Syftet med denna studie är att undersöka och få rikare förståelse om lärarstudenters tankar och synsätt på begreppet ledarskap. Både om ledarskap generellt och om lärarens ledarskap i klassrummet mer specifikt. Studien har genomförts med kvalitativ metod, med fenomenografi som analysmetod. Detta för att få ut olika variationer av lärarstudenternas syn på lärares ledarskap i klassrummet. Tidigare belagda teorier tillsammans med den empiriska undersökningen i denna studie visar att lärarens ledarskapsroll i klassrummet är en av de viktigare komponenterna för elevernas lärandeutveckling. I resultat och analys av undersökningen i studien uppkom två kvalitativt skilda, kategoriserade synsätt om lärarens ledarskap. Dessa var: Lärarens ledarskap som en ledarstil med auktoritära drag och Lärarens ledarskap som en ledarstil med demokratiska drag. Resultatet visade att man som lärare, enligt lärarstudenterna, kan anta antingen en auktoritär ledarstil där ledarskapet handlar om att vara professionell och inte privat med eleverna. Att sätta regler och att själv ta alla beslut utan elevens påverkan i det hela. Eller så kan man anta en demokratisk ledarstil där ledarskapet handlar om ett samarbete mellan läraren och eleven där de tillsammans skapar gemensamma mål. Samt har en ömsesidig respekt mot varandra och där läraren anpassar sig efter elevens behov i klassrummet. Resultatet visade även på en viss problematik inom lärarutbildningen där lärarstudenterna anser att de inte får lära sig tillräckligt mycket praktisk kunskap.  Som ledarskap, konflikthantering, hantering av bedömningar av eleverna med mera. Trots att lärarstudenterna känner sig väl utrustade med teoretisk kunskap så är inte detta tillräckligt för en blivande lärare att kunna bemästra vad som förväntas av dem i sin kommande yrkesroll. Lärarstudenterna behöver därför även en bra grund i den praktiska kunskapen. Detta är en problematik som måste uppmärksammas och vidare undersökas.

The purpose of this study is to investigate the ethical attitudes of teachers and teacher students, based on administrative ethics and personal ethics, regarding the implementation of the duty to inform. Additionally we aim to explore what the respondents consider acceptable behavior towards the duty to inform, based on the governance reactions of loyalty, protest, obstruction, and exit. To achieve this we have designed the study using a qualitative method, where semi-structured interviews have been used to collect empirical data. Utilizing Lennart Lundquist's theory on the ethical attitudes of civil servants and governance reactions, we have employed it as a theoretical framework to analyze the respondents' answers. The interviews indicate that the respondents predominantly hold an administrative ethical approach towards the implementation of the duty to inform, although there are a few respondents with a personal ethical approach. Regarding governance reactions, the majority of respondents consider loyalty, protest, obstruction, and exit as acceptable behaviors towards the duty to inform. However, two teacher students express a differing opinion, stating that exit is not an acceptable behavior. Additionally, two teachers were unable to provide a specific answer regarding obstruction and exit as acceptable behaviors towards the duty to inform. / Syftet med denna studie är att undersöka lärare och lärarstudenters etiska förhållningssätt, utifrån förvaltningsetik och egenetik, gällande implementeringen av informationsplikten. Dessutom vad respondenterna uttrycker vara acceptabla ageranden mot informationsplikten, utifrån styrningsreaktionerna: lojalitet, protest, obstruktion och sorti. För att ta reda på detta har studien utgått från en kvalitativ metod. Där semistrukturerade samtalsintervjuer har blivit metoden för insamlandet av empirisk data. Med hjälp av Lennart Lundquists teori om tjänstepersoners etiska förhållningssätt och styrningsreaktioner har vi kunnat använda detta som teoretiskt verktyg för att analysera respondenternas svar. Det framgår av intervjuerna att respondenterna har ett övervägande förvaltningsetiskt förhållningssätt till implementeringen av informationsplikten, dock finns det ett fåtal respondenter som har egenetiskt förhållningssätt. Gällande styrningsreaktionerna anser majoriteten av respondenter att lojalitet, protest, obstruktion och sorti är acceptabla ageranden mot informationsplikten. De som har en avvikande åsikt är två lärarstudenter som anser att sorti inte är ett accepterat agerande. Även två lärare som inte kunde ge ett konkret svar om obstruktion och sorti är acceptabla ageranden mot informationsplikten.

