No description available.

This essay will describe the working method of wage subsidies at the Employment Service and provide an insight into how legal these decisions are in Västra Götalandslän. Through qualitative interviews, prosecutors at the Swedish Employment Service have described the process how a wage subsidy is taken at the employment service. In addition, Lennart Lundqvist's theory of "our public ethos" in which the paper sets the ethics of ethics to see how legal the process is in decision making. The conclusion was that the workforce's workforce could be further improved in order to be able to be more confident.

Public healthcare is facing several practical and difficult-to-solve problems where people's lives and health are at stake. Healthcare professionals need to make ethical considerations every day in their workplace. This study aims to examine if and how public employees approach public administrative ethics during ethical dilemmas in the workplace - based on testimonies of health care professionals from Stockholm's healthcare outreach. More specifically, in recent years conflicts between marketization sprung from NPM and healthcare ethics has become very clear in debates that have taken place, but we still know comparatively little about how administrative ethical considerations govern and affect the working methods of public employees in healthcare. In order to find that out a qualitative approach was applied. The chosen method of research was a qualitative content analysis, based on forty-one testimonies from healthcare professionals, based upon an outreach displaying dismay of the public healthcare system in Stockholm. The results show that healthcare professionals take public administration ethics in consideration, as ethics is both a central part of administrative ethics and in healthcare. However, economic values ​​are perceived to determine the governance of hospitals which in turn causes a conflict between economic restraint and the healthcare professionals’ ethical approaches. As a result, the healthcare professionals active in Stockholm’s healthcare outreach attempts to illustrate these value conflicts.

The purpose of this study is to investigate the ethical attitudes of teachers and teacher students, based on administrative ethics and personal ethics, regarding the implementation of the duty to inform. Additionally we aim to explore what the respondents consider acceptable behavior towards the duty to inform, based on the governance reactions of loyalty, protest, obstruction, and exit. To achieve this we have designed the study using a qualitative method, where semi-structured interviews have been used to collect empirical data. Utilizing Lennart Lundquist's theory on the ethical attitudes of civil servants and governance reactions, we have employed it as a theoretical framework to analyze the respondents' answers. The interviews indicate that the respondents predominantly hold an administrative ethical approach towards the implementation of the duty to inform, although there are a few respondents with a personal ethical approach. Regarding governance reactions, the majority of respondents consider loyalty, protest, obstruction, and exit as acceptable behaviors towards the duty to inform. However, two teacher students express a differing opinion, stating that exit is not an acceptable behavior. Additionally, two teachers were unable to provide a specific answer regarding obstruction and exit as acceptable behaviors towards the duty to inform. / Syftet med denna studie är att undersöka lärare och lärarstudenters etiska förhållningssätt, utifrån förvaltningsetik och egenetik, gällande implementeringen av informationsplikten. Dessutom vad respondenterna uttrycker vara acceptabla ageranden mot informationsplikten, utifrån styrningsreaktionerna: lojalitet, protest, obstruktion och sorti. För att ta reda på detta har studien utgått från en kvalitativ metod. Där semistrukturerade samtalsintervjuer har blivit metoden för insamlandet av empirisk data. Med hjälp av Lennart Lundquists teori om tjänstepersoners etiska förhållningssätt och styrningsreaktioner har vi kunnat använda detta som teoretiskt verktyg för att analysera respondenternas svar. Det framgår av intervjuerna att respondenterna har ett övervägande förvaltningsetiskt förhållningssätt till implementeringen av informationsplikten, dock finns det ett fåtal respondenter som har egenetiskt förhållningssätt. Gällande styrningsreaktionerna anser majoriteten av respondenter att lojalitet, protest, obstruktion och sorti är acceptabla ageranden mot informationsplikten. De som har en avvikande åsikt är två lärarstudenter som anser att sorti inte är ett accepterat agerande. Även två lärare som inte kunde ge ett konkret svar om obstruktion och sorti är acceptabla ageranden mot informationsplikten.

Offentligt anställda förväntas agera i enlighet med förvaltningsetiken och implementera politiskt fattade beslut. Att rollen kan uppleva förvaltningsetikens krav som oförenliga med deras yrkesetik har aktualiserats efter riksdagsvalet 2022. I samband med regeringsbildningen presenterade regeringspartierna med samarbetsparti Tidöavtalet, i vilket det föreslås att offentliganställda som kommer i kontakt med individer utan uppehållstillstånd ska vara skyldiga att anmäla detta till Migrationsverket och polis. Detta har lett till stora protester hos bland annat hälso- och sjukvårdspersonal, som mobiliserat under parollen Vi anger inte.  Utifrån hälso- och sjukvårdspersonalens protester belyser uppsatsen den potentiella spänningen mellan krav på styrbarhet och att den offentligt anställde agerar etiskt ansvarsfullt, såväl professionsetiskt som förvaltningsetiskt. Studien använder sig av Lundquists teori om konkurrerande etiska system för utvärdera om och hur protesten kan motiveras förvaltningsetiskt. Det empiriska material som ligger till grund för undersökningen utgörs huvudsakligen av debattinlägg av hälso- och sjukvårdspersonal. Dessa har analyserats med hjälp av riktad kvalitativ innehållsanalys.  Resultaten visar att personalens protester kan förstås dels utifrån ett professionsetiskt perspektiv, dels utifrån ett förvaltningsetiskt enligt vilket sjukvårdspersonalen uppvisar ämbetskurage. Likväl är den rollen oförenlig med den som styrbar offentliganställd.