This essay aims to investigate the teacher trainees’ relation to gender equality and gender in education. The studie is based on surveys and interviews, where the results will be problematized based on feminist and gender theory.  The essay relies on three questions. The first question deals with how teacher trainees estimate their opportunity to work with gender equality and gender issues in their teaching, in accordance with the Swedish curriculum. The second and third question focuses on how teacher trainees believe they are given the right tools to work with issues of gender equality, as well if their personal opinions and interests effect their teaching about gender equality and gender.  The results show, that according to teaching trainees, the curriculum tends to provide opportunity for using an equality perspective in teaching. Furthermore it is revealed that the education has resulted in some tools for dealing with gender equality and gender issues. However it appears that they wish to have more tools which they can use to work with gender equality in their teaching. The final question deals with how teacher trainees’ own interests and personal opinions appear in their teaching. The analysis reveals that their own opinions could affect their teaching but that they always try to base their teaching on the values of the Swedish curriculum

Syftet med denna studie har varit att införskaffa kunskap om förekomsten av math anxiety, ångestkänslor i förhållande till matematik, samt om det kan förebyggas. Fokus för studien har varit elever i grundskolans tidigare år samt lärarstudenter. För att undersöka detta har en litteraturstudie med systematisk metod genomförts, med syfte att ta reda på vad aktuell forskning säger om det utvalda området. Resultaten visar att ett flertal faktorer spelar in vad gäller lärarstudenters förhållande till matematikämnet, bland annat händelser i den egna skolgången och förhållandet till lärarna. Ångestkänslor relaterade till matematik hos lärarstudenterna kan förbyggas genom kurser i matematisk metod, arbete med laborativt material, feedback från lärare och goda lärarförebilder. Hos elever i grundskolan påverkas nivåerna av math anxiety till stor del av elevernas självbild, där lägre nivåer av math anxiety rapporterats hos elever med större självförtroende. Hos eleverna är arbetsminnet relaterat till math anxiety, och de elever som använder mer avancerade strategier och nyttjar mer arbetsminne i problemlösning drabbas i större utsträckning än andra elever. Även föräldrarnas attityd och tillgången till matematik i hemmet är faktorer som påverkar elevers math anxiety. Nivåerna av math anxiety hos grundskoleelever kan sänkas vid interaktiva inslag i problemlösningen, då eleverna får interagera med fysiska objekt relaterade till uppgifterna / <p>Matematik</p>

Studiens problemområde grundar sig i lärarstudenters kunskapsomsättning inom estetiska uttryckssätt. Tidigare forskning kan inte fastställa om studenter använder de kunskaper som ges under utbildningen. Syftet med studien är att undersöka blivande lärares upplevelser och resonemang kring användning av musik och drama i svenskundervisning. Studien är genomförd med hjälp av kvalitativa intervjuer som sedan analyserats utifrån en innehållsanalys. Det finns forskning som visar på språkutveckling genom drama och musik. Dock visar denna studie att integrering av drama och musik i undervisningen inte är given. Respondenterna i studien uttrycker en osäkerhet förknippad med kunskapsbrist, genomförande och elevers lärande. Likaså uttrycker respondenterna att uttryckssättet musik är krävande att integrera i svenskundervisningen. Det bygger på respondenternas självförtroende och känsla av trygghet. Ett positivt inslag i studien är dock respondenternas inställning till integreringen av drama i undervisningen. Då de kan se en tydlig koppling mellan den skrivna och den dramatiserade texten. Vidare är respondenternas inställning påverkad av deras egen erfarenhet. Slutsatsen är att det krävs mer forskning inom de estetiska uttryckssätten drama och musik. Vidare behöver lärarstudenter se sig själva som kulturbärare för att kunna öka sitt självförtroende för integreringen.

Både ämnesplanen för matematik i svensk gymnasieskola samt det centrala innehållet för samtliga gymnasiala matematikkurser framhåller att matematiken har en flertusenårig historia och att matematikundervisningen ska knyta an till matematikens historiska utveckling och betydelse. Det är tydligt att matematikhistoria ska integreras i matematikundervisningen men det finns indikationepå att matematikundervisningen i svensk skola idag har få eller inga inslag av matematikhistoria trots att detta anges som ett centralt innehåll. Denna litteraturstudie syftar till att undersöka vilka argument som forskningen funnit för respektive mot en integrering av matematikhistoria i matematikundervisningen samt hur en sådan integrering kan genomföras. Dessutom redogör litteraturstudien för vad lärare och lärarstudenter funnits ha för uppfattningar om matematikhistorians roll och funktion som en del av matematikundervisningen. Studien visar att en integrering av matematikhistoria i matematikundervisningen är fördelaktig utifrån flera olika aspekter. Matematikhistoria kan t.ex. bidra till att förändra elevernas syn på matematik och ge matematiken nytt liv genom att eleverna blir varse om att de historiskt kända matematikerna också har tvivlat och misslyckats i sitt utövande av matematik, vilket kan stärka elevernas självtroende. Matematikhistoria kan även bidra till att förse lärare med verktyg för att upptäcka eventuella svårigheter hos eleverna. Studien visar också att lärare och lärarstudenter överlag är positivt inställda till en integrering men uttrycker att de i stor utsträckning medvetet avstår från att använda matematikhistoria i sin undervisning på grund av brist på tid, material, kunskaper om matematikhistoria samt att de inte vet hur de ska gå tillväga för att genomföra en sådan integrering.