Två av tio barn och ungdomar når rekommendationen för fysisk aktivitet och den fysiskaaktiviteten minskar med ökande ålder. Då barn och ungdomar spenderar mycket tid i skolanfinns det möjlighet att genom tidiga insatser redan under skolgången lägga grunden förelevernas aktiva vanor. En skolmiljö som främjar fysisk aktivitet kombinerat med aktiv lek ochfritid ger förutsättningar för en hälsosam utveckling och uppväxt för barn och ungdomar. Syftetmed studien var att undersöka lärarstudenters tankar kring att jobba med rörelse i skolan.Frågeställningarna var därför; vad ser de för utmaningar med att jobba med rörelse i skolan, vadhar de för idéer och strategier för att öka rörelse i skolan och vad får de lära sig om rörelse undersin utbildning till lärare. Datainsamlingen omfattade tre semistrukturerade intervjuer med tvåfokusgrupper och en enskild intervju. Totalt intervjuades elva lärarstudenter. Materialetanalyserades genom kvalitativ innehållsanalys. Studien resulterade i tre kategorier: Informationkring rörelsens roll i skolan efterfrågas, Rörelse i skolan ger olika effekter och Strategier för attöka rörelse kräver flexibilitet. Slutsatsen var att lärarstudenterna ser positivt på att jobba medrörelse i skolan men de efterfrågar kunskap om hur och när rörelse ska appliceras för att det skagagna eleverna på bästa möjliga sätt.

The purpose of this study is to visualise the challenges that student teachers face when adapting mathematical tasks to different levels of difficulty. Specifically, the study aims to explore which aspects of mathematics didactic knowledge are expressed through the mathematics tasks. Examination tasks from previous mathematics courses were selected and analyzed based on a qualitative content analysis with the MKT framework, Mathematical Knowledge for Teaching (Ball et al., 2008). The students' adaptations can be described through five different themes: linguistic-, visual-, structural- and mathematical adaptations and mistakes. When the themes were analyzed using the MKT framework, it emerged that the students show different aspects of mathematics didactic knowledge and that there is a need to develop certain aspects further. There is a greater variation in the adaptations when the students simplify the task compared to when they make it more difficult. The result also shows that the students need to be given the opportunity to acquire deeper knowledge about the structure and function of the curriculum in order for this aspect of knowledge to develop further. A large percentage of the students make various mistakes in their adaptations. The mistakes have been linked to the students' mathematical content knowledge. Some of the mistakes indicate that the lack of content knowledge also affects and limits the students' mathematics didactic knowledge. An implication of the result is that teachers in the mathematics courses need to consider and address these aspects in future teaching so that the students are given the opportunity to further develop their content knowledge as well as their mathematics didactic knowledge. / Studiens syfte är att synliggöra vilka utmaningar lärarstudenter möter vid anpassning av matematikuppgifter till olika svårighetsgrader. Specifikt syftar studien till att studera vilka olika matematikdidaktiska kunskaper som uttrycks genom anpassningarna av matematikuppgifterna. Studentinlämningar av en genomförd examinationsuppgift från tidigare matematikkurser har valts ut och analyserats med en kvalitativ innehållsanalys där MKT-ramverket, Mathematical Knowledge for Teaching (Ball m.fl., 2008) utgör den teoretiska ramen. Studiens resultat visar att studenternas anpassningar speglas av fem olika teman: språkliga-, visuella-, strukturella- och matematiska anpassningar samt misstag. När de olika temana analyserades med hjälp av MKT-ramverket, så framkom att studenterna visar olika aspekter av matematikdidaktiska kunskaper och att det finns behov av att utveckla vissa aspekter vidare. Det finns en större variation i anpassningarna när studenterna förenklar uppgiften jämfört med när de försvårar den. Resultatet visar också att studenterna behöver få möjlighet att tillägna sig djupare kunskaper om kursplanens uppbyggnad och funktion för att denna aspekt av kunskap ska utvecklas ytterligare. En stor andel av studenterna gör olika misstag i sina anpassningar. Misstagen  har kopplats till studenternas matematiska ämneskunskaper. Vissa av misstagen indikerar att den bristande ämneskunskapen även påverkar och begränsar studentens matematikdidaktiska kunskaper. En implikation är att undervisande lärarutbildare i matematikkurserna behöver beakta och behandla dessa aspekter i kommande undervisning så att studenter ges möjlighet att vidareutveckla såväl sina ämneskunskaper som sina matematikdidaktiska kunskaper.

