This paper investigates how markanvisningar contribute to a fair construction market. It’s a method to exploit ground through construction companies and the municipality is responsible for the decision process. Markanvisningsförfarandet has faced criticism from actors meaning it’s not a transparent method to assign ground. The decision process is particularly questioned. In this paper the approach of Uppsala municipality is investigated with theories handling the conditions of the construction market and decisions. The approach has been developed in recent years and increased the number of assigned ground in Uppsala municipality. The result of the paper indicates that markanvisningar is a good way to satisfy the market and actors. When comparing construction companies in the decision process both objective and subjective decisions are made, but as long as the decisions are substantiated the actors remain satisfied.

<p>This report is a case study of “citizen forums” in the municipality of Uppsala. These forums are arranged to make people participate more in local politics. The aim of this study is to find out if the opinions and the wishes coming from the citizens are later involved in the planning process etc made by the authorities. The aim is also to explain why or why not the opinions from the citizens are of any importance.</p><p>My empirical data come from interviews that I have made with seven different respondents, both politicians and civil servants. More specifically I study three different forums and all the seven respondents have been present on at least one of these forums. As a theoretical ground I use different explanations for and against the importance of the citizen’s opinions. These theoretical explanations are constructed out of different theories.</p><p>The study shows that the importance of the citizen’s opinions may vary. Sometimes the authorities listen to the opinions, sometimes the do not. The main explanation why they don’t listen is political and economical factors. The wishes from the citizens are too expensive. The main explanations why the municipal do listen are mostly a mix of two different explanations. The authorities feel insecure about the preferences of the citizens. It also seems like many opinions from the citizens are rather clever and may help the authorities to make the municipal activities run better.</p>

Uppsala kommun upphandlar årligen varor och tjänster för cirka 2,5 miljarder kronor (Svenskt näringsliv 2011). Ett sätt för kommunen att påverka leverantörer och företags miljöstandard är att utnyttja styrkraften som finns i offentliga upphandlingar. Genom att ställa höga miljökrav vid upphandlingar kan Uppsala kommun bidra till en mer hållbar samhällsutveckling. Kommunen har som målsättning att höja dagens miljökrav men för att genomföra en höjning är det väsentligt att först göra en marknadsanalys för att se om marknaden faktiskt klarar av högre krav. Denna uppsats är en analys av transportsektorn i Uppsala kommun med fokus på tyngre fordon över 3,5 ton. Syftet är att ge rekommendationer till Uppsala kommun gällande vilka krav marknaden tål och hur de ska utforma sina upphandlingar för att främja högre miljöstandarder. Studien baseras på intervjuer med Uppsala kommun samt fyra transportföretag som deltagit i upphandlingar med kommunen tidigare. För att undersöka vilken nivå marknaden klarar av har Miljöstyrningsrådets upphandlingskriterier används som grund. Slutsatsen blev att marknaden i dagsläget endast skulle klara av en höjning av miljökraven inom ett område. Studien visar på att det finns möjligheter för kommunen att påverka marknaden, men att det då krävs väl utvecklade incitament samt bra upphandlingsförfaranden för att påverka marknaden till att investera i mer miljövänlig teknik. Studien visar också att den bästa strategin för kommunen är att acceptera en högre kostnad som i ett längre perspektiv bidrar till minskade utsläpp och därmed större samhällsnytta. De incitament kommunen bör använda sig av vid upphandlingar är långa avtalstider samt rangordningssystem baserat på miljöstandard. Generellt sett ger avtal inom den privata sektorn mer betalt vilket tyder på att kommunen kan behöva öka sin ersättning.

