Denna studie undersöker hur fyra lärare i idrott och hälsa på gymnasiet tolkar det centrala innehållet och kunskapskraven i ämnet idrott och hälsa 1. Vidare behandlar den hur lärarna i studien använder sig av dessa tolkningar i sin undervisning och betygsättning. Insamling av empiri skedde genom en kvalitativ studie bestående av semistrukturerade intervjuer med fyra lärare i ämnet idrott och hälsa 1. Empirin analyserades sedan med hjälp av Lindes (2012) läroplansteori som behandlar läroplanen i tre olika arenor, formuleringsarenan-, transformerings- och realiseringsarenan. Resultatet visar att det finns både likheter och olikheter i lärarnas tolkning och användning av ämnesplanen för idrott och hälsa 1. I tolkningen av det centrala innehållet var samtliga lärare. Däremot används denna tolkning inte av en del av lärarna då det enligt dessa lärare saknas resurser för att realisera tolkningen. När det gäller kunskapskraven existerar det delade meningar om det finns svårigheter med tolkningen, och att det ofta finns en del svårigheter att sätta ord på kunskapskraven. Denna studie visar…Bedömningsstödet, framtaget av Skolverket har fått ett stort genomslag i lärarnas tolkning och användande av kunskapskravet som fått en styrande makt över det centrala innehållet.

Bakgrund  I svensk skola är ett av målenatt tidigt identifiera elever med nedsatt läsförmåga. För att underlätta identifieringen har ett nationellt bedömningsstöd arbetats fram. Nedsatt läsförståelse beror på nedsatt avkodningsförmåga eller nedsatt språkförståelse. Svårigheter med avkodning respektive språkförståelse kräver olika insatser i skolan.   Syfte  Syftet med studien var att undersöka om nationella bedömningsstödet för läsutvecklingi årskurs 1 identifierar andraelever änstandardiserade och normerade screeningtest genomfördai årskurs 2. Syftet var vidareatt undersöka om de elever som identifierats med nedsatt läsförmåga på nationella bedömningsstödet även uppvisar språkliga svårigheter samt hur pedagogerna använder resultatet på nationella bedömningsstödet för planering av vidare insatser.  Metod Studien omfattade 41 elever i årskurs 2 som genomfört nationella bedömningsstödet i årskurs 1 och DLS läsförståelse i årskurs 2. Eleverna testades med avkodningstesten Vilket är rätt?och Vilket låter rätt?och språkförståelsetestet TROG-2.Studien inkluderade även en intervju med 4 pedagoger som har ansvar för genomförandet av nationella bedömningsstödet. Resultat Nationella bedömningsstödet identifierade 13 elever med nedsatt läsförmåga i årskurs 1, screeningtesten DLS läsförståelse, Vilket är rätt?och Vilket låter rätt?identifierade 16 elever i årskurs 2. Screeningtesten identifierade 7 elever (44%) som inte identifierats på nationella bedömningsstödet. Nationella bedömningsstödet identifierade 2 elever med nedsatt språkförståelse. Samtliga pedagoger använder resultatet från nationella bedömningsstödet för planering av insatser.  Slutsatser Nationella bedömningsstödet fungerar till viss del i skolor där det utförs av pedagoger som är utbildade i nationella bedömningsstödet. Däremot identifierar nationella bedömningsstödet färre elever än standardiserade och normerade screeningtest och är mer tidskrävande.