This study aims to investigate how a number of students who are at the end of a teachers’ educations program in social studies, geography, religion and history interpret that the national curriculums states that every teacher is responsible for students language development and should be supportive of language backgrounds. In the light of the curriculums the study explores how the teacher education students feel that the education has prepared them for teaching children with Swedish as a second language. The study also examines how the teacher education students think that the teacher education could improve in matters like preparing future teachers to teach social studies, geography, religion and history to second language children. The study is based on interviews with seven university students and shows that they feel a responsibility to develop their future students’ language. It also shows that the teacher education students don’t experience that their education has addressed these challenges. The study also reveals that the participants understand the difficulties with teaching second language students. A lot of their thoughts on the subject are similar to what previous research stresses as central to teaching these students despite that the teacher education students don’t feel prepared. The question of possible improvement in the teacher education shows that the participants in the study believe that there is room for improvement in the teacher education regarding second language students.

The aim of the study was to investigate how Swedish teachers and student teachers of Swedish vary in their assessment of a pupil’s text, in judging both the text as a whole and its parts. In the study the informants were asked to assess a pupil’s text (a text presenting an argument) from the national examination in Swedish 1 with the aid of an assessment matrix and then complete a questionnaire assessing the text as a whole and in its parts. The responses to the questionnaire were analysed statistically with a focus on how the assessments varied. A sociocultural and situated perspective was applied in the study, along with psychometry and the theory of discourses of writing, to give more perspectives on the results. The study found that the assessments varied between grades C and A for the text as a whole and between E and A for the aspects of argumentation, content and critical reading, contextual signals and reference connectors, introduction, conclusion, situational adaptation and self-sustaining. The study also found that the student teachers were generally stricter in their assessment. The greatest variations in the student teachers’ assessment were found to concern aspects of the communication discourse, while in the teachers’ assessment it was aspects of the construction discourse that revealed the greatest variation. The greatest difference between the two groups concerned aspects of the correction discourse.

This study aims to increase the understanding of the complexity regarding how teachers handle and promote students’ right in relation to their professional roles within the school. This qualitative study is based on semistructured interviews with eight student teachers who are studying to become middle and highschool teachers. The reaserachquestions used to reinforce the studies purpose are the following: ”What experiences have teacher education students had regarding challenges in the classroom concerning students' freedom of expression, and what strategies did they use to adress theese?” and ”How do the student teacher think these challenges will shape their roles as future teachers?”. The results show that there is a wide variety in student teachers' experiences of challenges and solutions regarding freedom of expression and other similar democratic values in the classroom. These experiences turn out to have a great impact on the student teachers' attitudes toward their future profession. This study underscores the importance of supporting and guiding student teachers through challenges related to democratic values in the classroom.

