Denna studie behandlar kommunal platsmarknadsföring med utgångspunkt i Knivsta kommun. Flera teorier om platsmarknadsföring tas upp. Bland annat om invånarnas betydande roll i platsmarknadsföringen och tidigare exempel på lyckade och mindre lyckade platsmarknadsföringskampanjer. Genom att intervjua representanter för Knivsta kommun och ett antal av kommunens invånare, skapades en överblick av platsmarknadsföringen i området. Resultatet visar att Knivsta kommun har en tydlig vision om vart de vill komma i framtiden, vilket innebär en del förändringar som till exempel att växa från att vara en liten pendlarkommun och villastad, till att bli mer av en småstad. Dessutom framhävs en vilja att etablera flera företag inom kommunen. Om Knivsta kommuns planer på förändring inte får stöd av kommunens egna invånare riskerar planerna att misslyckas. De tillfrågade invånarna i Knivsta kommun ger indikationer på en positiv inställning till kommunens framtidsplaner. Men i vissa frågor som Knivsta kommuns planerade förändring till att bli en småstad är stödet mindre och en mer grundläggande undersökning av kommunens invånare vore därför intressant.

Den här uppsatsens syfte är att i Uppsala och Knivsta kommuns översiktsplaner undersöka natursyn, hållbar utveckling och uppfattning om klimatfrågan. Den valda metoden för att besvara frågeställningen är en kvalitativ textanalys i form av en diskursanalys. För att kunna analysera översiktsplanerna har tre olika huvudkategorier skapats utifrån en inläsning och en avkodning av materialet: natursyn, stark respektive svag hållbar utveckling och klimatfrågan. Dessa kategorier tenderar att integreras med varandra. En ekocentrisk syn på naturen hänger till exempel ihop med en stark hållbar utveckling och möter klimatförändringarna med begränsning av växthusgaser som strategi. Synen på naturen i översiktsplanerna är något varierad och domineras av en antropocentrisk syn på naturen. I Uppsala kommuns översiktsplan är målet att minska klimatpåverkan genom tekniska miljöinnovationer, vilket tyder på en anpassning som strategi och en svag, möjligen med ansatser till en stark hållbar utveckling. Knivsta kommuns fördjupade översiktsplan poängterar behovet av att se naturens kapacitet som gränssättande för att skapa den sociala och ekonomiska utvecklingen, vilket är en av grundpelarna för en stark hållbar utveckling. Både anpassning och begränsning används som strategier.

No description available.

This bachelor thesis aims to investigate household electricity supply and demand during a crisis. Both quantitative and qualitative aspects of crisis preparedness and household electricity demand are considered. In this thesis, the subject is studied by conducting simulations of electricity consumption as well as retrieving theoretical framework and concepts from literature and interviews. Emphasis will be on how the cost of a lithium-ion battery storage, that supplies households with electricity during power outages, is affected by households’ behavioural patterns regarding electricity use. To estimate household electricity demand, data are utilized from a stochastic model which simulates household members electricity usage patterns. Three different scenarios are modelled, representing varying household electricity reliance, across different lengths of power outages. The first scenario illustrates households’ normal electricity demand. The second scenario represents a changed behaviour pattern leading to a reduced electricity demand. The third and last scenario concerns a case where households with adequate crisis preparedness are taken into account, resulting in a linearly scaled down electricity demand. Gaps in the distribution of responsibility between municipalities and households concerning crisis preparedness are brought up and discussed. The thesis highlights households with unique needs that risk not getting the support needed from the municipality in case of a crisis. The result shows that meeting the electricity demand for Knivsta urban area during a power outage by utilizing a battery storage would be very costly for the municipality. Despite the cost reduction from decreased electricity consumption, large investments are still required. A battery storage system on that scale might not be the only nor most optimal solution for crisis preparedness. Instead, opportunities are found by challenging prevailing norms of constant electricity supply and increased resilience among households. Lastly, possible solutions less costly for the municipality are presented.