<p>I denna uppsats behandlas förfarandet kring offentliga upphandlingen ur ett upphandlarperspektiv. Problemet som behandlas i uppsatsen grundar sig i komplexiteten i upphandlingsförfarandet med utgångspunkt i att antalet överprövningar successivt ökar med åren på området, något som har diskuterats som ett problem bland annat i flera rapporter från konkurrensverket, finansdepartementet och Stockholms handelskammare. Komplexiteten kring de upphandlingar som sker ute i landet har lett fram till uppsatsens syfte; att undersöka vad som är grunden till de problem som kan uppstå i upphandlingsförfarandet. Beror det på kunskapsbrist, oklar reglering, eller något annat? Detta har sedan även undersökts djupare genom en studie av Uppsala kommun.I denna uppsats så redogör jag först för upphandlingsförfarandet utifrån hur det ska gå till i och med gällande lagstiftning i LOU. Därefter presenterar jag de problem som har identifierats på området offentliga upphandlingar såsom; för detaljerad reglering, rättsosäkerhet, byråkratisk hantering, bristfälligt utformade förfrågningsunderlag och helt enkelt att regleringen kring upphandlingar inte följs. Sedan följer en studie av Uppsala kommun genom intervjuer med tjänstemän och en analys av de upphandlingsfall som har överprövats med bifall i Uppsala under 2008-mars 2010. Min studie pekar på att de identifierade problemen kring förfarandet offentliga upphandlingar i mångt och mycket återfinns även i Uppsala kommun. Orsaker till detta som jag har identifierat är brist på tid och kompetens att jobba igenom de 150-200 upphandlingar som sker i kommunen per år, avsaknad av domstolspraxis samt ett komplicerat regelverk. Vidare så införs det nu sommaren 2010 en förstärkning av rättsmedlen på området vilket troligtvis kommer att resultera i ett ännu knepigare förfarande, något som jag föreslår borde studeras vidare i akademiska arbeten.</p>

I denna uppsats behandlas förfarandet kring offentliga upphandlingen ur ett upphandlarperspektiv. Problemet som behandlas i uppsatsen grundar sig i komplexiteten i upphandlingsförfarandet med utgångspunkt i att antalet överprövningar successivt ökar med åren på området, något som har diskuterats som ett problem bland annat i flera rapporter från konkurrensverket, finansdepartementet och Stockholms handelskammare. Komplexiteten kring de upphandlingar som sker ute i landet har lett fram till uppsatsens syfte; att undersöka vad som är grunden till de problem som kan uppstå i upphandlingsförfarandet. Beror det på kunskapsbrist, oklar reglering, eller något annat? Detta har sedan även undersökts djupare genom en studie av Uppsala kommun.I denna uppsats så redogör jag först för upphandlingsförfarandet utifrån hur det ska gå till i och med gällande lagstiftning i LOU. Därefter presenterar jag de problem som har identifierats på området offentliga upphandlingar såsom; för detaljerad reglering, rättsosäkerhet, byråkratisk hantering, bristfälligt utformade förfrågningsunderlag och helt enkelt att regleringen kring upphandlingar inte följs. Sedan följer en studie av Uppsala kommun genom intervjuer med tjänstemän och en analys av de upphandlingsfall som har överprövats med bifall i Uppsala under 2008-mars 2010. Min studie pekar på att de identifierade problemen kring förfarandet offentliga upphandlingar i mångt och mycket återfinns även i Uppsala kommun. Orsaker till detta som jag har identifierat är brist på tid och kompetens att jobba igenom de 150-200 upphandlingar som sker i kommunen per år, avsaknad av domstolspraxis samt ett komplicerat regelverk. Vidare så införs det nu sommaren 2010 en förstärkning av rättsmedlen på området vilket troligtvis kommer att resultera i ett ännu knepigare förfarande, något som jag föreslår borde studeras vidare i akademiska arbeten.

