Matematikens historia är ett ämne som ingår i läroplanen för matematik men som sällan fårnågot större utrymme i undervisningen. Hur kommer det sig? Syftet med studien var attundersöka möjligheterna att tillämpa historia i gymnasieskolans matematik genom attundersöka gymnasielärares uppfattningar av matematikens historia. För att uppnå syftetställdes följande frågeställningar: (1) Hur beskriver gymnasielärare i matematik deras(eventuella) användning av matematikhistoria i sin undervisning? (2) Vilka uppfattningar hargymnasielärare i matematik om att använda matematikhistoria i undervisningen? Och (3)Vilka hinder ser gymnasielärare i matematik i att använda matematikhistoria i sinundervisning? För att undersöka frågorna intervjuades fyra gymnasielärare i matematik, ochdet insamlade materialet analyserades genom en argumentationsanalys. Resultaten visade attlärare generellt hade en positiv bild av matematikens historia och de gav uttryck för mångafördelar med att använda det i undervisningen. Samtidigt identifierade de tydliga hinder, avvilka den främsta var tidsbrist, och få lärare använde sig i praktiken av någonmatematikhistoria i sin undervisning.

Syftet med studien är att undersöka hur matematiklärare arbetar för kunna väcka elevernas intresse för matematik. Även användningen av matematikens historia i matematikundervisningen belyses i detta arbete. Jag visar i mitt arbete hur matematikens historia kan användas, och varför den ändå inte användas. Kvalitativt arbetssätt valdes där tre olika lärare observerades och intervjuades. Resultaten visar att lärarna försöker knyta matematiken till elevernas vardag och sätta matematiken i ett sammanhang. Lärarna förstärker elevernas inre och yttre motivation till ämnet genom att skapa intressanta lektioner där eleverna tycker att det är roligt att komma till lektionerna där det finns en trygg miljö som gynnar elevernas lärande. Trots att forskaren visar att användningen av matematikens historia motiverar eleverna mot ämnet är den begränsad i de svenska skolorna.

Både ämnesplanen för matematik i svensk gymnasieskola samt det centrala innehållet för samtliga gymnasiala matematikkurser framhåller att matematiken har en flertusenårig historia och att matematikundervisningen ska knyta an till matematikens historiska utveckling och betydelse. Det är tydligt att matematikhistoria ska integreras i matematikundervisningen men det finns indikationepå att matematikundervisningen i svensk skola idag har få eller inga inslag av matematikhistoria trots att detta anges som ett centralt innehåll. Denna litteraturstudie syftar till att undersöka vilka argument som forskningen funnit för respektive mot en integrering av matematikhistoria i matematikundervisningen samt hur en sådan integrering kan genomföras. Dessutom redogör litteraturstudien för vad lärare och lärarstudenter funnits ha för uppfattningar om matematikhistorians roll och funktion som en del av matematikundervisningen. Studien visar att en integrering av matematikhistoria i matematikundervisningen är fördelaktig utifrån flera olika aspekter. Matematikhistoria kan t.ex. bidra till att förändra elevernas syn på matematik och ge matematiken nytt liv genom att eleverna blir varse om att de historiskt kända matematikerna också har tvivlat och misslyckats i sitt utövande av matematik, vilket kan stärka elevernas självtroende. Matematikhistoria kan även bidra till att förse lärare med verktyg för att upptäcka eventuella svårigheter hos eleverna. Studien visar också att lärare och lärarstudenter överlag är positivt inställda till en integrering men uttrycker att de i stor utsträckning medvetet avstår från att använda matematikhistoria i sin undervisning på grund av brist på tid, material, kunskaper om matematikhistoria samt att de inte vet hur de ska gå tillväga för att genomföra en sådan integrering.

Matematikundervisningen i svensk skola verkar i stor utsträckning kretsa kring läroboken, och att granska användandet av läroböcker är inget nytt fenomen. Ämnesplanen i matematik för gymnasieskolan framhåller att matematikundervisningen ska ge eleverna förutsättningar att utveckla förmågan att sätta in matematiken i bland annat ett historiskt sammanhang. För detta ska kunna vara möjligt antas kunskaper om matematikens historiska utveckling vara fördelaktiga, kunskaper som kan tillägnas genom historiska inslag i läroböckerna. Detta examensarbete syftar till att genom en jämförande studie med innehållsanalys som analysverktyg ge en bild av vilka historiska aspekter av det matematiska innehållet som förekommer i kurs 1, 3 och 5 för tre olika läromedel i matematik för gymnasieskolan. I undersökningen fokuseras dels inom vilka matematiska områden det förekommer historiska inslag, och dels hur dessa framställs. Studien visar att det i kurs 1 är mest vanligt förekommande med historiska inslag i kapitlen om geometri. Motsvarande i kurs 3 rör kapitel om derivata, och i kurs 5 förekommer det historiska inslag i samtliga kapitel oberoende av läromedelsserie. Med avseende på hur de historiska inslagen framställs visar resultatet på att i stort sett de allra flesta historiska inslagen kan sägas beskriva ursprunget av matematiskt begrepp eller metoder. / Mathematics education in Swedish schools seems to focus or circulate around textbooks, and audits on the use of a textbook is not a new phenomenon. The mathematics curriculum for the Swedish upper secondary school stresses that mathematics education should provide students the opportunity to develop their ability putting mathematics in a historical context. For this to be possible, knowledge of the history of mathematics is considered to be beneficial and this knowledge can be acquired by historical elements in textbooks. This study aims at providing a picture of the historical content that appears in courses 1, 3 and 5 for three different mathematical textbook series in the Swedish upper secondary school through a comparative study using content analysis as ananalysis tool. The study focuses on the following questions: In which chapters can historical elements be found, and how are they presented? The study shows that in course 1, historical elements are most common in the geometry chapters. Correspondingly in course 3, they are most common in the chapters on derivates, and in course 5 there are historical elements in all chapters independent of textbooks series. Furthermore, regarding how the historical elements are presented, the study shows that essentially a vast majority of the historical elements describe the origin of mathematical concepts or methods.