Den tilltagande tillsättningen av policyprofessionella, menar flera forskare kan vara ett demokratiskt problem. Trots detta finns en avsaknad av forskning som studerar vad policyprofessionella faktiskt gör på kommunal nivå och vilken påverkan de har i politiska beslutsprocesser. Denna uppsats ämnar bidra till forskningen om policyprofessionella genom att undersöka hur stor roll de politiska sekreterarna i Uppsala har i kommunala beslutsprocesser? Genom 9 semistrukturerade intervjuer, med 6 politiska sekreterare från olika partier och 3 nämndsekreterare försöker denna frågeställning besvaras. Intervjuerna var designade för att täcka områdena: Arbetets uppgifter och innehåll, relation till politiken och den politiska ledningen, relation till förvaltningen samt motivation och karriär. Som bakgrund gjordes en kvalitativ textanalys där alla arbetsbeskrivningar som kunde hittas för politiska sekreterare i Uppsala jämfördes. Resultatet visar att sekreterarna har stor frihet att kunna välja de arbetsuppgifter de tycker är viktiga för partiet att ta tag i, de har en viktig roll i politiken, de kan påverka politikens inriktning, de spelar en viktig roll i opinionsbildningen utåt, genom att bland annat arbeta mot media samt skriva tal och texter åt sina politiker. De politiska sekreterarna kan ha en stor roll i beslutsprocesser men den varierar mellan olika politiska sekreterare, och det finns en tydlig gränsdragning mellan de politiska sekreterarna samt den delen av förvaltningen som undersökts. De politiska sekreterarna vill jobba med politik och ha påverkansmakt samtidigt som de inte vill vara offentliga likt politiker eller ha deras ansvar.    Uppsatsen bidrar till kunskapen om vad de policyprofessionella gör på kommunal nivå. Eftersom Sveriges kommuner är olika kan det vara svårt att generalisera resultatet till andra kommuner. Men om det finns kommuner som har politiker och politiskt anställda med liknande utbildningsbakgrund som Uppsala, är den externa validiteten antagligen ganska hög.

The purpose of this study is to investigate the ethical attitudes of teachers and teacher students, based on administrative ethics and personal ethics, regarding the implementation of the duty to inform. Additionally we aim to explore what the respondents consider acceptable behavior towards the duty to inform, based on the governance reactions of loyalty, protest, obstruction, and exit. To achieve this we have designed the study using a qualitative method, where semi-structured interviews have been used to collect empirical data. Utilizing Lennart Lundquist's theory on the ethical attitudes of civil servants and governance reactions, we have employed it as a theoretical framework to analyze the respondents' answers. The interviews indicate that the respondents predominantly hold an administrative ethical approach towards the implementation of the duty to inform, although there are a few respondents with a personal ethical approach. Regarding governance reactions, the majority of respondents consider loyalty, protest, obstruction, and exit as acceptable behaviors towards the duty to inform. However, two teacher students express a differing opinion, stating that exit is not an acceptable behavior. Additionally, two teachers were unable to provide a specific answer regarding obstruction and exit as acceptable behaviors towards the duty to inform. / Syftet med denna studie är att undersöka lärare och lärarstudenters etiska förhållningssätt, utifrån förvaltningsetik och egenetik, gällande implementeringen av informationsplikten. Dessutom vad respondenterna uttrycker vara acceptabla ageranden mot informationsplikten, utifrån styrningsreaktionerna: lojalitet, protest, obstruktion och sorti. För att ta reda på detta har studien utgått från en kvalitativ metod. Där semistrukturerade samtalsintervjuer har blivit metoden för insamlandet av empirisk data. Med hjälp av Lennart Lundquists teori om tjänstepersoners etiska förhållningssätt och styrningsreaktioner har vi kunnat använda detta som teoretiskt verktyg för att analysera respondenternas svar. Det framgår av intervjuerna att respondenterna har ett övervägande förvaltningsetiskt förhållningssätt till implementeringen av informationsplikten, dock finns det ett fåtal respondenter som har egenetiskt förhållningssätt. Gällande styrningsreaktionerna anser majoriteten av respondenter att lojalitet, protest, obstruktion och sorti är acceptabla ageranden mot informationsplikten. De som har en avvikande åsikt är två lärarstudenter som anser att sorti inte är ett accepterat agerande. Även två lärare som inte kunde ge ett konkret svar om obstruktion och sorti är acceptabla ageranden mot informationsplikten.