I början av 1900-talet slängde svensken i genomsnitt 25 kg hushållsavfall per år. Idag är siffran 500 kg. Trender pekar på att avfallsmängderna kommer att fortsätta öka. 95 % av det genererade avfallet i Sverige kommer från verksamheter. På nationell nivå finns riktlinjer och miljömål kring avfall, men för att implementera många av dessa styrmedel krävs lokala incitament. Därför görs kommunala avfallsplaner. Däri beskrivs den rådande avfallsituationen i kommunen och mål sätts upp för avfallshanteringen. Statistik för verksamhetsavfall på kommunal nivå är generellt bristfällig i Sverige på grund av det flerdelade avfallshanteringssystem som råder. Kartläggning av såväl hushålls- som verksamhetsavfall är viktig så att avfallet på ett säkert sätt kan tas om hand om av aktörer i framtiden. En god avfallsplanering kan både direkt och indirekt leda till stora vinster för miljön t.ex. i form av minskade emissioner av växthusgaser. Denna studie ämnade till att kartlägga verksamhetsavfallet som uppstår i Uppsala kommun som ett bidrag till kommunens nya avfallsplan. Detta gjordes genom att samla in primärdata från aktörer inom avfallsbranschen.Vidare skulle också planens genomförande bedömmas ur ett miljöperspektiv en miljökonsekvensbeskrivning och modellering med livscykelanalysverktyget Waste Management Planning System (WAMPS). Resultatet av kartläggningen visade att mängden verksamhetsavfall från Uppsala kommun var cirka 290 000 ton exklusive schaktmassor. Den relativt stora mängden verksamhetsavfall antogs bero på den utveckling som råder i kommunen, framförallt vad gäller nybyggnationer. Jämförelser gjordes med två närliggande regioner samt ett nationellt genomsnitt. Uppsala låg under det nationella snittet i mängd verksamhetsavfall per invånare. Avfallsplanens genomförande bedömdes ha övervägande positiva effekter på miljö och hälsa. Planen bedömdes också bidra till uppfyllelsen av de svenska miljömålen, framförallt God bebyggd miljö och Begränsad klimatpåverkan. Planens genomförande bedömdes också minska utsläpp av koldioxid och energianvändning. Modelleringen i WAMPS gav dock olika resultat för miljöpåverkan beroende på hur systemet definierades. Transportsystemets påverkan liknade den nationella siffra som finns vad gäller emissioner av klimatpåverkande gaser från avfallstransport. / In the early 1900s a Swede in average generated 25 kg of household waste per year. Today the amount is 500 kg per person. Trends indicate that waste volumes will continue to increase. 95 % of the generated waste in Sweden derives from businesses. The municipalities have no control over all this waste. There are guidelines and environmental objectives related to waste and the implementation of many of the policy instruments requires local incentives. Therefore municipal waste management plans exists. The plan describes the current waste situation in the municipality along with objectives for the waste management. Swedish data on commercial waste at a municipal level are generally deficient because of the complex prevailing waste management system. Identification of waste is important so it in the future safely can be taken care of. Good planning of waste management can directly and indirectly lead to significant environmental benefits. This study aimed to identify commercial waste in the municipality of Uppsala as a contribution to the new municipal waste plan. This was done by collecting primary data from actors in the waste industry.  Furthermore, implementation of the plan has also been evaluated from an environmental perspective by making an environmental impact assessment and using the model Waste Management Planning System (WAMPS). The amount of commercial waste from businesses in the municipality handled at facilities in Uppsala was estimated to about 290 000 tones excluding excavated soil. The relatively high amount of commercial waste could be due to the regional development, particularly in terms of new constructions. Comparisons were made with two other regions along with a national average. Uppsala had an average below the national figure of commercial waste per person. Implementation of the waste plan was mostly thought to have positive effects on environment and health. The plan was also expected to contribute to the fulfillment of the Swedish environmental objectives, especially A Good Built Environment, Reduced Climate Impact. Implementation of the plan was also assessed to reduce carbon emissions and energy use. The modeling in WAMPS gave different results for the environmental impact depending on how the system was defined.

Managementläran har en lång historia med olika idéer för hur organisationer bäst styrs. Idagens samhälle är hållbarhet en stor trend, alla aktörer måste arbeta för en hållbar utvecklingoch ett resultat av detta är intresset som uppkommit för hur företag kan använda sig avhållbarhet som managementidé. Som en del av samhället måste även landets kommuner tahänsyn till trenden och det är vanligt att offentlig sektor kopierar managementidéer frånprivata sektorn. Med hjälp av en kvalitativ studie var syftet att jämföra managementmodellenutformad av Galpin et al. med delar av Uppsala kommun för att se om modellen, utformad förprivat sektor, har relevans för offentlig sektor. Datainsamlingen har genomförts medinläsning, intervjuer och observationer på två förvaltningar inom Uppsala kommun.Undersökningen visar att Galpinmodellens faktorer går att identifiera på delar av Uppsalakommun men att det finns vissa skillnader mellan modellen och Uppsala kommun. Slutsatsenär att Galpinmodellen verkar ha relevans även för offentlig sektor.