Sammanfattning Det här är en kvalitativ studie i syfte att undersöka hur vetenskapliga teorier synliggörs i lärarstudenters reflektioner över sin undervisning i ämnet svenska på lågstadiet. Materialet är insamlat i samband med lärarstudenters verksamhetsförlagda utbildning och består av intervjuer, observationer av undervisning och texter i form av pedagogiska planeringar. Resultatet visar att lärarkandidaters reflektioner håller en låg nivå när det gäller skoldidaktisk reflektion och att grunda sina resonemang i teorier om lärande och i professionella ämneskunskaper i svenska, även om deras undervisning håller god kvalitet.                       Sammantaget är min slutsats att olika metoder eller förklaringsmodeller som används inom forskning skulle kunna synliggöras i större utsträckning inom ramen för svenskkurser i lärarutbildningen. De kan dessutom användas som redskap för dokumentation av elevers kunskaper samt studenters egna skoldidaktiska reflektioner men även för det systematiska arbetet med att dokumentera elevers lärande som en förutsättning och utgångspunkt för planering av kommande undervisning, det vill säga formativ undervisning. Det skulle kunna vara ett sätt att överbrygga teori-praktikproblemet i lärarutbildningen såväl som att höja nivån av hur studenter relaterar till vetenskapliga modeller som stöd för skoldidaktisk reflektion. / Title: “At least I thought the pupils were good”: Theorisation in education students’ didactic reflections on teaching Swedish   This qualitative study aimed to investigate the role of theory in education students’ reflections on their teaching of Swedish in lower primary school. The material was collected in connection with the students’ practical placements and comprises of interviews and observations. Although these prospective teachers performed well in the classroom, the study shows that the students’ didactic reflections were generally below par and inadequately founded in theories of learning or Swedish subject knowledge.        The overall conclusion is that different methods or models used in research can be highlighted to a greater extent in the Swedish subject courses on the primary education program. Students may not only use such theoretical tools to document pupils’ knowledge and formulate their own didactic reflections, but these tools could also prove useful in formative teaching, that is, in systematically documenting pupils’ learning in order to plan future teaching. This could therefore be a way to bridge the theory-practice gap in teacher training as well as improve education students’ use of theoretical models in their didactic reflections.

Sammanfattning Det här är en kvalitativ studie i syfte att undersöka hur vetenskapliga teorier synliggörs i lärarstudenters reflektioner över sin undervisning i ämnet svenska på lågstadiet. Materialet är insamlat i samband med lärarstudenters verksamhetsförlagda utbildning och består av intervjuer, observationer av undervisning och texter i form av pedagogiska planeringar. Resultatet visar att lärarkandidaters reflektioner håller en låg nivå när det gäller skoldidaktisk reflektion och att grunda sina resonemang i teorier om lärande och i professionella ämneskunskaper i svenska, även om deras undervisning håller god kvalitet.                       Sammantaget är min slutsats att olika metoder eller förklaringsmodeller som används inom forskning skulle kunna synliggöras i större utsträckning inom ramen för svenskkurser i lärarutbildningen. De kan dessutom användas som redskap för dokumentation av elevers kunskaper samt studenters egna skoldidaktiska reflektioner men även för det systematiska arbetet med att dokumentera elevers lärande som en förutsättning och utgångspunkt för planering av kommande undervisning, det vill säga formativ undervisning. Det skulle kunna vara ett sätt att överbrygga teori-praktikproblemet i lärarutbildningen såväl som att höja nivån av hur studenter relaterar till vetenskapliga modeller som stöd för skoldidaktisk reflektion. / Title: “At least I thought the pupils were good”: Theorisation in education students’ didactic reflections on teaching Swedish   This qualitative study aimed to investigate the role of theory in education students’ reflections on their teaching of Swedish in lower primary school. The material was collected in connection with the students’ practical placements and comprises of interviews and observations. Although these prospective teachers performed well in the classroom, the study shows that the students’ didactic reflections were generally below par and inadequately founded in theories of learning or Swedish subject knowledge.        The overall conclusion is that different methods or models used in research can be highlighted to a greater extent in the Swedish subject courses on the primary education program. Students may not only use such theoretical tools to document pupils’ knowledge and formulate their own didactic reflections, but these tools could also prove useful in formative teaching, that is, in systematically documenting pupils’ learning in order to plan future teaching. This could therefore be a way to bridge the theory-practice gap in teacher training as well as improve education students’ use of theoretical models in their didactic reflections.