No description available.

Syftet med denna studie är att undersöka vilka didaktiska utmaningar som förskollärare kan möta i barngrupper med kulturell mångfald samt vilken betydelse material och miljö kan tänkas ha i det didaktiska arbetet i relation till barngrupper med kulturell mångfald. Arbetet utgår från en posthumanistisk grundsyn med neomaterialistisk teori, där begreppen intra-aktiv samhandling, performativa agenter, materiellt-diskursiv intra-aktivitet och ethio-onto-epistemology kommer att lyftas fram som centrala. Som metod har jag valt att använda intervjuer, och skapades ett rikt datamaterial med utsagor från förskollärare kring didaktiskt arbete i barngrupper med kulturell mångfald. Analysarbetet gjordes utifrån en induktiv tematisk analysmetod, som skapade två övergripande teman till analys- och resultatavsnittet. Det första temat är ”Didaktiska utmaningar gällande språkliga handlingar och språkhinder” och det andra temat är ”Materialets och miljöns betydelse för det didaktiska arbetet i barngrupper med kulturell mångfald.” Resultatet av analysen visar att människor, språk, diskurser, material och miljö intra-aktivt samhandlar i komplexa nätverk i relation till kulturell mångfald. Genom förståelsen av detta perspektiv skapas förutsättningar att synliggöra integrationsprocesser och maktkonstruktioner hos både barn och personal liksom hur den pedagogiska miljön i förskolan i sin betydelsefulla utformning deltar i barns förståelser kring sin egen och andras kulturtillhörigheter, vilket kan förstås som främjande för inkluderingsarbetet i förskolans verksamhet.

The aim of the study is to increase the knowledge of primary school teacher´s perceptions of collaboration between preschool and school and the profession of preschool teacher. in order to achieve our purpose, we have contucted qualitative semi-structured group interviews. The primary school teacher´s answers were recorded, transcribed, categorized and compiled. A socio-cultural approach were used in order to notice  the teacher´s negotations, meaning making and understanding of how they constructed knowledge interacting with each other. The result of the study shows various perceptions. For example, that safety and security in transitions is important for both children, guardians and theacher´s for various reasons. The result show, what promotes and what hinders collaboration between preschool and school. The primary school sees it as desirable that the preschool works whit social competences in front of teaching, which means that an ideal preschool teacher is safe, creative and creates a plesureble learning. The most important conclusion og the study is that the preschool and the school are defined as two different cultural spaces whit separate views, approaches, traditions and working methods. Insufficient transparency in each other´s proffesions, forms the basis for collusions collapses. Knowledge about this contributes to the preschool teachers given prerequisite that enable them to meet primary school teachers on a common platform.

The aim of this study is to contribute with knowledge about preschool teachers'view of their collaboration task, with a particular focus on collaboration withguardians with a different linguistic or cultural background than Swedish. Toachieve the aim, semi-structured interviews were chosen as the method. Thestudy is based on interviews with four certified preschool teachers from twodifferent preschools in one and the same municipality. The collected data hasbeen analysed based on the intercultural perspective and the concepts ofintercultural competence, emerging interculture and interculturalcommunication.The results show that schooling is seen as the most important formal form ofcollaboration because it is where you can create the foundation for a securerelationship. The responsibility for creating safe relationships lies with thepreschool teachers. According to the preschool teachers, the first informationthat guardians encounter in preschool must be simple and short, and that aninterpreter is used when there is authority for it, so that all guardians haveaccess to the same information and that no misunderstandings arise. Thepreschool teachers use body language and staff with knowledge of the relevantlanguage to facilitate communications that take place on a daily basis. Theresult also shows that the creation of new informal forms of collaborationcreates opportunities for multicultural meetings where new insights andknowledge about fellow human beings are gained. Linguistic and culturaldiversity creates both challenges and opportunities. The challenge lies in a lackof language skills, which can cause both insecurity and exclusion in guardians.Possibilities are primarily seen in the fact that the preschool teacher candevelop into an intercultural mediator by being open to the cultural knowledgethat caregivers possess. To then use this cultural knowledge with the aim ofcreating a common language together with children, staff and carers in thepreschool's operations. This, in turn, can generate cultural knowledgespreading further and overcoming cultural prejudices in our society. / Syftet med den här studien är att bidra med kunskap om förskollärares syn påsamverkansuppdraget, med särskilt fokus på samverkan med vårdnadshavaremed annan språklig eller kulturell bakgrund än svenska. För att uppnå syftetvaldes semistrukturerade intervjuer som metod. Studien utgår från intervjuermed fyra legitimerade förskollärare från två olika förskolor i en och sammakommun. Det insamlade datamaterialet har analyserats med utgångspunkt i detinterkulturella perspektivet samt begreppen interkulturell kompetens,nydanande interkultur samt interkulturell kommunikation.Resultatet visar att inskolningen ses som den viktigaste formellasamverkansformen eftersom det är där man skapar grunden i en trygg relation.Ansvaret för att trygga relationer skapas ligger hos förskollärarna. Den förstainformationen vårdnadshavare möter i förskolan ska enligt förskollärarna varaenkel och kort. Dessutom lyfts användandet av tolk när det finns befogenhetför det så att samtliga vårdnadshavare får tillgång till samma information ochatt inga missförstånd uppstår. Förskollärarna använder kroppsspråket samtpersonal med kunskaper i det aktuella språket för att underlättakommunikationer som sker dagligen. Resultatet visar även att bredare utbudav samverkansformer ökar möjligheter till att inkludera fler antalvårdnadshavare som i sin tur kan öka insikter och kunskaper ommedmänniskor och dess kultur. Språklig och kulturell mångfald skapar bådeutmaningar och möjligheter. Utmaning finns i bristande språkkunskaper somkan orsaka både otrygghet och exkludering hos vårdnadshavare. Möjligheterses främst i att förskolläraren kan utvecklas till en interkulturell förmedlaregenom att vara öppen inför den kulturella kunskap som vårdnadshavarebesitter. För att sedan använda denna kulturella kunskap i syfte att skapa ettgemensamt språk tillsammans med barn, personal och vårdnadshavare iförskolans verksamhet. Det kan i sin tur generera i att kulturell kunskap spridsvidare och övervinner kulturella fördomar i vårt samhälle.