This report tries to discuss the concept of social sustainability; what it means and how residential development can be made more socially sustainable. This is done by interviewing several and various representatives in JM AB, the municipality of Uppsala and residents of Åriket to explore how JM AB as a housing developer and the municipality are working with issues regarding social sustainability and what the residents in one of the new housing projects themselves think of these issues. The result of these interviews will be compared and analyzed with the prospect of finding common variables and hopefully ways of improvement.This will result in our own recommendations of areas of improvement either by broad initiatives or specific actions to increase the social sustainability. Areas such as meeting places, sustainable functions and joint efforts between different parties. During the work on the report we come in contact with several other areas of interest that we are not able to process ourselves and therefore recommend them for future studies.

Den här uppsatsens syfte är att i Uppsala och Knivsta kommuns översiktsplaner undersöka natursyn, hållbar utveckling och uppfattning om klimatfrågan. Den valda metoden för att besvara frågeställningen är en kvalitativ textanalys i form av en diskursanalys. För att kunna analysera översiktsplanerna har tre olika huvudkategorier skapats utifrån en inläsning och en avkodning av materialet: natursyn, stark respektive svag hållbar utveckling och klimatfrågan. Dessa kategorier tenderar att integreras med varandra. En ekocentrisk syn på naturen hänger till exempel ihop med en stark hållbar utveckling och möter klimatförändringarna med begränsning av växthusgaser som strategi. Synen på naturen i översiktsplanerna är något varierad och domineras av en antropocentrisk syn på naturen. I Uppsala kommuns översiktsplan är målet att minska klimatpåverkan genom tekniska miljöinnovationer, vilket tyder på en anpassning som strategi och en svag, möjligen med ansatser till en stark hållbar utveckling. Knivsta kommuns fördjupade översiktsplan poängterar behovet av att se naturens kapacitet som gränssättande för att skapa den sociala och ekonomiska utvecklingen, vilket är en av grundpelarna för en stark hållbar utveckling. Både anpassning och begränsning används som strategier.

Every individual shall have the same access and opportunity to participate in the society. There  shall  not  be  any  barrier  which  prevents  participation  of  a  certain  target  group  in  the society due to a lack of accessibility. Uppsala  municipality´s goal is to make every  function in  the  municipality  accessible  for  everyone.  It's  about  individuals  with  disabilities  shall  feel involved. Safety  within  both  the outdoor  and  indoor  environments is also  a  part of Uppsala municipality  ´s work with accessibility.  In  this study  the accessibility  of two  public spaces in  Uppsala  have been  analyzed  and  the objects are, the City  Library  and  the area  by  the river,  åstråket.   The  aim  of  this  study  is  to  verify  how  accessibility  has  been  applied  to  the  public  spaces above  after  they  went through changes.  A  case-study  has been used as method in this study,  a  litterature  review  was  the  foundation. Interviews and an observation have  been performed  with  the  intention  of  being  able  to  answer  the  research  questions.   The  respondents  Anna  Sofia  Perotti  and  Karin  Åkerblom  have defined  accessibility  as  an important part of the society  where everyone shall have the same opportunities.  Social sustainibility is important  for  both  the respondents  and  it is something  they  constantly  try to  improve.  The  new  main  entrance  of  the  City  Libarary  is  completely  accustomed  to  the laws. Accessibility was applied to  åstråket  by the existing law  at that time, which resulted a lack of tactile pavings. One of the piers at  åstråket  isn´t fully  accessible since it only  has a staircase on one end. The observations  showed that the new  installed lifting device in the City  Library´s  main  entrence  is  an  obstacle  to  a  certain  extent.  The  signs  in  the  City Library  is  for  the  most  part  satisfactory  but  there  is  some  faults.  Åstråket  has a even paved surface and ramps to accomodate accessibility. A  public  place  should  be  accessible,  everyone  shall  have  the  same  access  regardless  of disability.  The  City  Library  now  has  a  main  entrance  which  follows  the  laws  and  åstråket  is a  place  where  everyone  has  access  to.