar att en viss diskrepans tycks råda mellan teori och praktik.

Denna studie har utförts i syfte att utifrån begreppet ekosystemtjänster spåra hur lärarstudenter resonerar om människans beroende av och relation till naturen. Data utgår huvudsakligen från ett för- och eftertest som utförts på 29 lärarstudenter. För- och eftertestet har analyserats utifrån en fenomenografisk forskningsansats. Som komplement till studien har transkribering av ett fokus-samtal innehållande fyra av de 29 studenterna använts för att undersöka hur studenterna resonerar om sin personliga relation till naturen. Genom för- och eftertestet kunde fem kvalitativt skilda sätt att resonera om villkor och förutsätt-ningar för mänsklig överlevnad urskiljas. Grupperna kunde rangordnas med stigande komplexitet där människans beroende av naturen kunde urskiljas i tre av dessa. I eftertestet kunde en föränd-ring av studenternas resonemang spåras till att fler uttryckte insikter om människans beroende av naturen. Fokussamtalet visade att studenternas personliga relation till naturen mer handlade om estetiska och rekreationella kopplingar till naturen snarare än kopplingar till livsnödvändiga processer. / This study was based on the concept ecosystem services and conducted in a way as to track how student-teachers reflected upon mankind’s dependence on nature; furthermore, their own personal connection to nature. Data collection was essentially based on pre-tests and post-tests completed by 29 students. The pre-test and post-test data were analysed by applying a phenomenographic approach. As a complement to this study four students participated in a focused-conversation designed to investigate how the students reflected on their personal connection to nature. The pre-test and post test analysis discerned five qualitatively different ways to reflect upon the prerequisites and conditions required for human survival. These could be ranked with increasing complexity, where descriptions reflecting human dependence on nature were evident in three of them. In the post-test, changes in students' ways of reasoning could be tracked; results revealed that more students had expressed an understanding of mankind’s dependence on nature. The focus conversation demonstrated that students' personal connection to nature focused on nature’s aesthetic and recreational services rather than those linked to nature’s fundamental processes.

Syftet med denna uppsats har varit att undersöka vilka faktorer som påverkar lärarstudenters val till lärarprogrammet samt att undersöka om det fortfarande finns någon sorts kall till yrket. En anledning till detta syfte är att läraryrkets status har sjunkit och att media oftast ensidigt rapporterar om de problem och missförhållanden som råder i skolor och på lärarutbildningar. Undersökningsmaterialet utgörs av en enkätundersökning som genomförts bland lärarstudenter som gått en termin på lärarprogrammet vid en högskola i Mellansverige. Sammanlagt har 111 personer besvarat enkäten. Resultatet visar att det fortfarande finns kall-tankar i lärarstudenternas motiv. De flesta angav motiv som var inriktade mot att arbeta med och fostra barn, dvs. klientfokuserade. Kvinnorna angav i högre grad än männen de motiv som hörde till kallet. Ett annat vanligt motiv var att utbildningen var personligt utvecklande. Tidigare lärare som studenterna hade haft påverkade deras val till stor del. Lärarstudenterna trodde att de som färdiga lärare ibland kommer att hoppa över egna raster och gå till arbetet trots att de känner sig sjuka om det gynnar eleverna. Männen var mer villiga till detta än kvinnorna. Även ur detta beteende kan kall-tankar utläsas.

Uppsatsens syfte har varit att undersöka lärarstudenters inställning till grannspråksundervisning i den egna framtida yrkesutövningen. Mer specifikt har jag undersökt om inställningen styrs av egna tidigare erfarenheter, utbildningen inom lärarprogrammet och/eller geografisk placering av lärosäte. Resultaten utgörs av svaren på den enkät som delats ut till lärarstudenter inom ämnet svenska på Malmö högskola, Linköpings universitet, Karlstad universitet, Uppsala universitet och Umeå universitet. Totalt 85 informanter har deltagit i undersökningen. Av resultaten att döma har tidigare grannspråkskontakt och geografisk placering av lärosäte inte särskilt stark påverkan på lärarstudenters inställning till grannspråksundervisning, istället är det grannspråksundervisning under lärarutbildningen som påverkar lärarstudenters inställning. Enligt mina resultat bör grannspråk alltså ingå som enskild kurs inom lärarprogrammet vid alla lärosäten, om en positiv inställning till grannspråksundervisning är målet. Dock verkar det krävas mer än en positiv inställning om grannspråksundervisning ska få ökad prioritet i svenskämnet.

No description available.

<p>Syftet med arbetet är att undersöka hur matematiklärarstudenter ska introducera problemlösning för sina elever och vad som påverkar studenternas tolkningar av problem. Jag har även undersökt vilka kompetenser studenterna anser att en matematiklärare behöver ha för att genomföra en framgångsrik undervisning i matematik genom problemlösning. I undersökningen diskuterar tre grupper med matematiklärarstudenter hur de ska introducera ett problem för eleverna och vilka komprtenser de anser att en matematiklärare behöver ha för att undervisa i matematik genom problemlösning. Resultaten visar att studenterna har olika strategier för att introducera problemlösning för eleverna och att studenternas tolkningar av problemet påverkar introduktionen. Studenterna gör olika tolkningar av problemet beroende av i vilken kontext de tolkar problemet. De har ingen enhetlig bild av vilka kompetenser som krävs av en matematiklärare, för att genomföra en undervisning som svarar mot skolverkets mål.</p>

<p>Vårt examensarbete handlar om estetiska lärprocesser. Syftet var att synliggöra och</p><p>beskriva hur lärarstudenter definierar och uppfattar begreppet, samt hur de vill använda</p><p>det i sitt framtida yrke. Vi ville också ta reda på hur man legitimerar användandet.</p><p>Studien grundas på tre kvalitativa gruppintervjuer med tolv lärarstudenter. Deras</p><p>utsagor sammanställdes och bildade olika kategorier. Resultatet av vår undersökning</p><p>visar att det finns ett Hettal olika sätt att se på begreppet estetiska lärprocesser. Exempel</p><p>på detta kan vara att man ser det som ett medel/verktyg för att nå mål i de teoretiska</p><p>ämnena, eller att man ser det som något som gör skolan mer rolig och lustfylld. Det</p><p>framgick också att lärarstudenterna känner en viss osäkerhet inför hur de ska använda</p><p>estetiska lärprocesser i sin undervisning. Kategorierna jämfördes också med tidigare</p><p>forskning som gjorts med verksamma lärare där det framgår hur de uppfattar estetik i</p><p>skolan. I jämförelsen framkom likheter och skillnader kring hur man uppfattar</p><p>begreppet. En slutsats vi drog, är att det kan behövas Her begrepp för att förklara</p><p>estetiska lärprocesser, så att det finns en gemensam grund när man talar om det. Vårt</p><p>förslag på definition av estetiska lärprocesser blev "att lära genom konstens metoder".</p>

<p>Studiens syfte är att ta reda på lärarstudenter inom idrott och hälsas uppfattningar på begreppet friluftsliv ur ett skolperspektiv, samt se hur det överens stämmer med vad kursplanen i ämnet idrott och hälsa nämner om friluftsliv. Metoderna som använts i studien är en enkätundersökning och en kvalitativ intervjuundersökning. Resultatet av dessa två metoder har sedan jämförts med vad som står i kursplanen för idrott och hälsa. Resultatet i studien är att studenternas uppfattning på friluftsliv skiljer sig åt, men att i ett skolperspektiv har studenterna en likartad uppfattning. Studenternas svar stämmer relativt bra överens med vad som står i kursplanen.</p>