Skolinspektionen har i en rapport påvisat att lärare inte i tillräcklig utsträckning undervisar i linje med skolans demokratiseringsuppdrag. Rapporten framhåller behovet av att lärare besitter den kunskap och kompetens som krävs för att bedriva sådan undervisning. Ett sätt för historielärare att verka i linje med demokratiuppdraget är genom historisk empati. Det finns dock få studier som undersöker huruvida blivande lärare använder historisk empati kopplat till demokratifostran. Denna studie syftar till att få syn på hur historisk empati tar sig uttryck i lärarstudenters resonemang om sin undervisning, och i så fall på vilket sätt lärarstudenter använder historisk empati för att bedriva demokratifostran genom sin historieundervisning. Studiens utgångspunkt är en definition av historisk empati som innefattar både kognitiva och affektiva aspekter,  där den affektiva aspekten bidrar till utvecklandet av demokratiskt tänkande. Undersökningsmetoden som användes var semistrukturerade intervjuer, både individuellt och i grupp. Informanterna var ämneslärarstudenter, inriktade mot årskurs 7-9 eller gymnasiet med förstaämnet historia. Inför intervjuerna fick informanterna ta del av källmaterial bestående av kärleksbrev från 1840-talet. Under intervjuerna skulle informanterna resonera kring hur de skulle vilja använda sig av materialet i sin undervisning.  Resultaten av studien visade att informanterna genomgående använde såväl kognitiva som affektiva aspekter av historisk empati i sina resonemang kring undervisning, utan att referera explicit till begreppet. Den affektiva aspekten framhölls i syfte att intressera och motivera eleverna samt göra innehållet i undervisningen relevant och meningsfullt. Den kognitiva aspekten ansågs bidra till utvecklandet av ämnesrelaterade kunskaper och förmågor. En av fyra informanter lyfte att den affektiva aspekten dessutom kan hjälpa elever utveckla förmågan att verka i ett pluralistiskt samhälle, alltså som ett verktyg för demokratifostran. Majoriteten av informanterna var mer fokuserade på utveckling av ämneskunskaper, och gjorde ingen koppling till skolans övergripande mål och syften eller skolans värdegrund.

Denna studie syftar till att undersöka vilka hinder och möjligheter lärarstudenter som läser grundlärarprogrammet f-3 ser med att bedriva utomhusundervisning. Undersökningen är tänkt att skapa en inblick i lärarstudenters tankar och erfarenheter om utomhusundervisning i samband med ämnet biologi. Tidigare forskningen som använts i studien synliggör både hinder och möjligheter med utomhusundervisning. Den lyfter att utomhusundervisning ofta uppfattas som ett tidskrävande moment men att utomhusundervisning även har positiva effekter på elevers inlärning såsom att elevernas kognitiva samt sociala förmågor utvecklas. Data samlades in med hjälp av en enkätundersökning vilken besvarades av 97 respondenter. Undersökningen presenterar de faktorer som svenska lärarstudenter upplever vara de största orsakerna till att utomhusundervisning inte bedrivs i ämnet biologi. Vid granskning av resultatet synliggjordes ett samband mellan lärarstudenters attityd till biologi och lusten att genomföra utomhusundervisning i ämnet. I undersökningen presenteras även möjligheter med utomhusundervisning såsom att eleverna får förstahandserfarenhet av naturen samt att de får upptäcka naturen med sina sinnen.

Denna studie bygger på lärarstudenters livsberättelser i relation till matematikängslan. Studien syftar till att identifiera lärarstudenters känslor och upplevelser av matematikängslan utifrån deras livsberättelser samt att finna likheter i deras berättelser. Den narrativa teorin och metoden ligger till grund för denna studie. Med hjälp av livsberättelser skapas en möjlighet att studera lärarstudenternas känslor och upplevelser av matematikängslan. Resultatet i studien visar att det finns likheter i lärarstudenternas livsberättelser både gällande känslor och upplevelser, såsom rädsla och gruppindelning. Vidare stämmer resultatet till viss del överens med den tidigare forskning som berörs i studien, såsom att självtilltro och lärarens roll har stor påverkan på matematikängslan. Utifrån resultatet dras slutsatsen att det inte bara är en händelse och känsla som ligger till grund för matematikängslan, det är snarare ett flertal orsaksfaktorer som samspelar med varandra och leder till matematikängslan.

Syftet med arbetet är att kartlägga uppfattningar inför genomförandet av undervisning inom sex och samlevnad hos snart verksamma lärare från Malmö universitets grundlärarutbildning inriktning årskurs 4–6 med fjärde undervisningsämne naturorientering och teknik eller samhällsorientering. Intresset för området baseras på ämnets kommande reformering samt en upplevd brist på utbildning inom sex och samlevnad. Tidigare forskning presenteras och visar fördelar med likväl som kritik mot utbildningen utifrån lärarstudenters upplevelser. Fortsättningsvis har en studie utförts genom semistrukturerade intervjuer där kvalitativa data samlats in i form av upplevelser av sex och samlevnad från lärarstudenter med SO, alternativt NO som fjärde undervisningsämne. Data har sedan bearbetats och presenteras utifrån en fenomenografisk metod i en resultat- och analysdel. Slutsatserna vilka dras är att respondenternas upplevelser varierar när det kommer till hur redo de känner sig inför att undervisa inom ämnet och det beror delvis på bristen av utbildning men även personligt engagemang. Fortsättningsvis dras slutsatsen att de anser att, brist på utbildning, mångkulturalitet och åsikter, föräldrar samt årskurs kan hindra undervisningen inom ämnet. Vidare förs en diskussion som bland annat tar upp vems ansvar det är att bedriva undervisning inom ämnet samt hur styrdokumenten både kan hjälpa likväl som stjälpa elever och lärare inom undervisningen. Avslutningsvis sammanfattas diskussionen och förslag på framtida forskning ges.

Under vår verksamhetsförlagda utbildning har vi stött på många fortbildningar i svenska och matematik. Vi har även fått en känsla av att få studenter väljer naturkunskap som inriktning vid Malmö universitet. Syftet med denna studie har därför varit att ta reda på lärare och lärarstudenters uppfattningar kring sina kunskaper inom ämnesområdet kropp och hälsa i de naturorienterande ämnena. Den genomförda studien var en kvantitativ studie som bestod av två enkätundersökningar. De enkätundersökningar som genomfördes riktade sig till lärare eller lärarstudenter. Enkäterna innehöll samma frågor förutom två specifika frågor som var riktade till respektive grupp. Detta för att få information kring vilken typ av utbildning lärarna gick eller typ av inriktning studenterna har. Resultatet visade att lärare och lärarstudenter uppfattade att de hade likdanande uppfattningar kring sina kunskaper i området kropp och hälsa. Det som skilde lärarna och lärarstudenterna åt var hur trygga de kände sig i att undervisa kring kropp och hälsa. Lärarstudenterna visade en lägre trygghet till att undervisa i kropp och hälsa än lärarna, men de båda grupperna ansåg att mat, motion och kroppens delar och funktion var av störst relevans att undervisa kring då de fick välja mellan svarsalternativen; kroppsdelar vid namn, kroppsdelar och dess funktion, betydelsen av motion för att må bra, människans upplevelser av olika sinnen, betydelsen av sociala relationer, betydelsen av mat för att må bra, betydelsen av sömn och hygien för att må bra.

I samband med läroplansrevideringen 2017 är programmering en del av det obligatoriskaämnesinnehållet i läroplanen för grundskolan, förskolan och fritidshemmet (Skolverket2018). Sedan höstterminen 2018 gäller den reviderade utgåvan som styrdokument förverksamma lärare. Tidigare forskning, framförallt ur internationellt perspektiv, harindikerat på en osäkerhet hos lärare kring införandet av programmering i undervisningen.Ett perspektiv som dock sällan belysts i tidigare forskning, kopplat till programmering, ärlärarstudenters attityder till implementeringen. Vi undrade därför hur lärarstudentersattityder till implementeringen av programmering såg ut. För att undersöka detta har enenkätstudie bland studenter med ämnesbehörighet inom NO/teknik vid Malmö universitetgenomförts.Utifrån Ajzens (2005) teori, Theory of Planned Behavior, har resultatet analyserats ochvisar att föreställningar om den upplevda kontrollen och föreställningar om normen haren stor påverkan över lärarstudenternas attityder kring programmering. Analysen avresultatet visar även att studierna har en stor påverkan på attityderna kring programmeringdå studenter från termin 4, 6 och 8 har svarat varierat i enkäten men efter tydliga mönsterberoende av termin där studiegången i vissa fall påverkar attityden positivt medan den iandra fall tenderar att påverka attityden negativt.